Okategoriserade

Stoltast i världen!

Idag när jag satt och läste så kom jag av en slump in på olika bloggar där förstagångsmammor delat med sig av sin vardag. Ibland när jag får tid över så tycker jag det är roligt att uppdatera mig om vad som händer i bloggvärlden. Måste erkänna att jag faktiskt är riktigt usel på att följa bloggar annars men jag försöker bli bättre på det.

Jag blev glad när jag läste alla härliga kärleksförklaringar till föräldraskapet även om det slank in några mindre älskvärda ord emellanåt. Helt normalt förövrigt. Jag minns när Victor var liten, alla framsteg som den lille killen gjorde var i min värld det största på jorden. Något som jag aldrig lär glömma är när han tog sin första steg. Vi var hemma hos mormor och Victor hade med stöd gått runt mormors soffbord flera gånger men just den här gången så gjorde han det utan att hålla sig i. Han höll i sin pipmugg och så bara gick han. Vilken känsla! Svårt att förklara och förmedla hur stort det var. Ni som själva har barn förstår vad jag pratar om. Tänk att du gör ditt livs största tävling, trots alla hinder så lyckas du ta dig i mål och lyckan är total. Man får gåshud på hela kroppen och vet inte om man ska skratta eller gråta. Man är på toppen av berget och vill bara skrika ut hur duktig ens lilla lilla människa är.

Just dom här känslor fick jag när jag lästa dom här bloggarna idag. Lyckan över att få vara så stolt över sitt barn. Jag tycker det är underbart och jag blir så glad över deras lycka. Såg att Blondinbella lagt ut en bild på lille Gillis när han sitter upp i sängen alla redan och bara är tre månader gammal. Självklart så visste hon att det skulle bli debatt om huruvida bra det är för pojkens rygg osv men ändå lade hon upp det. Medvetet eller inte så tror jag ändå att hon ville dela med av sina känslor över hon lycklig hon är över Gillis utveckling för det är ju helt fantastiskt hur stort det är. Varför kan man inte bara glädjas med andras framgångar och lycka?

Genast var det någon mamma som skrev att ”det är inte bra för ryggen herregud så oansvarigt” och någon annan skrev (eftersom man måste vara bättre) ”min son satt vi två månaders ålder faktiskt. Det blir liksom en tävling över vems barn som är bäst. Varför är många kvinnor så för? Åh jag kan inte hålla mig när jag möter på sådant, jag driver galet med sådana föräldrar.

Självklart ska man vara stolt som en tupp när ens barn gör något nytt som får en rörd till tårar! Och vill man berätta för alla så ska man göra det!

Lika stolt som jag var när Victor började gå lika stolt har jag varit alla gånger när barnen har gjort något nytt. Tuva-Li gick vi sju månader och kan nu som ettåring rabbla alfabetet. Och jag är stoltast i världen och talar gärna om det för alla jag träffar! Alla barn utvecklas i sin takt och även om någon annans barn är tidigare med något så behöver det inte betyda att det är något fel med ens eget barn. Vet ni… det brukar nämligen jämna ut sig i slutändan 🙂

Heja alla föräldrar och underbara ungar!

4 svar till “Stoltast i världen!

  1. ina skriver:

    Hej! Ja alla barn är små underverk♥ Man ska vara glad och mallig över sina barn. ♥kram.

  2. Millans Värld skriver:

    Det är en sån underbar känsla att se sina barn utvecklas.
    Minns när mina var små. Jag var otroligt noga med att minutiöst anteckna varje litet framsteg i ”Mina första års boken” . Förutom den så har jag skrivit dagbok för vart och ett av barnen från jag fick positivt graviditetstest tills dom var runt fem års åldern.
    Det är superroligt att ha i dag, ta fram, läsa, minnas…
    Ha en finfin dag!

  3. Christina skriver:

    Så bra skrivet!!!! Alla barn är olika och slutändan blir det så bra så!!!

  4. Irene skriver:

    Tycker det är så få föräldrar som verkar just stolta n är man ser dom med sina barn och man undrar varför just dom skaffade barn ?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.