Ursäkta avbrottet!

image

Hemskt ledsen för mitt lilla blogguppehåll. Familjen har varit iväg på en liten resa. Vi har haft det fantastiskt!

image

Det har kort och gott varit magiskt! Med hos hade vi farfar och farmor. Perfekt för mig och Micke att samtidigt få en semester i semestern.

image

Nu är vi på väg hem. Sakta men säkert, 40km/h för givetvis blev det snökaos på vägen hem. Några timmars resväg kvar…

Önskelistan…

image

Tänkte vara ute i god tid i år. Har varit ute och spanat efter julklappar hela dagen. Hittade både ett och annat som jag tror barnen skulle bli glada över. Själv hittade jag den här! Jag fick ju aldrig någon moppe, om man skulle ta att bli femton igen kanske? 😉 Var och hämtade min blå sits till briovagnen som jag beställde på lekia också. Passade då också på att köpa hem vinterhjul så nu kan vintern komma! Hörs mera sen, nu ska jag och kidsen åka hem och fixa kvällsmat…

Ledsen mamma, glad mamma…

Tänk vad snabbt det kan vända i föräldraskapet ibland. Ena stunden är man glad andra stunden blir man ledsen.

Igår var det äntligen dags för Engla-Freja att få gå på discot hon längtat efter. Varje år ordnar dagispersonalen ett disco för barnen i femårsgruppen men också för barnen som slutat dagis och börjat sexårsgruppen i skolan. Då får de träffa kompisarna som de saknat så mycket. Engla-Frejas bästa kompis Stina går nämligen numera i sexårsgruppen. Så var det ju även några speciella pojkar som skulle komma också. Ni kan tänka er hur nervöst det har varit här hemma nu några dagar.

Micke hittade den perfekta klänningen till Engla-Freja. Lilla damen använde alla sina tappatänderpengar och köpte den. Vi tyckte att hon kunde ta någon av klänningarna hon hade hemma men nähe, serrö det här var viktigt.

Min lilla prinsessa ♥

Ja kvällen blev nog lyckad, nu längtar hon redan efter nästa disco.

Mitt upp i förberedelserna inför den storslagna kvällen så kommer Wilson hem och var ledsen. En pojke på skolan hade sparkat honom på handen. De hade spelat ett bollspel som heter King. Det går ut på att man ska spela ut varandra ur en ruta. Wilson spelade ut den här pojken varpå han blev så arg så han började sparka Wilson. Jag undrade självklart varför ingen hade ring mig? Med tanke på hur svullen handen och fingrarna var så borde någon ringt tycker jag. Wilson hade sagt till en annan fröken på skolgården, någon han inte kände men han hade ändå bett den här läraren att berätta det här vidare för Wilsons fröken. Det här hade tyvärr inte gått fram till rätt lärare! Och Wilson hade inte velat gå fram på lektion och berätta det här själv. Han hade alltså suttit med värk och svullen hand hela dagen i skolan utan att någon märkt det.

Jag blir så arg! Ringde Micke och sa att vi måste åka upp till akuten för att undersöka handen och berättade hela historien. Vi beslutade oss också för att åka upp till rektorn för att reda ut det här och göra en anmäla om kräkning.

Det här låter kanske som att vi överreagerar lite grann. Men faktum är att det här är inte första gången vi har problem med våra barn på den här skolan. Och vi är inte ensamma om problemen heller.

Förra veckan så kände sig en pojke så pass hotade att han sprang hem med gråten i ögonen. En taxichafför hade uppmärksammat detta och skjutsat hem honom. Det hela hade börjat med ett bråk mellan två pojkar på skolan. Den ena pojken hade då hotat med att följa med den andra pojken hem. Då hade personalen sagt att antingen följer vi dig hem, eller så står vi kvar på skolan med den andra pojken så att du får gå hem i lugn och ro.

När Victor var på väg hem i måndags så passerade han den här skolan. Då stod det ett gäng på skolgården och började skrika bla bögjävel till Victor. Och nja, det är väl inte rätt kille att skrika åt kanske. Han reagerar. Så Victor traskade in på skolgårde och frågade vad det var frågan om? Han sa även till dom att bög inte var nått skälsord. Helt plötsligt så uppmärksammade personalen på skolan att Victor stod på skolgården, de gick fram och sa åt honom att gå därifrån.

Det jag undrar är varför inte personalen agerat redan innan Victor gick in på skolgården?

Det är så förbannat tråkigt att det ska behöva vara ett sånt här klimat i skolan. Eleverna ska inte behöva vara rädda för att vara i skolan. Och de ska defintivt inte behöva springa hem för att de är rädda för bråk.

Wilson är hemma idag. Han är trött efter besöket på akuten igår. Som tur var så är inget brutet i handen men han är fortfarande väldigt svullen och har ont.

Nu ska jag och kidsen gå och hämta våran bil som är inne på service. Den ska fixas inför ett litet äventyr vi ska åka på snart, många mil blir det 😉

Jag är en avatar!

De här dagarna som varit har jag fått de mest annorlunda komplimangerna någonsin tror jag. ”Du ser jätte lång och smal ut, precis som en amazonkvinna” eller ”Du ser ut som en avatarkvinna” eller ”Du ser ut som Maria montazami, lockig och lång”. Såg också att det var någon som kommenterat här på bloggen att jag så sååå lång ut. Som grädde på moset så frågade min mammas gubbe mig om jag blivit längre eller om han hade krympt?

Jaha hur ska jag tolka det här då? Positivt? Alltså kan man bli längre med åren, jag trodde faktiskt att man blev kortare. Haha…

Dagens outfit beige klänning från HM, läderskärp från vero moda, scarf från HM och skor från skopunkten.

Hur som helst så har jag inte tagit illa upp såklart. Det var bara roligt och framför allt lustigt att många reagerat på samma sak. Skumt liksom?!

Tack igen för alla fina kommentarer jag fått om mina tavlor. Det är så otroligt roligt! Jag har fått jätte många beställningar. Man kan ju säga att jag har att göra nu! Det var en mamma som skrev till mig, ”min son älskar er han tittar på er varje dag. Vi har spelat in när ni var med i familjen annorlunda. Hans dröm är att få en tavla från dig”. Han bor inte långt ifrån oss så jag tänkte jag skulle överaska honom och överlämna den personligen 🙂 Lille vännen, så gullig!

Jag har ägnat hela dagen åt tavlorna. Helt galet hur stort det blev. Förhoppningsvis så kommer jag ha en utställning i Stockholm efter jul och nyår.

Jag har dessutom haft ett allvarligt samtal med min tonåring. Han har blivit extremt skoltrött. Han sover jämt och är allmänt störig. Ibland vill jag bara ta tag i honom och  skaka om honom för att på något sätt väcka honom. Jag tjatar hela tiden om hur mycket han kommer ångra sig när han blir stor om man han inte tar tag i skolan nu. Hjälp! Jag låter ju precis som min morsa. Hujedamej. Men va fan det är ju sant! Och vet ni det värsta är,  Victor har faktiskt ett läshuvud och är riktigt smart. Det ända jag får höra är ”Oooooorka!!!” ”Dessutom tycker inte läraren om mig…” Eh nähe varför då? För att jag säger vad jag tycker och tänker. Åhh herreguud.

Ge mig styrka!

I mina fablers värld – ugglorna!

Godkväll eller egentligen godnatt. Det händer så mycket i mitt liv just nu, sova känns överskattat. Ledsen att mina inlägg dröjt några dagar. Det är så fantastiskt roligt att så många hört av sig ang mina tavlor. Jag kan inte säga för många gånger, tack och åter igen tack! Jag vet inte hur många mejl jag har svarat på, men det är många. Har jag missat någons så mejla igen.

Jag skulle gjort ett inlägg tidigt i lördags för att visa upp vilka tavlor man kan köpa om man är intresserad. Hade precis glömt bort att vi faktiskt bjudigt hem gäster. Jag fick helt enkelt prioritera. Efter mycket stress och plock så hade jag ändå en trevlig kväll. Så trevligt att klockan hann bli 04.00 innan vi kom i säng.

 Klänningen är från Qed London och ni hittar den här…

Men det va det värt. För mig personligen så är det viktigt med ”vuxentid” även om barnen får vara ”med”. Vi hade nio barn på övervåningen som skrattade och busade. Nu har jag lite tid att få ut tavlorna här på bloggen, passar på innan Tuva-Li vaknar och vill ha sitt nattmål.

 

Det här är några av alla mina verk. Ni som följer mig på instagram förstår säkert varför jag varit en aning upptagen idag. Jag har haft min livs första vernissage. JAG HAR HAFT EN VERNISSAGE. Förlåt men jag nyper mig själv flera gånger och inser att det faktiskt är sant! Det var så roligt.

Jag fick ställa ut tillsammans med en konstär som heter Olga semenova. Vilken konst, det var så jag tappade andan. Det var så vackert.

Alla mina tavlor blev sålda. Helt otroligt! Men jag har flera av vissa tavlor, så är man intresserad av någon specifik så mejla [email protected]

Min vernissage fick också besök av en annan känd konstnär, Berit Johansson. En färgstark kvinna som också gör helt otroliga konsverk. Hon har studerat konst i både England, Italien och USA. Jag har fastnat för hennes ljuskronor. Någon gång skulle jag vilja ha en sådan hänga över mitt finbord.

Det är en av hennes skapelser, känner ni igen det?

Micke fick till en rolig bild på mig och Berit, det ser ut som vi slåss om mannen som driver galleriet. Kul!

  Berit gillade min ”regnbågsuggla” och jag blev såklart jätteglad.

Det kom ganska många besökare, hade gärna bjudigt in flera. Tyvärr hann jag inte få ut flera inbjudningar. Nästa gång ska alla få komma, jag planerar en vernissage någonstans i Stockholm. Återkommer med mera info om det.

Appropå huvudstaden så kom det nyfikna gäster även därifrån…

 Anna och jag…

Hela vägen från Stockholm åkte bla Anna för att vara med på vernissagen. Så härligt att få krama om henne!

Nu ska jag pusta ut och smälta alla intryck. Imorgon har vi bestämt att vara ute hela dagen, det kanske tom blir så att vi tar fram grillen 🙂