Woop!
Vi drar!
Månad: mars 2012
Preggohäxans bekännelse!
Så det är ett faktum nu. Jag kan inte längre se mina fötter. Inte för att det gör något för dom är blå.
Känner mig som en ”preggohäxa” men intalar mig att det är helt okej. Varför känns det som att jag har ett par lååånga veckor framför mig? Jag vaggar fram, det värker i kroppen. Mest i ischiasen. Tänk er en grekisk liten yoghurtmormor som gungar fram och tillbaka. Man kan höra mina klagamål som i en sång ”ajajajajaj”. Igårkväll sökte jag tröst hos min make. Snälla tyck synd om mig, massera mina fötter gör något! Men han var helt inne i top gear ”men gumman jag sitter ju här” så fick jag den där lilla klappen på axeln som man INTE vill ha. För att inte tala om att man vill höra ”guud vad trött jag är, gäsp” . Men VA!? Trött? Va, va, va? Vem är inte trött!? Ja men visst fan är jag trött. Jag vet ju att jag har världens bästa man, jag är bara en preggohäxa som behöver lite extra uppmärsamhet ju.
Imorse när Micke stod och borstade tänderna så frågade jag om han tyckte mitt hår såg lockigt ut? ”Vill du att det ska se lockigt ut så tycker jag det” observera att han inte ens tittade. Men hallå? Muttrande gick jag därifrån och tyckte att då får jag väl fråga någon som kan titta på riktigt då! Adam kommer fram till mig och säger ”vaj inte lessen mamma, ja kan titta om ditt håj är lockigt”
Visst blir jag kanske lite extra gnällig ibland, men jag erkänner det.
En härlig kväll…
Tog med barnen och åkte till vår vackra strand Varamon. Vi leker, myser och har det bra! Den enda vi saknar nu är pappa Micke som fortfarande är på jobbet…
Nu är han fast!
Inget är väl så gott som att äta äpplet man pallat? Det tycker Colin i alla fall 🙂 Nu är han fast den lilla tjuven! Och när man äter frukt så sätter man alltid lappen på näsan. Så gjorde alltid min mamma på mig, och jag gör det fortfarande. Annars roar vi oss med tvätt idag, alltid lika roande…
Mina barn och andra skitungar!
Tänkte på en sak häromdagen. Hur ska man förhålla sig till att andra skäller på ens barn? När går gränsen för att säga till andras barn? För många känns det nog kanske lite som ”mina barn och andras skitungar”!? Det är ju helt olika vad man tycker som förälder eller tycker även fast man inte är förälder. Man uppfostrar sina barn olika. Jag har aldrig varit med om att någon främling kommit fram och sagt till mina barn. Vet inte hur jag skulle reagera heller?
Min mamma berättade för mig att det kom fram en dam till min bror när de var och handlade. Det här var långt innan jag föddes. De var och handlade och min bror envisades med att han ville ha något i affären. Min mamma sa nej och han fick ett mindre utbrott. Han gapade och skrek, men mamma var bestämd och fortsatte sitt handlande. Då kom det fram en dam som tyckte sååå synd om min bror dessutom så tyckte hon nog att han uppförde sig lite pinsamt? Nåväl damen löste det hela med att ge min bror pengar till att köpa det här som han så gärna ville ha bara för att få tyst på honom.
Men va? Det är i min värld helt overkligt, så gör man inte! Sen kan det vara andra som inte tycker ”synd” om dessa ”gapiga” barnen och ger dom en mindre utskällning. Jag vet inte vilket som är värst?
De behöver inte vara främlingar. Hur okej är det när ens vän ryter i åt ens barn? Något som de inte tycker är okej kanske jag inte reagerar så mycket över. Är det då okej för den här vännen att säga till mina barn?
Bara lite nyfiken på hur andra tänker om det här?
Glassfest!
Klart man inte kan vara inne en sån här dag! Vi har haft sol och vårvärme 🙂 Det blev en kort sväng till affären, därefter lite matlagning och glassfest.
Sen har vi bara varit ute och lekt mest hela dagen 🙂
Hade en tid hos barnmorskan på eftermiddagen. Lilla hjärtat växer fint ♥
Vi började prata om amning. Och och jag fick veta att amning verkar vara en nedåtgående trend tyvärr. Varför är det så egentligen? Vad har ändrats nu mot förr? Tråkigt tycker jag i alla fall.
Ikväll ser vi framemot ett nytt avsnitt av Familjen annorlunda 🙂
Cykla
Ljusare!
Så var bordet vitt. Mycket ljusare, och fräschare på nått sätt. Just nu letar jag efter en passande text som jag kan sätta på kanten av bordet. Det kommer bli jätte fint!
Charlie och Colin skulle provsitta direkt och jag tror dom tyckte om vårt nya köksbord 🙂
Tröttsamt när morsan grejer här hemma. Grabbarna kryper upp i soffan och somnar till mammas stök…
Så gott!
Vi åt en en god frukost 🙂
De första tre stygnen…
Igår var olyckfågeln Adam igång igen. Sprang efter en boll och halkade. Det började blöda och Micke ropade ”det här måste sys!” Så Micke och oliver åkte upp till akuten. Oliver fick sitta och trycka en handduk mot Adams huvudet. Tre stygn senare så det klart.
Men Adam är en tuff kille 🙂
