Pappas lilla älskling!

Det här förstår ni kan vara världens mest bortskämda hund. Han heter Milo och är en power puff. Från början är han uppvuxen med oss, men pga av att han blev stressad av att vakta på mig och barnen så fick han flytta hem till Mickes föräldrar för sådär nästan tio år sedan. Han var våran lilla keliga hårboll och alla i familjen älskade honom. När jag väntade Engla-Freja så började han visa tecken på att vilja vakta mig, värre blev det när hon väl var född. Jösses vilken koll han var tvungen att ha på alla barnen då. Milo älskade Wille, det var hans allt. Men så vid ett tillfälle när Wille blev sjuk och fick feber så bestämde vi oss för att vi inte kunde ha honom kvar. Jag gick fram för att lyfta upp Wille från soffan och där bredvid låg Milo och började helt plötsligt morra åt mig och visa tänderna. Micke gjorde han utfall på både nu och då, samtidigt som han likagärna kunde hoppa upp i knät på honom och gosa.

Tyvärr så funkar det inte att ha en labil hund i en barnfamilj och hur mycket vi än ville ha kvar honom så gick det inte 🙁 Som tuur var så fick han ett tryggt hem i Linköping hos Mickes mamma och pappa. Och på så sätt så kunde vi också ha kvar honom i familjen ♥

Milo blev deras lilla bäbis och som Kenneth själv säger så är han pappas lilla älskling. De är verkligen oskiljaktiga och har sina rutiner. Och ja rackarn är liiiiite bortskämd också, jag vågar inte ens berätta hur mycket. Det vackraste man har sätter man bordet va? Hehe

Tittut pappas Milo, tittut! Vart är pappa Milo? (hahaha så gulligt så man dör lite) 

Där var pappa ja!

Man ser verkligen glädjen och kärleken mellan dom. Villkorslös och fin. Tänk vad ett djur kan tillföra oss människor egentligen. Man blir både glad och trygg.

Trots att Milo bott hos Mickes föräldrar så länge så är jag övertygad om att han kommer ihåg oss som de han bodde hos från första början. Han kommer fram till mig och buffar lite, lägger sin kalla nos på min arm och tittar på mig precis som kom igen då, klia lite på mig. När jag spelade piano och sjöng hemma när han var valp så började han sjunga med mig, och fortfarande en idag så sjunger han och ylar med mig om jag börja sjunga. Han har också en speciell låt som han gillar på radion som han gärna ylar tillsammans med. Idag passade vi på att sjunga lite, och det lät superfint  🙂

Vi blev bortskämda med mat idag som jag nämnde att vi skulle bli förut. Alltså såååå himla gott! Köttfärslimpa med sås, morätter och potatis. Bordet var fullt av annat smått och gott också till allas stora förtjusning. Adam fick lökringar, som han mumsade i sig. Det är verkligen som hans lördagsgodis.

Nöjda, glada och mätta barn. Det kändes verkligen så himla skönt att bli lite bortskämd mitt upp i allt kaos. Man behöver faktiskt ett break ibland, se något annat och får ett miljöombyte för att orka fortsätta. Två hela ”lediga” dagar nu, man imorgon måste vi skärpa till oss och färdigställa rummet. Vi hann faktiskt stanna till i Linköping och köpa skor till kidsen också. Visar imorgon 🙂

EmmyLou charmade sin farfar och fick klubbor, det dröjde inte länge förens de andra barnen också ville ha klubbor och det fick dom såklart. Det blev ett riktigt kalas kan man säga.

Kram / Madeleine ♥