Jag fullkomligt kräks på uppdateringar där folk visar upp sina resultat efter sina gastricbypass operationer! Och så bjuder Engla-Freja på en smarrig paj…

Känslan när man kan gå ut i trädgården och hämta egenodlat är ju bara sååå härlig! Igår så ville Engla-Freja ha en picknick och bestämde då att hon ville baka en rabarberpaj av våra rabarber i trädgården. Klart vi skulle göra det! Sagt och gjort, det blev en minst sagt lyckad liten picknick i trädgården. Till Adam och Charlies stora förtjusning så serverade Engla-Freja vaniljsås till pajen och grabbarna älskar vaniljsås.

baka20

englafreja1

englafreja2

baka22

Här kommer ett recept som ni måste prova! Pajen blev sådär kola-aktig och knäckig nom nom nom ♥

500 g rabarber

2 dl havregryn

2 dl socker 

1 3/4 dl vetemjöl

1/2tsk bakpulver 

1 tsk vaniljsocker 

125 g smör 

1/2 dl vispgrädde

1/2 dl ljus sirap 

smör till formen 

Sätt ugnen på 150°c Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Smält smöret i en kastrull ihop med grädden och sirap. Blanda ner de torra ingredienserna. Ansa och skär rabarberns i ca 3 cm stora bitar och lägg dem sedan i en ungssäker form. Bred på smeten. Grädda pajen mitt i ugnen i ca 40-50 minuter beroende på vilken konsistens du vill ha på pajen och tills den fått fin färg. Servera ljummen med glass eller som vi gjorde vaniljsås.

Jag som numera gått in för att äta lite bättre vräkte inte i mig av pajen direkt, men jag smakade självklart och den var himmelskt god. Det är i sådana situationer som vi vuxna och föräldrar har ett ansvar att inte överföra någon dum bild av kroppsideal och vikt. Jag skulle aldrig överför en negativ bild av att äta rätt till mina barn. Banta är ett ord som inte får förekomma hemma hos oss. Så ofta som man får höra det där jävla bantaordet från barn. Det är inte bra. Jag tror istället på att lära barnen att äta rätt och begränsa sötsaker till helgerna. Och uppmuntra till att röra på sig och träna. Alla gillar ju inte att träna och jag förstår att det suger om det verkligen inte finns något intresse av det. Men det finns alternativ och olika sätt att få motion på. Bara promenader gör så otroligt mycket.

Jag fick höra något häromdagen som gjorde mig så arg. ”Det gör ju inget att äta godis och strips varje dag, xxx mamma har sagt att man kan ju operera sig så magen krymper och man blir smal igen” Men vafan på riktigt!? Vilken morsa säger så till sin dotter? Så kommer mina barn hem och berättar att mamma du behöver inte träna och du kan äta vad du vill för man kan operera magen.

Nej vet ni vad! Jag fullkomligt kräks på uppdateringar där folk visar upp sina resultat efter sina gastricbypass operationer. ”Åh bra jobbat vännen, heja heja vad duktig du är! Fantastiskt kämpat!” VA? Nu kommer jag säkert få alla bypassopererade efter mig men, jag fattar inte?! Vad har man kämpat med? Att lägga sig under kniven? Ja det är en jäkla  prövning, jag hade aldrig gjort det. Uppdatering, nej jag äcklas inte över vad folk har presterat när de har gjort en en gastric bypass jag fattar att det inte är lätt att bara operera sig heller, men efter vad min dotter sa så kräks jag på folk som tänker som den mamma gör! Att se operation som en enkel väg är bara sorgligt! Biggest looser tex, där har vi folk som har kämpat på ett helt annat sätt, folk som har tränat och aktivt gjort en förändring. En förändring där kroppen själv har kunnat anpassa sig för sin förändring. Nu finns det absolut människor som behöver hjälp med dessa magoperationer för att de helt enkelt inte kan gå ner i vikt själva av en eller annan anledning och det köper jag. Har man exempelvis en knäskada som gör att man inte kan röra på sig för att gå ner i vikt eller någon annan anledning som verkligen försvårar en viktnedgång så är det absolut inget konstigt. Men att folk får dessa operationer beviljade åt både höger och vänster är sjukt! När man dessutom ser att operationerna leder till andra biverkningar och komplikationer så undrar man om det verkligen är rätt. Det ena beroendet tar ofta över ett annat beroende. Har man ett sockerberoende eller ett osunt matberoende så är det väldigt lätt att det beroendet byts ut mot ett annat. Jag har sett många som verkar ha utvecklat ett alkoholproblem istället för matberoende. Är det en slump? Alla dessa komplikationer som följer dessa operationer, vad kostar dom staten?

Jag tror att man hellre ska satsa på beteendeterapi i första hand innan man beviljar en sådan operation. Jag tycker mera pengar borde läggas på det i sjukvården så överviktiga kan gå ett program och få stöd för sitt beteende. Hur vore det om landstinget kör egna biggest looser program?! Och för att inflika, jag älskar program som uppmuntrar till att göra en förändring för att stärka sin kropp. Biggest looser har nog inspirerat många att ta tag i sitt osunda liv, det är jag övertygad om.

Hur kommer det bli i framtiden för våra barn om de resonerar att man bara kan opererar sig så löser man problemen? Det är också ett problem som följer alla operationer.

Min närmaste vän har gjort just en sån här gastric bypassoperation. Hon fick ett nytt liv, ett annorlunda liv. Sämre eller bättre, vet i sjuttion. Alla komplikationer kan hon ta säger hon och hon ångrar sig inte. Men när folk som är intresserade av operationen frågar henne om det så är hon ärlig. Och hon uppmanar alltid alla att istället prova på andra sätt innan de väljer att lägga sig på operationsbordet. Sen finns det dom som mår fantastiskt bra också såklart. Och som inte haft en enda komplikation.

Jag vet att jag kommer göra allt för att mina barn ska få en bra och schysst bild av hur viktigt det är att röra på sig och äta rätt utan att överdriva eller på något sätt uppmuntra till kroppshets. Vad hände med den hederliga gamla kostcirkeln och tallriksmodellen? Den och lite alldaglig träning gör susen och det är en jättebra början om man vill göra en förändring.

Och ibland får man ”synda” ett ord som jag också ogillar faktiskt så vi kan väl istället säga att man ibland får festa till det lite med en paj eller så 🙂

englafreja6

englafreja4

Min fina vackra Engla-Freja ♥

Hoppas ni får en fin dag, hörs senare! / Madeleine

 

Min modiga lilla tjej!

En lite segare söndag än vanligt. Vi blev bjudna på en spontan kräftskiva hos grannarna igår. Storebror fick agera barnvakt åt de små som sov. Colin var vaken och fick följa med över, ni kan ju gissa om om han kände sig speciell som fick vara med helt själv utan sina syskon. Vad han rockade runt hahaha. Vi spelade fia med knuff, han lekte militär med ”slangen” och tatuerade sina armar med en touchpenna. Klockan hann nog bli runt två innan vi gick hem och då somnade han som slagen hjälte på soffan.

Idag blir det en riktig tvättardag här hemma. Jag vet inte varför men tvättkorgen väller över, kan vara ett tecken på att skolan och dagis börjat igen. En himla massa gymnastiklektioner och smutsiga dagiskläder. Men det är bara att bita ihop och ta tag i det. Barnen tjatar på Micke att han ska följa med dom ner till hamnen för att titta på den militära övningen som pågår just nu i Motala. Det är himla spännande det där med militären. Många frågor kommer. ”Kan det bli krig hos oss? Är det riktiga vapen? Vad är militären för något” Stora frågor för små barn.

Nästa vecka fyller mitt lilla hjärta EmmyLou Madeleine Eleonora 1 år ♥ Och i dagarna som varit så har hon tagit sina första små staplande steg…

emmy10

emmy11

emmy12

Hon har gått ett tag faktiskt men inte vågat släppa taget. Runt bord, längst med tvbänken och överallt där hon haft något att hålla sig i. Men nu så har hon äntligen vågat. Min modiga lilla tjej!

Hon klättrar överallt. Upp i soffan, uppför trappan ja överallt där hon kan klättra. Man får passa henne överallt, och så vet hon precis vad hon får göra och inte göra. Klättrar upp i soffan och kryper iväg längst ut mot armstödet och ställer sig på kanten och når alla krukor som står i fönstret. Och så fort man närmar sig henne så skrattar hon som en galning.

Åh vad härlig den här tiden är, jag bara älskar den! Det händer så mycket, börjar gå, pratar och gör sig förstådd. Undra om man kan pussa ihjäl sina barn? För jag kan inte sluta pussa på dom!

Hoppas ni får en fin dag / Madeleine

Mysig lördag med mina raggare!

Idag har vi haft en riktig grejardag. Jag har klippt gräset, skurat några fönster och plockat ordning lite i trädgården. Jag försökte övertala kidsen att hjälpa till men de hade helt andra planer. Micke jobbade så hann slapp all marktjänst!

Colin hade bestämt sig för att hänga med våra grannar idag, och efter en stund så var de andra barnen inte sena med att hänga på. Jag har ju skrivit det förut, men vi har verkligen världens bästa grannar. De är supermysiga och det har blivit många sena kvällar under sommaren när vi har snackat skit och skrattat.

Mia och Robban eller ”slangen” som jag numera kallar honom (berättar varför en annan gång haha) har en supercool raggarbil. Jag själv är ju svag för bilar så jag hänger gärna med på en åktur men ni kan ju tänka er barnen, de blir eld och lågor och idag fick de hänga med på en tur.

raggarna1

raggarn4

raggarn3

raggarn5

På med de slitna skinnjackorna och så drar vi! Det handlar om image tydligen, åtminstone så tyckte grabbarna det. Ännu coolare blev dom ju såklart när de fick varsina pilotbrillor av Maria och Slangen 😉

Nu ska jag avrunda denna lördag med att dregla över min vampyr på tv3.

Kram / Madeleine

Betyder väldigt mycket för mig!

Nästa vecka kommer äntligen mitt vitrinskåp hem från lackeringen. Det har stått där sedan februari eller kanske mars till och med, slarvigt av mig att inte åka ner med resterande del till skåpet som legat hemma i ett förråd så man kunnat lackera klart allt. Men nu jäklar är det snart klart. Det här skåpet betyder väldigt mycket för mig, det har stått hemma hos min farmor och farfar nere i småland närmare bestämt i Ishult. Jag förknippar skåpet med min barndom och min pappa. Jag vet inte riktigt när det är tillverkat men det är jätte gammalt och otroligt vackert. Från mörkt till antikvitt, det kommer bli så fint! Jag älskar at blanda gammalt och ny design.

Eftersom vi har väldigt kalla toner överallt i huset så har jag bestämt mig för att ta in lite varmare färger. Klickade hem lite inredning och hittade två söta ljusstakar på rusta.

inredning32

inredning31

Hur fint är inte det här fatet? Det kommer ifrån H&M 🙂

inredning30

Träskålen kommer också från H&M. 

Tänk att det äntligen ska bli klart i vardagsrummet, både med inredning och färger. Jag längtar såååå mycket!

madde1

Apropå färger, min process att bli riktigt askgrå, går däremot sådär. Jag kör med en färgbomb och har ett balsamspray, men jag måste antagligen bättra på med en ny färgning.

Nu ska jag lägga mig bredvid min lilla Emmy Pemmy och sova så jag orkar upp på Adams första hockey träning imorgon.

Kram / Madeleine

Jag hatar när folk säger… Det är som att ge en flaska vodka till en alkolist!

Det går bättre och bättre. Jag liksom tänker träning, lever träning och tränar. Man kanske skulle kunna säga att jag får dille på det. Men såhär här är det för mig. Jag är en sockerråtta, jag faller för drogen direkt och jag får sjukt jobbiga sockerabstinenser. När suget faller på så letar jag med panik igenom skafferiet, jag kan göra det tio gånger för att överbevisa för mig själv att det inte finns någon choklad där inne. Ibland kan det ha gått så långt att jag vispat till en muffinssmet bara för att det är så galet gott och för att sockersuget nästan dödat mig. Jag kunde hälla i mig två liter Coca cola utan problem, och hade jag inte den där jäkla colan hemma så gick jag minsann och köpte det direkt.

Det här beteendet lade jag bakom mig för fyra år sedan. Jag har inte druckit vanlig Coca cola på flera år, min karaktär har fått mig till att aldrig gå så långt som att vispa till en onyttigt smet igen sedan dess. Men rädslan för att hamna där igen har funnits sedan min sista graviditet när jag totalt släppt alla mina spärrar. Ingen vanlig Coca cola och ingen muffinssmet men däremot ett antal påsar kinapuffar i veckan som har hjälpt till att bygga denna lata tunga kropp och med det så var sockerberoendet tillbaka.

Jag hatar när folk säger ”njut av graviditeten, börja inte träna för tidigt efter förlossningen och ät vad du vill” 

Det är som att ge en flaska vodka till en alkolist!

Kvinnans kropp går igenom en otrolig förändring under en graviditet och förlossning. Men att träna och äta rätt är aldrig fel! Träning i måttliga mängder och på rätt sätt är bara nyttigt. Nu menar inte jag att man ska knyta skorna och springa milen direkt efter en förlossning, men för oss med sockerberonde så är motion jätte bra redan från början. Promenader och enkla övningar för att stärka bålstabiliteten.

Just nu lägger jag all min energi på att detoxa mig, två veckor utan något socker överhuvudtaget. Jag tränar fem dagar av sju och har lagt om kosten. Jag mår mycket mycket bättre, och jag är framförallt en mycket gladare och piggare mamma.

Jag är glad över att jag har verktygen och viljan för att ta tag i det, inte minst för att jag har gjort det tidigare utan också för att jag för några år sedan påbörjade min PT utbildning som fick mig att förstå min kropp mycket bättre. Den förändringen jag gjorde då fick mig att känna mig fantastisk och det är en känsla som alla mammor borde få känna.

Kunde jag med då sju barn göra en förändring och idag med nio barn göra en förändring så kan ALLA! Det finns inga ursäkter!

träna26

Jag då… Och jag nu…

Köpte ett par träningshandskar som jag fullkomligt älskar, nu behöver jag inte få valkar och skavsår i händerna när jag lyfter mina vikter.

träna25

träna23

träna24

EmmyLou inspireras helt klart av mammas aktiva träningsliv. Heja heja superbaby.

träna22

träna21

Något annat som verkligen underlättar träningen är musik. Jag har använt olika lurar men mina absoluta favoriter är kosslurarna. Riktigt bra ljud, smidiga och lätta. Det fick bli ett par nya med förändringen.

träna20

Nu ska jag planera middagen, ta hand om er så länge!

Kram / Madeleine