Motalabron och tajt schema…

Det blev ett nattlig uppdatering även denna gång. Jag påbörjade ett inlägg innan lunch men så kom hundra saker i vägen. Phu… Ibland skulle man vilja att det var flera timmar på dygnet. Jag har fått tacka nej till flera intressanta inbjudningar den här veckan tyvärr, sååå tråkigt! På lördag skulle jag kunnat avnjuta en lyxig hotellnatt på scandic Anglais nya sömnrum. Med experter på plats som ger bra tips på en god sömn, yoga och en god middag. Imorgon hade jag en inbjudan till ett pressevent för chokladälskare på Brasserie Le Rouge i Stockholm. Jag vet att tiden kommer, men just nu finns den inte.

Tänkte jag skulle visa er lite av den nya bron här i Motala. Äntligen är den färdig den där bron som det har tjatats om i flera år. Jag var nog lite emot den från början  men nu när den är på plats så tycker jag faktiskt att den är väldigt fin. Tanken är att man ska få bort trafiken som gått rakt genom stan och det har man fått nu.

Motalabron-2012-10-28-046

(bild lånad från google)

IMG_6208

IMG_6210

IMG_6212

Någon som har lite höjdskräck 🙂

IMG_6238

IMG_6231

Jag mådde faktiskt lite illa jag också, fasen så högt det var. Men utsikten var otroligt vacker. Barnen tyckte det var jätte spännande, den enda som tyckte det var lite otäckt var Adam. Han höll hårt i Tuva-Lis barnvagn.

Så tänkte jag ta upp det här med min magen igen. Har ju fått lite frågor på om jag vet vad det är som spökar? Men svaret är fortfarande nej tyvärr. Hade gärna fått svar. Men läkaren vet fortfarande inte vad det är och därför vill dom operera bort knölen. Och det är ju såklart det bästa, guud vad jag längtar efter att kunna vara mig själv igen. Så kanske ni har märkt att alla tråkiga kommentarer är borta from nu. Skönt att slippa dom!

Nu ska läsa ett kapitel i min bok , men känner jag mig själv så somnar jag redan innan jag öppnat boken ♥

 

 

 

 

Sötpotatisar och rosa läppstift!

God kväll mina vänner. Jag har precis avnjutit ett glas vin och en faaaantastisk god LCHF pizza. Jajemän ni läste rätt! Nej jag äter inte bara LCHF, men väldigt många recept passar mig eftersom jag vill undvika kolhydrater efter lunch. Eller undvika det så mycket som möjligt i alla fall. Alltid en omställning och ganska jobbigt i början, men ska jag vara ärlig så känner jag mig redan mycket piggare. Av slömat blir man slö så är det bara. Att hoppa över måltider för att sen bli döhungrig och bara slänga i sig mat och onyttigheter är korkat. Planerar man sina måltider så minskar man risken för att trilla dit igen. Jag som har ett ganska hektiskt schema har svårt att få till alla mellanmål så from nästa vecka så ska jag börja med lite proteinbars och kosttillskott.

Idag till middag så blev det kött och sötpotatis. Mitt alternativ till vanlig potatis, och så är ju sötpotatis så jäkla gott också! Dessutom har sötpotatisen komplexa kolhydrater som är mer långsamma precis som alla fullkorns produkter och förbränns alltså under längre period.

IMG_6285

Jag skivade sötpotatisen och la den på en insmord plåt ihop med några klyftor lök. Tjugo minuter senare var det klart 🙂

IMG_6295

IMG_6296

IMG_6298

Enkelt, gott och mättande. Imorgon ska jag försöka mig på en promenad på morgonen. Jag har inga höga krav på mig själv mer än att jag ska göra det. Det onda i magen ställer ju till det lite för mig fortfarande men försöka ska jag, även om jag redan försökt hundra gånger. Jag försöker igen. Jag har fått en operationstid nästa vecka. Känner mig inte helt till freds med det än. Jag ska ringa upp till kirurgen imorgon och prata med dom om man kanske kan skjuta lite på det. Helst av allt skulle jag vilja få någon slags ”införterapi” innan jag lägger mig på britsen. Ja jag vet jag är en tönt! Men jag erkänner det. Nog om det.

Det jag ser framemot just nu är Rosa Bandet galan, eller som det numera heter ”Tillsammans mot cancer”. Det är så fint att alla medmänniskor stödjer cancerfonden. Man blir rörd till tårar. För mig är det en självklarhet att bidra med allt jag bara kan. Cancer för mig får mig att tänka på pappa och allt han gick igenom. Och inte bara pappa, utan vad vi alla gick igenom under den tiden. Jag kommer ihåg smärtan i min brors ögon, mammas sorg över att förlora sin livskamrat och tomheten som kvävde mig inifrån. Jag stängde av och minns inte mycket av det första kommande året utan pappa.

Men jag vet att han skulle vara stolt över mig och allt jag åstadkommit. Alla kanske inte har förutsättningar för att skänka en massa pengar men tänk på att det lilla gör så mycket bara det är något. I slutändan kanske man hjälper någon annan att inte behöva mista sin pappa, make eller vän.

Under oktober kan du SMS:a ROSA till 72988 så bidrar du med 50 kronor till Cancerfonden och får ett digitalt rosa band i mobilen.

Sist jag var på galan så hade jag sällskap av Anna som tidigare skrev cancerbloggen. En helt fantastisk människa. Hon är lika gammal som mig och borde ha hela livet framför sig, men har pga vårdmiss fått en utsprid cancer som började i bröstet. Det var en känslofull kväll med både tårar och glädje. Anna ska dit även i år och jag längtar efter att få krama om henne igen.

IMG_6290

Ni har säkert sett att det har varit lite hett i kommentarsfälten på bloggen? Jag har valt att ta bort en del av kommentarerna. Jag far absolut inte illa av dom, men med respekt för alla andra, och många av dom unga läsare så har jag valt att noll tolerans på onödiga skitkommentarer.  Åsikter får man absolut ha men när folk vill ragga uppmärksamhet på min bekostnad för att locka besökare till sin egen blogg så är det inte okej. Att sedan försöka sig på efterlikna Katrin Zytomierska med att vara provokativ funkar inte heller. Det finns ju bara en Katrin, och ingen annan kan göra henne bättre än Katrin själv!

Sen kan man ju fråga sig vad fan det är för fel på folk?! Men ärligt, har inte folk bättre för sig än att grunna på hurvida jag har råd att åka till indiska oceanen eller inte? Eller varför är det så självklart att en åttabarnsmamma ska vara fattig? Jag kanske vann på en triss? Eller fått ärva pengar? Eller det mest troliga, jobbat för pengarna precis som alla andra. Skrattretande och roande.

Nu ska jag lägga mig brevid det finaste i världen ♥

 

 

Mitt paradis Reunion ♥

Har ni någon gång drömt om att åka till ett paradis med någon som ni väldigt mycket tycker om? Kanske på en smekmånad?

Jag har alltid drömt om det. Men aldrig direkt rest och inte heller varit på någon smekmånad. Ni som följde mig på tv kanske kommer ihåg att jag är väldigt flygrädd? Jag fick hypnos och klarade till slut av att resa till Italien med familjen. Även om jag fortfarande tycker att det är väldigt obehagligt med flyg så har längtan till ett paradis med min man gjort att jag ändå kommit över det så pass att jag bestämt mig för att äntligen komma iväg.

Alla behöver vi ett break från någonting. För mig personligen så har det varit en stormig sommar med både tårar och glädje. Att rodda en familj med tio personer är inte lätt. När man klarar stormen, och kommer ut starkare än någonsin på andra sidan så inser man hur man kan göra saker annorlunda och vad som betyder något i livet.

Man glömmer bort varandra och tar saker för givet alldeles för ofta. Och man ger varandra för lite tid. Nu ska vi ta oss tid, om bara för en vecka eller två. Och göra något vi aldrig gjort – besöka paradiset.

atout4

I samarbete med Atout France så har jag fått massor av information om den här fantastiska och förtrollande lilla ön i Indiska oceanen som heter Reunion Island.

Den är precis vad jag drömt om att den ska vara. Mystisk av all den vackra naturen och tropiska landskap, många olika kulturer då invånarna är från bla Madagaskar, Asien, Afrika, Europa och spännande historia med platser att besöka.

Jag har alltid velat resa till ett ställe som känns får mig att uppleva det där lilla extra och det känns som den här ön är ett riktigt guldkorn.

Jag kan träna och Micke kan spela golf och vi kan besöka mysiga marknader…

atout1

atout6

atout3

Micke som har dykcertifikat kan upptäcka öns otroliga liv under vattnet och jag kan koppla av med en bok på stranden.

  Det är inte så farligt dyrt att åka dit , Jo Air France flyger två gånger om dagen till La Reunion– från Stockholm & Göteborg. Kostar från 7950 : –

Det här blir den perfekta smekmånaden vi aldrig fick och en fantastisk resa att påbörja det nya med ♥

Bebismage och pojknamn.

Häromdagen fick jag klappa på en bebismage. Jag blir helt till mig, hon är så vacker. Min vän Petra väntar sitt första barn, en liten pojke. Det är helt fantastiskt, hon har ju ingen aning om att hon ska uppleva det häftigaste man kan uppleva.

I väntan på att Petra skulle komma hem så lekte jag och barnen i hennes trädgård…

IMG_6065

IMG_6071

IMG_6075

IMG_6086

 

IMG_6099

IMG_6116

 

IMG_6120

IMG_6126

IMG_6139

Någon undrade för ett tag sen vart jag hade köpt min min sjal med fransar. Det är en Ester Elenora och ni hittar den HÄR 🙂 Petra gillade den också , det var det första hon sa ”åh najs sjal!” Jag visste att hon skulle gilla den, hon är en franstjej.

Jag hade plockat med ett par mammabyxor och en vinterkappa till Petra. Kläder från Mom2MoM.

IMG_6147

Hon provade kappan som är designad av Sommerfeld. Den är av Kaschmir och ull, jätte skön och följsam. Den är skitsnygg och jag har faktiskt använt den efter det att jag varit gravid. Men självklart så vill jag att Petra ska låna den nu 🙂

IMG_6154

Efter en liten stund i trädgården så gick vi in och drack en kopp kaffe. Och till Tuva-Lis stora förtjusning så har ju Petra inte bara hundar utan även katter. Hon älskar djur och är så försiktig. Skulle vara roligt att ta med Tuva-Li till Kolmården, det skulle vara himmelriket för henne.

IMG_6166

Adam lekte med en färgloppa, kommer ihåg hur roligt man tyckte det var att leka med sådana i skolan. ”Men mamma jag måste lära mig läsa” Jag vet inte hur många gånger han frågade Petra vilken färg hon ville ha för att sen tvinga henne att läsa haha.

IMG_6174

IMG_6176

Vi pratade såklart bebis. Namnvalet låg i fokus, hjälp det är ju så svårt. Paret är inte eniga heller vilket inte gör det lättare. Petra är förtjust i Kidh (jag också) och i lite mera ovanliga namn, medans Petras sambo föredrar lite mera vanliga namn som Willy. Jag efterlyste namn på instagram och fick 191 kommentarer. Det var alla möjliga fina namnförslag, har någon av er bloggläsare några namnförslag?  Jag har ju ett favoritpojknamn, skulle jag över förmodan få en liten pojke till någon gång i framtiden så skulle han få heta Gösta ♥

Mina barn gillar Roger, men får era barn leka med vapen?

När Adam fyllde år så fick han en fågel i födelsedagspresent. En låtsasfågel som Adam döpte till Roger efter låten ”det var en gång en liten fågel som bodde på landet och Roger hette han” vet ni vilken låt jag menar? Leksaken heter duckhunter och det går ut på att man kastar upp fågeln i luften så flyger den omkring så ska man försöka skjuta den. Roger blev en klar favorit hos alla barnen och även för oss vuxna.

IMG_5771

 

IMG_5776

 

IMG_5745

 

IMG_5754

 

IMG_5767

 

Roger flög så högt upp i luften så Micke fick klättra upp på hustaken och rädda honom ett par gånger.

Jag vet att många inte tycker att man ska köpa ”vapen” till sina barn. Jag gör inte en så stor grej utav det här. Tycker att leksaken är ganska harmlös. Mina pojkar har alla lekt ”krig” och pangat någon gång i sina lekar. Dessa lekar har även Engla-Freja varit med på precis som pojkarna har varit med och lekt med dockor. Hur har ni gjort i er uppfostran? Får era barn leka med pistoler?