Jag har en ”hemmafru” !

Varit lite si och så med bloggandet. Men alla som vill följa mig har ju kunnat göra det på fejjan. Jätte kul att ni vill lära känna mig. Men jag får fortfarande vänförfrågningar på mina gamla profil – lägg till den nya istället vetja så kan vi snacka lite skit. (Familjen Annorlunda Madde)

Men på riktigt jag måste verkligen ha världens roligaste jobb. Kommer på mig själv med att inte slutat jobba ännu – förstår ni DÅ trivs man.

Mycket bollar i luften. Men det är så jag gillar det.

Barnen börjar så smått att förstå att mamma inte är tillgänglig på samma sätt. Men det är en balansgång som faktiskt är riktigt svår. De små barnen förstår ju inte och jag kan inte kräva att de ska göra det heller. När barnen väl kommer in på dagis några timmar om dagen så kommer det gå bättre att jobba hemifrån.

Just nu sitter jag i hobbyrummet i källaren och jobbar. Jag är tvungen för att totalt kunna sätta mig in i allting. När jag sen har blivit lite varm i kläderna så kanske jag vågar att flytta upp igen.

Micke har har varit en riktig kämpe. Första veckan och han har överlevt. Och nej jag påstår inte att vi morsor kan föräldraledig rollen bättre, men att gå hem 100% med sju barn är inte lätt. Det är en omställning för honom precis som det är för mig. Med undantag för att jag har suttit med tvillingarna i knät då och då när jag har jobbat vid datorn så har Micke hunnit tvätta typ 30 maskiner tvätt, lagat mat varenda dag, tagit disken och jaa gjort allt!

Älskling du är en riktig ”hemmafru” and I LOVE YOU.

 

 

 

Vill du bli förevigad?

De senaste graviditeterna så har jag inte mått så bra. Mycket illamående, yrsel och olika diverse symtom. Dessa nio månader som skulle vara sååå härliga? Njut av din graviditet, du är så vacker, kan man höra många säga till havande kvinnor. Jag kände mig ju bara stor, klumpig och äcklig. Trivdes inte alls, även om jag kunde tycka att det var hur mysigt som helst med sparkarna i magen. När Micke tog fram kameran så skrek jag – NEJ!

Nu så här efteråt kan jag tycka att jag kanske var aningen larvig, det kändes nog mera än vad det såg ut. Och nu ångrar jag mig, klart jag skulle förevigat det som var så vackert! Åhh vad dum jag var!

Nu vill jag såklart inte att någon ska vara lika dum som jag.

Fotografera magarna förbövelen!

Kolla här, men på riktigt hur fina är inte dessa bilder, jag ryser så fint!

gravidmage.jpg

gravidmage1.jpg

gravidmage2.jpg

Fotografen som har tagit dessa bilder bilder heter Pernilla. Hon är grym! Vill ni träffa henne? Såklart ni vill :o)

Jag kommer köra en liten tävling här på bloggen. Du kan vinna en dejt med Pernilla i hennes studio. Det ända du behöver göra är att GILLA PernillaFotograf på facebook och lämna en motivering till varför just du skulle vilja ha en porträttfotografering. Tävlingen pågår till 1 Mars 21.00. Vinnaren presenteras här på bloggen dagen efter.

pernillafotograf1.jpeg

pernillafotograf2.jpeg

Här kommer lite mera av Pernilla…

pernillafotograf5.jpg

pernillafotograf3.jpg

pernillafotograf4.jpg

Nu tävlar vi!

Projekt!

Nu ska jag besöka ett tryckeri som ska hjälpa mig lite. Visst är det härligt att alltid ha en massa bollar i luften :o)

Allt handlar om Willvin. Gå gärna med i Willvin – smart designs for families on the go på facebook. Där händer det alltid roliga grejer. Men titta hur sjukt snygg är inte den här…

willvin asss snygg!!.jpg

willvin asss snygg!.jpg

Solen skiner och våren känns nära – visst är det väl underbart!

Jag är inte rädd jag kan flyga!

Eller nått… Ja vi får väl se i nästa veckas program hur rädd jag egentligen är för att flyga – LIVRÄDD!

Men hypnosen var sååå häftig! Och enligt Ulf så var jag väldigt mottaglig för just hypnos. Många frågar hur känns det? Kommer du ihåg allt?

Det känns nästan som när man håller på att somna. Kroppen blir slö och andningen tung. Man är någonstan mellan vaken och sova. Ibörjan av hypnosen så hade jag ett samtal med mig själv…

”Skratta inte Madde”

”Försök att bara slappna av”

”Snart kan jag inte hålla mig – jag vill gapskratta!”

”undrar om han blir ledsen om jag skrattar?”

”oj vad han pratar – hinner han verkligen med att andas?”

”Skärp mig nu”

Och jo det han sa var intressant, jag började lyssna och till slut så tog jag det till mig – hans ord. Jag blev trött, nickade till. Blev skraj och var tvungen att hålla koll. Till slut var jag i hypnos – märkligt!

Jag var egentligen rädd för det här med hypnos också, tänk om man inte skulle komma ur sin hypnos, så hemskt.

Jag ska träffa Ulf igen – sen ska jag resa runtom hela världen!

Men i den här processen så besökte vi ju också flygvapenmuseum i Linköping. Där har vi varit många gånger innan men aldrig har jag provat den här JAS 39 Gripen simulatorn. Det var skithäftigt!

IMG_4034.JPG

 IMG_4058.JPG

IMG_4072.JPG

IMG_4019.JPG

IMG_4020.JPG

Nu taggar vi till oss för en resa till Italien i nästa program. Och ni kan inte gissa vilka vi träffar där. Jo hela Milanlaget. Alla pappors våta dröm. Mer om det nästa vecka.

Nu ska jag hälla upp en kopp kaffe och göra en himla massa roliga telefonsamtal…

Puss :-*