En förtrollande lördag bjöd på en dag med familjen. Vi besökte stadsparken och bara hade en sån där perfekt dag som man inte vill ska ta slut.

Tuva-Li gillade framför allt konsten i parken ”vov vov” hon älskar fåglar alla dess olika former och färger. Jag som tycker fåglar kan vara lite läskiga har även jag fått en viss kärlek för fåglar. I alla fall att måla dom. På senare tid har jag även kommit att måla känslor. Inget jag ännu vill dela med mig av men det kommer. Just nu befinner jag mig i ett exprimiterande när det gäller mina målningar. Till konsten kommer mer texter som är livsbejakande, jovialiska och levande. Kanske kommer det en bok? Det låter säkert ”flummigt” men trots min realistiska närvaro så har jag alltid haft en väldigt stark ådra av skapa på olika sätt.

Jag tänkte jag skulle tvinga med Micke till passagen konsthall i Linköping. Dels för att få inspiration men även för att det är väldigt trevligt. Intresset har vuxit fram.

Och här ser vi nya bron i Motala. Denna bro som det har pratats om så länge jag kan minnas, nu äntligen är den på plats! Början på en ny epok för Motalastad. Hörde något om att kungen skulle inviga den.

Det var lite av våran lördag. Idag hade jag planerat att göra något helt annat, men vi får väl se hur det blir med den saken?!

På återseende…

Det är precis vad det ser ut som att vara – en glad fredag!

Tuvisen uppskattade köttbullarna till lunch, men jag tror lingonsylten slog allt 🙂 Vi har verkligen en glad unge! Det är sällan hon är ledsen bara när hon ramlar och slår sig.

Jag har haft dataproblem idag, gahh jag blir tokig på dessa jäkla datorer! Jag har nu bestämt mig att det får blir en macbook nästa gång. Har haft lite av en negativ inställning till mac men blir lite nyfiken på att prova den nu. Det är väl en smaksmak helt enkelt? Fördelar nackdelar någon?

I eftermiddag stundar fotbollsträning med Wilson och efter det så blir det nog lite fredagspyssel med barnen. Blev inspirerad av Camilla på lekia här i stan att måla stenar. Tror det kan bli roligt!

Men först ska jag hämta bröderna bus på dagis. Hej så länge!

Idag startade vi dagen med att fika med pappa på stan innan han började jobba. Det märks på Tuvisen att hon tycker det är mysigt att få egentid med mamma och pappa. Jag ska passa på att byta ett par byxor på ginatricot när jag ändå är på stan. Sen åker jag och prinsessan hem och förbereder lite lunch. Får jag tid över så ska jag börja måla en tavla som en tjej beställt av mig.

Hoppas ni får en bra start på torsdagen ♥

Tidig morgon. Dagarna bara susar iväg, även om tiden just nu står stilla för mig. Mitt upp i allt så har jag ju ett litet företag att rå om kan man säga. Åtta barn och en kommande vinter då gäller det att vara förberedd! Igår fick jag ett paket från KappAhl. Jag och supermysiga Annika Duckmark är med i Allt För Föräldrars testpanel. Vi har blivit ombedda att testa overaller från KappAhl inför vinter.

Jag har sedan tvillingarna kom varit noga med att alltid vara ute i god tid med att skaffa vinterkläder eftersom det alltid är så svårt att hitta likadana kläder till pojkarna. Nej jag vet att de inte behöver se likadana ut men jag tänker utnyttja mammarollen och bestämma det ett litet tag till. Adam såg overallerna och skrek rakt ut ”jag vill määä ha en sån däj ovejååål!” Han gillade färgen och jag måste hålla med. Första intrycket var bra, de kommer synas bra i pulkabacken. När jag tittade närmare på overallerna så kändes dom slitstarka och rejäla. Förstärkta knän, tejpade sömmar och funktionsmaterial. Det blir att testa dom när tvillingarna kommer hem ifrån dagis! Jag kan tipsa om att ni kan vara med att tävla om en overall eller jacka under min och Annikas testperiod, tävla gör ni HÄR!

Min Magnetröntgen gick väl bra. Jag tog mig igenom den med Micke vid min sida. Jag fick ligga på magen med en platta spänd över rumpan och ryggen. Kändes det inte instängt innan så kändes det instängt då. Med hörlurar och musik i öronen så försökte jag tränga bort oljudet som dånade tillsammans med aviciis wake me up. Jag såg hur Mickes läppar formade ”det går bra, slappna av”. Men när den fastspända plattan började hetta över ryggen så var tårarna nära. Inte för att det gjorde ont utan för att jag blev ledsen och arg över allt. Jag är inte mer unik än någon annan men mina barn behöver sin mamma frisk och stark. Nu låter det som jag är halvdöd och det är jag ju inte. Men ibland kommer det över en hur skört livet är. Man borde uppskatta de små sakerna i livet mer än vad man gör många gånger.

Min läkare skulle ringa igår men det gjorde hon inte, bra eller dåligt? Även om jag är orolig över vad hon kommer säga så hoppas jag verkligen på att telefonen ringer idag!

♥

 

 

 

Sitter i soffan med ett glas vitt vin och avnjuter veckans härliga fartfyllda tempo. Tvillingarna är inne i den värsta trotsålder jag någonsin upplevt. Jag intalar mig att det går över fort, talar ljudligt med pedagogisk röst och tillrättarvisar bestämt. Micke har funderat på om vi skulle kunna göra oss av med barnen? Jag vet att han skojar men är det inte okej att känna total frustration ibland som förälder då?

Alltså man är ju inte en sämre förälder för att man tycker det är jobbigt ibland. Man får känna sig maktlös och misslyckad som förälder.

Jag är ingen expert i ämnet, men jag är mamma till åtta underbara barn som varit i alla dess olika faser i livet man kan tänka sig. Och ännu är nog inte det sista kapitlet i den upplevelsen skriven.

Veckan innehöll inte bara treårstrots, vi har firat en glad Adam som fyllt fem år också. Han fick precis det han önskade sig. En cykel av mormor och morfar, ett leksaksdäck som man kan skjuta iväg så det studsar häftigt, en leksaksbil och geggamoja. Så fick han världens lyckligaste mamma och pappa också såklart.

Så har det som vanligt också varit en herrans massa träningar. Inte för mig själv tyvärr men så fort jag bara kan så ska jag fasen komma igång igen! Jag saknar träningen så otroligt mycket. På måndag är det dags för magnetröntgen, och efter några dagar så får jag svar. Ju längre tid det tar desto bättre är väl oddsen…

Gillar min skjorta från H&M, mitt bästa höstköp.

Imorgonbitti ska vi åka på fotbollscup med Wilson 🙂 Kanske är dags att komma i säng…

Sov gott alla fina ♥

Så det har gått några dagar sedan sist. Jag ska med handen på hjärtat säga att det enda som fyllt mina dagar är tid med familjen. Det känns bra, eller det känns helt jävla underbart! Ni får ursäkta mitt sätt att uttrycka mig men jag har kommit till stund i livet där jag insett vad som är viktigt. Även om jag egentligen alltid vetat vad som är viktigast i livet så behöver man ibland få lite distans från allt för att inse.

Det har varit spekulationer kring mig och Micke under hela sommaren. Jag har skrivit kryptiskt och utelämnat mycket. Jag kunde valt att inte skriva något om det. Jag är en öppen och känslofylld människa, och det skulle kännas fel om jag skrev för någon annans skull. Jag skulle kunna göra glada och inspirerade inlägg varenda dag. Men det skulle kännas opersonligt och fel. Jag skriver det som faller mig in och det jag känner.

Nej det har inte varit bra mellan mig och Micke. Det har varit riktigt illa. Det har tagit tid, och vi har behövt den tiden men nu känns det bättre än någonsin. Vi har aldrig slutat älskat varandra, men tagit varandra för givet. Ni vet dagarna går utan att man ens stannar upp och ser sig omkring.

Jag har stannat upp, tryckt på paus och tagit mig tid att se sådant jag inte sett förut…

Det ända jag känner nu är lycka!

Idag har jag varit med Adam, Charlie, Colin och Tuva-Li på dagis. Förväntansfulla på sin första inskolningsdag.  Det gick ju jätte bra 🙂

Barnen sover sedan länge och det borde jag också göra…

God natt!