Nu står det klart att det blir ännu en säsong av Familjen Annorlunda 😀 Visst är det roligt? Vilka familjer som kommer att vara med vet man ännu inte. Men hur som helst så kommer dessa få vara med om ett riktigt äventyr kan jag lova.
För visst vill ni att det blir ännu en säsong till?
♥
Växer så det knakar! Victor provade för ett tag sen militärkläder och jösses, när jag såg bilden så såg han så stor ut. Min lilla Victor. Ja inte många år kvar till det är dags för skrutten att mönstra inför lumpen. Haha det är ju inte klokt!
(Bilder får INTE kopieras)
Victor tältade i natt, sista natten med klasskamraterna. Han ringde i morse och hade riktigt mörk whiskeyröst. ”Mamma jag kommer hem nu, det var kallt att tälta” Hm… tror inte det var fel på temperaturen, antagligen så var det sömnbrist och skrattanfall som var orsaken till rösten.
Visst kommerVictor bli en snygg soldier ♥
Idag var det skolavslutning. Alla mina pojkar var såå fina ♥ Victor har nu lämnat mellanstadiet bakom sig och där med även skolan han gått på i sex år. Det har varit sex tuffa år emellanåt. För att inte gräva för mycket i det så kan vi kort och gott avrunda med att det kändes extra bra att fira skolavslutningen idag. Nu kommer det bli bra.
Men vi kommer att sakna Victors fröken Pernilla, hon är en underbar människa!
Dagen till ära så klädde jag upp mig lite, jag har ju alltid gillat att klä upp mig och nu sen min viktnedgång så gillar jag det ännu mera. Jaha, guuuud så snygger en blev döh! Tyckte jag. Mina förtjusande söner och deras vänner asgarvade åt mig och tyckte jag såg ut som en flygvärdinna. Och Micke undrade vem jag skulle på dejt med.
Det här är ju lustigt. När jag annars går i i mina träningskläder som Micke upplever att jag numera alltid gör, så är det fel. ”Men du klär aldrig upp dig för min skull” och när jag faktiskt klär upp mig för Micke och familjens skull, ja då är det fel, för då ska man iväg på nån dejt. Hur tänker dom då karlarna? Ska man eller ska man inte klä upp sig? För deras skull eller för sig själv?
Efter skolavslutningen så fikade vi med en blåbärstårta och en citrontårta. Grabbarna hade med sig sina polare, så det blev fullt hus 🙂
Förövrigt så har jag idag bestämt att jag ska köpa en ”dagbok” som jag ska kalla ”våra bästa”. Där ska jag samla barnens allra bästa funderingar och kommentarer. Som imorse, Wilson våran lilla filosof satt på pallen i hallen och skulle ta på sig skorna. ”Pappa vem kom på strumporna?” Jag fnissade gott och kände en viss lättnad av att jag slapp svara (för det är liiite jobbigt när man inte kan svara på en sjuåringsfrågor) ”Nja du, de kommer nog från strumpidavien” Wilson kliar sig lite på hakan och frågar snabbt ”vart ligger det?” Hahaha hur ska pappa klara sig ur detta nudå? ”Ja alltså de finns inte mera, de gick i konkurs när ett annat land kom på att de kunde göra strumpor av trä” Jaha svarar Wilson nöjd. Det var svar nog. Där har man liksom tur, han kunde lika gärna fortsatt och börjat fråga om det nya landet. Men såklart så låter vi inte pojken tro på allt vi säger, vi berättar ju givetvis att vi skojar sen efteråt.
Han är så go våran lilla tänkare 🙂
Någon har vi fler tillfällen undrat varför vi kallar William för Wilson? Jag vet inte vart det kommer ifrån, kanske kan det vara från chuggington, det lilla röda tecknade tåget. Där finns det ett tåg som heter Wilson. Jag tycker det är fint. Annars så har vi börjat kalla honom för Wille wonka också. Och det kommer ifrån våran inslagsproducent Maja. Hon och William fick ett speciellt band, hon kallade honom för Wille Wonka.
Vad säger ni, är ni för eller emot smeknamn?
Ligger i sängen och tittar på mitt favoritprogram 🙂
Åhh vad sugen man blir på att dansa eller hur?
Mina nya Bondelid Chinos från MQ
😀
Gahhh! Jag har ont i magen och är allmänt en gnällkärring just nu. Så tillåt mig gnälla lite! I söndags så tog vi med familjen till varamon för lite äventyrsminigolf. Charlie och Colin sov sig igenom nästan hela rundan vilket var positivt för mamma och pappas del. Det började bra för min del. Micke muttrade några gånger och jämförde golfbollarna med de bollar han vanligtvis brukar spela långgolf med. Haha! Men turen vände för min del. Det var tre barn som störde min koncentration. Inte mina barn. Såklart barn får låta, röra sig och bara vara barn, men va fasen! Det här var en familj som redan hade gått sin runda. Mamman och pappan satt vid sidan av golfplanerna och småpratade samt avnjöt en kopp kaffe, deras barn gjorde inte det.
De roade sig med att springa omkring överallt där folk spelade. Vi ett flertal gånger rättade jag mina egna barn när de ville ”härja fritt”, jag rättade dom extra högt i hopp om att de tre andra barnen skulle ta åt sig och förhoppningsvis lugna ner sig. Men inte! När vi då till slut kom till banan närmast dessa föräldrar, så fortsatte de tre barnen att springa omkring och givetvis på våran bana. Då kunde jag inte hålla mig. Jag bad vänligast med en bestämd ton att de skulle gå av banan. Och det gjorde dom, men lika fort var de tillbaka igen. Föräldrarna gjorde ingenting.
Intressant. Vi med många barn får automatiskt en massa förutfattade meningar om att vi inte kan hålla koll på alla våra barn. Man hörs och syns. Men så är inte alltid fallet. Jag skulle vilja påstå att vi med många barn har ännu mera koll på våra barn av den enkla anledning att vi är så många. Man måste hela tiden ha ögon i nacken. Och man uppför sig så är det bara. Sen att det kan bli rörigt ibland ja självklart men bara för att man är fler så blir det inte värre.
Så okej, min golfrunda som började så bra gick åt helvete! (jag får väl ursäkta mitt ordval innan någon pretentiös människa kommenterar det – ursäkta) Men jag överlät så gärna vinsten till min kära make.
Efter minigolfen så tog vi med barnen ner till varamon vilket ligger granne med minigolfen. Det var uppskattat, Adam blev så glad att han klädde av sig alla kläderna och badade 🙂 ”intje kallt mamma jag lovaj” 🙂
Med sand mellan fingrarna så glömde jag ialla fall bort förlusten på minigolfbanan och de bråkiga barnen.
Varamon i mitt hjärta <3
Vi ställde in våran utekväll. Det blev en familjekväll med våra fina grannar. En promenad ner till våran fina stadspark och ett besök på godishuset minsann.
Undrar om jag någonsin kommer att bli vuxen? Jag måste alltid gunga när jag är i lekparken 🙂 Jag är inte den där mamman som står och tittar på när barnen leker, jag är med i leken.
Graciöst, kraftfullt och vilken teknik. Åh jag är bara såå bra på att hoppa långt!
Elvira likså, det här är bra!
Engla-Freja försöker inta förstaplats – vem hoppar längst?
Pappa Micke har en mera sittande stil, inte alls lika effektfull. Vi tjejer vann överlägset.
Engle-Freja och Adam får fart av grannbarnen Elvira och William ♥
William ”brevid” är min lilla gullunge och min Williams allra bästa vän. Han är så söt ungen, tom när han är arg är han söt. Man kan liksom inte hålla sig för skratt. Han har ett jäkla humör ibland, och ibland så retar jag honom lite, då blänger han på mig sådär gulligt och morrar haha! Han är en liten myspropp. Igår ville han köra tvillingarna i vagnen. ”höhö titta vad stark jag är, jag kan köra tvillingarna med två fingrar” sen stannade han och bad mamma Karolina ta ett kort på honom brevid sina favoritbäbisar.
Sen ville han åka rutschkana med sin favoritbäbis Colin ♥
Vi lekte tittut…
Karolina körde bil med Charlie…
Jag tog mig ett par rallysladdar runt i parken jag med… Känner att snart är körkortet nära 😉
Regnet kom, så vi fick med lite protester från tvillingarna packa ihop oss och gå hemåt. Men det finns inget bättre än att ta en kväll i lekparken med de bästa man har <3
Som började med en promenad bort till affären. Varför ta bilen liksom? (den står visst hemma hos storebror ialla fall). Det blir en lugn dag. Tänkte jag skulle ta en power walk med Mr Devil, det måste jag!
Mina grabbar sitter så fint i vagnen och hoppas på att mamma ska ta upp lördagsgodiset…
Vi tog en vacker familjebild, mamma, pappa och Engla-Freja. Visst är hon söt våran underbara dotter 🙂
Ikväll ska jag på date. Med en underbar man. Han är snygg, charmig och har det där lilla extra. Han är såå fin. Kan ni gissa vem det är?
Min man såklart ♥
Nej det blir inte så mycket dejt kanske, men vi ska få lite vuxen tid tillsammans. Vi ska till hamnen med min bror och hans fru, det ska bli trevligt! Nya barnvakter, haha! Ser framför mig när kaoset bryter ut. Det är min brors son Olle och hans flickvän Rebecca som ska vara här. Det kommer med all säkerhet gå jätte bra.
Vad ska ni hitta på?
Lite sena (som vanligt) anlände vi till studentfirandet. En glad pappa mötte upp oss, stolt över sin lilla tjejs examen och en ännu gladare Linn skuttade fram och sjön ”för vi har tagit studenten”.
Önsketänkande… 😉
De hade satt upp ett stort partytält i trädgården. Bland alla glada nära och kära så fylldes också tältet av blommor och fotografier på Linn när hon var liten. Det är inte klokt vad tiden springer iväg. Jag vet när jag var liten, jag önskade mig inget annat än att bli stor och tiden gick så lååångsamt. Ibland tvivlade jag på om jag någonsin skulle bli stor. Men nu sitter jag här och är väl ganska stor. Och nu önskar man sig inget annat än att bli yngre. Fan aldrig är man nöjd!
Sentimentalt. Självklart, dessa stora stunder i livet gör att vissa blir rörda, även jag nuförtiden. Förr så visade jag sällan känslor och var specialist på att dölja vad jag egentligen kände. Men även detta har ändrats med åldern. Nu har jag blivit blödig. Linns bästa vän Karin påminde mig om detta åldersrelaterande fenomen genom att läsa upp något väldigt fint hon skrivit. Vackert.
Inte ett öga tort…
Efter att fyllt magarna med potatissallad, kyckling, pastasallad och en massa annat gott så blev det dags för efterrätt. Mamma Anneli hade minsann gjort cheescake. Delikat. Jag tittade länge på dom, tänkte ”because im worth it” och så åt jag två stycken. Fyllde på det med lite cider också.
Det var en fin studentfest. Och jag är en sjukt stolt faster till världens bästa Linn 🙂 Och grattis lilla gumman till stipendiet – HURRA!
♥
Idag är det studentfirande här i Motala. Och vi ska fira min brorsdotter Linn som tar studenten 🙂 Hurra för henne ♥
Problemet är bara att jag inte hittat någon studentpresent. Fasen det är såå svårt. Efter mycket velande så har jag bestämt att hon får en shoppingdag med bästa faster, och det är ju inte dåligt eller hur?
Jag får göra mig lite fin. Wilson är verkligen en toppenfotograf 😉
Älskar hm´s klänningar 🙂
Hoppas alla får en mysig fredag!
Kram ♥
Fyll i formuläret så återkommer vi snarast möjligt.
