Familjen Annorlunda, djur och kaffe!

Envisa förkylning, dessa förskolebaciller som härjar runt. Bara att gilla läget, och ska jag vara ärlig så kan det vara rätt så mysigt att ligga på soffan och kramas. Hostan och febern kunde vi ju vara utan men det är bättre idag mot vad det var igår.

Till Mathildes stora förtjusning så är Buster lika glad i henne som hon är i honom. Konstigt det där med hundar som är större, de brukar av någon anledning alltid vara försiktiga med ”djur” som är mindre. Precis som de är väl medvetna om att de är större än dom. Sen ska man aldrig säga aldrig såklart men våra djur har alltid varit så otroligt snälla mot andra. De har alla funnit sig till rätta i flocken och älskar alla i familjen stor som liten.

Buster har sedan han flyttade hem till oss legat nedanför våran säng på en matta på golvet. Oftast mellan våran säng och EmmyLous säng, varje morgon lägger han upp huvudet på sängkanten och väntar på att ”syrran” ska vakna. Det är så himla gulligt att man döör lite, och så Trasan längst ner vid fötterna. En flatcoated retriver är verkligen sååå otroligt snäll hundras ♥ Även om han under sin valptid fick mig att vilja slita mitt hår mellan varven hahaha, kommer ni ihåg? Hahaha! Man ska inte bara pga av utseende välja en hund utan också vara medveten om att den kräver sin tid och har sina egna egenskaper. Jag kan erkänna att jag föll som en fura när jag såg Buster som valp. Han var så himla lik Devil, den vita fläcken på bröstet och uttrycket. Alltså han hade mig redan där och då! Och nu efter valptid och tonårsfasoner så är jag sååå glad över att våran studsboll blivit både lugn och trygg. Att låta barnen växa upp med djur tycker jag både är nyttigt och fint, de ger så mycket kärlek.

När Devil inte finns mera så kommer det bli så otroligt tomt. Usch det gör ont bara jag tänker på det! Han är ju som vårt barn 🙁 Jag vet att jag dragit på detta länge och jag upprepat mig miljoner gånger men det är väl kanske ett sätt för mig att bearbeta sorgen över att vi snart kommer förlora honom.

Idag har det blivit både en och två kopp kaffe, när man vabbar så får man fuska lite med ”dieten” va? Ni ser ju vems kopp som är vems. EmmyLou har valt den lila och Tuva den rosa, så tycker tjejerna att det är roligt att mamma och pappa lånar deras koppar.

EmmyLous nya bilbana blev en hit här hemma. Hon fick den av thefashionroom.se i födelsedagspresent  🙂

Just i detta är Charlie ute i trädgården och klipper gräset medan pappa kör trimmern. Solen tittade fram och det känns som en härlig sensommarkväll. Hoppas vi får flera sådana innan den riktiga hösten kommer.

Många av er har frågat om vi kommer vara med i Familjen Annorlunda igen? De släppte ju trailern på teve för ett tag sen och då blir det automatiskt så att många undrar såklart. Vi var med och diskuterade om en ev medverkan, och har haft en dialog med produktionsbolaget. Det hela kändes inte helt rätt och därav så blir vi inte med denna gång. Hur som så fick ville de ändå att vi skulle hälsa på en annan storfamilj under inspelningarna (ni kan säkert gissa vem hehe ja Mirka!) Dock så var några av hennes barn sjuka i vattkoppor just då och därför så valde vi att tacka nej till det. Supertrist men jag kände inte att jag ville exponera Mathilde för vattkoppor då hon var nyfödd då. Men det hörrni är inget att vara ledsen för! För ni kommer att få följa många andra härliga familjer! De flesta familjerna känner ni igen sedan de senaste säsongerna, en familj är helt ny vet jag. Dessutom kommer ju en riktig veteran tillbaka, för visst har ni saknat Mirka! Och vem vet oss kanske ni får se mera av någon helt annanstans 😉 ♥

Kram / Madeleine

Från hela mitt hjärta tack!

Först och främst vill jag säga T A C K! Tack från hela mitt hjärta för alla fina kommentarer, mejl och privata meddelanden på instagram ♥ Jag har försökt smälta helgens intryck och kärleken ni gett oss efter allt vi delat med oss av. Vi kan nog alla vara överens om att det är en helt fantastiskt känsla att kunna hjälpa någon som behöver hjälp. Jag avskyr att se mina nära och kära må dåligt, jag gillar inte att någon mår dåligt. Om jag hade kunnat så hade jag velat hjälpa alla som behöver hjälp. Oavsett vad det handlar om.

Jag är uppfostrad så. Man hjälper om man kan. Min pappa var sådan, han hjälpte alla, tom människor som han inte kände. Det finns alltid något man kan göra sa han och log, om inte annat så bara att finnas där. Och han har så rätt. Jag inbillar mig och vill tro att det skulle vara tvärtom om jag någon gång hamnar i en situation där man är nöd på ett eller annat sätt. Det är väl så livet är tänker jag, det handlar om att ge och ta.

Tänk om alla kunde tänka så, då kanske världen skulle vara lite snällare.

Om jag hade kunnat så skulle jag lätt kunna lägga all min tid på att åka omkring och hjälpa andra. Se lyckan i andras ögon när man gör något för att underlätta och hjälpa. Det finns så mycket jag skulle vilja skriva men orden räcker inte riktigt till. Ni förstår säkert. Om du är glad är jag glad, och det ligger mycket i det faktiskt. Även om man inte får glömma bort sig själv så måste jag säga att man får väldigt mycket energi själv av att hjälpa andra.

Jag har alltid varit sådan av naturen, jag ger väldigt mycket av mig själv och jag gillar det. Man vet i slutändan vem som är ens sanna vänner ♥ Vem som hör av sig och finns där när det är som tuffast. Jag har vänner och jag har ”vänner”. Alla har vi saker vi går igenom, vissa saker är tuffare än andra. Jag saknade många av mina vänner när jag mådde som sämst, ”vänner” som inte ens behagade att lyfta på telefonen för att fråga hur det var? Sådana vänner som skyllde på att de hade fullt upp i livet med annat. Men tro mig jag vet! Jag har tio barn och ändå hinner man med saker om man vill. För det är bara det det hänger på, viljan! Och jag tror i slutändan så får man tillbaka det på något sätt om man gör bra och fina saker i livet.

Barnen pratar fortfarande om renoveringen. Colin är så fascinerad över att ”grabben” (Rickard) som han säger i filmen blev så himla förvånad över att vi hunnit med så mycket. Vi är ju skitmånga mamma, inga problem. Hahaha lille Colin. Min äskade familj! Jag älskar så jag går sönder, deras förståelse och omtänksamhet gör mig så glad.

Jag kan inte titta på filmen mer, jag bara gråter då haha! Så mycket känslor över det hela. Dels för att jag vet vilket helvete de levt i och fortfarande gör tills allt är renoverat. Men också för att det var en riktig kraftansträngning för att få ordning på det på så kort tid. Men såklart totalt värt det alla gånger! Men glädjetårar är såklart det bästa.

Och tack igen! För att ni är så gulliga och kommenterar!

Idag har jag jobbat en stund från soffan, EmmyLou har det fortfarande jobbigt med sin krupp så det blev vab idag också. Men det har inte gått någon nöd på oss. Vi har haft sällskap av både Trasan, Buster och Devil. Våra små hårbollar. Jag är övertygad om att de vet när de ska ge oss lite extra gos. Elsa hon har sin favoritplats uppe hos Wille, hon fjäskar sådant för honom så. Väldigt förtjust i lillhusse.

Adam kom precis hem från en kompis som bor på gatan nedanför oss. De hade varit ute och jagat Pokemon, och sett att grannen både har höns och tupp i sin trädgård. Det vore väl någon mamma? Då har pappa äggen klara varje morgon innan han åker till jobbet och vi slipper åka och handla 🙂 Ja det är väl inte en så dum ide, tänk att kunna vara totalt självförsörjande. Vilken dröm! Men då måste vi nog flytta ut på landet.

Hoppas ni får en fin kväll!

Kram / Madeleine

Just so you don’t have to go through them alone!

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Men tänk er att ni har en dröm, en dröm som ni kämpat länge för. Inte alls en orealistiskt dröm, men något som ni verkligen verkligen längtat efter!

Drömmen om ett hus. Där man vill se sin familj växa tillsammans, skapa fina minnen och gå igenom livet i med och motgångar. Få bygga sin trygga borg och känna kärlek. Det har alltid varit min dröm och nu skulle den äntligen få uppfyllas även av våra vänner Rickard och Angelica. Länge länge letade de efter det perfekta huset i rätt område. Nära till skolan för barnen, deras jobb och till affären. Det kunde inte bli bättre! Jag minns fortfarande när Angelica ringde mig och nästan skrek ut att de hade hittat sitt drömboende. Huset som var perfekt! Det enda som skulle behövas fixas med var det estetiska, nya tapeter och färg. Sådant kan man leva med, man får ta en sak i taget och till slut så får man det som man vill. Ibland kan även den enkla renoveringen bli tuff men så länge det bara handlar om färgerna så kan man ta en paus och göra om i sin egna takt.

Och det var just den planen Rickard och Angelica hade. De skulle greja i stora tjejernas rum först, sen fixa sitt egna sovrum och ta en sak i taget. Att renovera är kostsamt och därför är det också bra att kunna ta det lite då och då.

Drömmen blev dock inte som de tänkt! Allt började bra, tjejerna fick sina rum i ordning först, Micke hjälpte till att lägga golv och sedan fixade de sitt eget sovrum. Men ganska så snabbt så började de båda känna en otrolig stank i huset. Det var det första de frågade oss när vi skulle komma och titta på huset första gången. Känner ni att det luktar typ ”kaninbur”!? Jag kunde inte säga på en gång att jag kände lukten och sa att det kanske bara var för att huset stod tomt. Det kanske blir bättre när ni bott in er!? Så var inte fallet! Och efter ett tag så kände även jag stanken! Det luktade kattpiss 🙁

De började renovera i deras bebis Leonas rum intill sitt egna sovrum och upptäcker då att lukten bara blir starkare och starkare. Det hela uppdagades och efter noggrannare undersökningen så hittar man kattpiss på flera ställen under golvet och på väggarna. Det var så illa så att det gått igenom allt hela vägen ner till grunden och in i väggarna! Oron över det hela och hur omfattande skadorna var förstod nog ingen av dom. De ringde försäkringsbolaget men de ville inte alls ta på sig detta och stå för något utan hänvisade till dolda fel försäkran. Något som är väldigt bra att teckna om man nu ska sälja något sååå dyrt som ett hus! Det borde fasen vara lag på att man måste ha en dolda fel försäkran! Det tecknar man efter att man tagit ut en besiktningsman som besiktar huset innan man säljare det vidare. Och det är en försäkring och skydd för båda parter! En självklarhet i mitt tyckte.

Men nej de köpte sitt hus privat och eftersom säljarna inte valde att ta ut en besiktningsman så bekostade Rickard och Angelica det själva. MEN det hjälpte ju inte dom ett skit i denna situation eftersom det är säljaren som behöver en dolda fel försäkring. Med dolt fel menas – sådant man inte kunnat upptäcka vid besiktning. Logiskt. Såhär står det om dolt fel i hus – Du kan klaga på ett dolt fel i upp till tio år från det att du fick tillträde till huset. Du som köpare måste klaga (reklamera) inom rimlig tid från det att du upptäckte felet. Det du kan kräva är avdrag på köpesumman. Om felet beror på försummelse från säljaren eller om bostaden inte uppfyller vad säljaren har lovat kan du också ha rätt till skadestånd. Om felet är av väsentlig betydelse kan köparen inom ett år från tillträdet kräva att kontraktet hävs, det vill säga låta köpet gå tillbaka. Om säljaren ”handlat svikligt”, det vill säga lurat dig, kan du kräva att få häva köpet även efter mer än ett år.

Det var första käftsmällen, vad gör man i sådan situation? Okej vi har köpt ett hus i tron om att det är okej men helt plötsligt måste man inte bara renovera på ytan utan också ner i grunden och byta ut väggar. De blev helt sänkta vilket är förståeligt. Jag gjorde allt för att hjälpa dom att hitta en bra snickare som kunde hjälpa dom omgående, för allt detta inträffade givetvis mitt under semestertider också. Sagt och gjort, han åkte ut och tittade på hela. Han kunde som tur var hjälpa dom. De fick hjälp med att betala kostnader för jobbet av förra ägarna. Förberedelsejobbet gjorde de själva så gott de kunde innan för att underlätta. Tog inte lång tid förens det då upptäcktes att kattpisset letat sig genom väggen och ut i hallen. Så hela golvet i hallen var tvunget att bytas ut.

Allt detta tärde på familjen. Många tårar och uppgivenhet. Och än värre skulle det bli när det upptäcker att det även är kattpiss i vardagsrummet och i allrummet på övervåningen. De tar ut besiktningsman igen och de kollar noggrant med hjälp av hålsåg på flera olika ställen på golven. Ja det är mera kattpiss och hur mycket och omfattande det är vet man inte förens man bryter upp golven och väggarna. Det kan ju vara massor 🙁 Oavsett så är det sjukt mycket jobb och arbete med det hela! Och vem ska betala för allt i en sådan situation!?

Tänk er ångesten!!!

Den här sommaren har vi sett våra vänner gå från total lycka till nedstämdhet och uppgivenhet. Kostsamt, tidskrävande och ledsamt. De har bott i detta med sina barn, och en nyfödd med. Hela huset som ett stort renoveringsobjekt som stinker kiss! De har brutit ihop, gråtit och tom pratat om att häva husköpet när de mått som sämst! Usch vi har verkligen tyckt så synd om dom 🙁 Och det är inte bara vi som har gjort det! Andra i deras närhet har också stöttat och peppat i denna tuffa situation. Tillsammans blir man alltid starkare ♥

Förra veckan bröt Angelica ihop totalt, med ångest och migränhuvudvärk. Jag pratade med henne flera gånger och tårarna bara rann. Mitt upp i allt så är hon såklart också orolig för hur hennes sambo mår som ska orka stötta upp familjen medan hon mår skit. Vi kommer inte klara detta, vi går sönder! 

Då fick jag och Micke nog! Att se Angelica ligga i ett mörkt rum med barnen tröstandes bredvid, att se att hon inte orkar komma upp. Det är fan inte klokt detta och vi står inte ut med att se dom må såhär fruktansvärt dåligt mera! Man ska inte behöva må dåligt när man är hemma! Där och då bestämde vi oss för att göra något för att underlätta och hjälpa dom.

Sagt och gjort! Vi pratade med våra barn och frågade om de ville vara med och hjälpa till och om de ville lägga en helg på att hjälpa oss och det blev ett himla ståhej och hurrande kan jag lova. Vi åkte iväg till blomsterbutiken och jag valde ut Angelicas favoritblommor, sen åkte vi hem till våra kära vänner och berättade för dom att de INTE överhuvudtaget fick gå upp på övervåningen på hela helgen. Vi tvingade iväg allihopa till lekparken. Jag lånade Leia och Lowa en stund och förklarad vad vi skulle göra för deras mamma och pappa. Att se barnens lycka över detta är fasen oslagbart alltså. Usch jag gråter bara tänker på det nu (hulk hulk)! De började gråta och krama på oss såååå hårt, det var så genuint och fint. Då kan vi bli glada igen Madde! Ja nu ska alla bli glada igen och ni kan få ett rum att vara i förutom sovrummet!

Våra vänner blev aningen chockade när vi dundrade in och berättade att de var tvungna att hålla sig undan. De anade nog oråd och fattade att vi hade nått på gång såklart.

Såhär såg alltså övervåningen ut innan. Tillsynes ett helt vanligt allrum förutom den lilla lilla parentesen att det stank något sjukt mycket!

Bakom alla lister, och jag menar jag alla lister så var det också kattsand! Vi fick byta ut spånskivor på flera ställen som var dränkta i kattpiss och bygga upp golvet på nytt. Vi hade ett mål och det var att göra klart hela övervåningen på en helg. Vi hade lördagen och söndagen på oss. Jag är så jävla glad och ja nu svär jag, ni får bara köpa att jag använder mitt bästa ordförråd just nu men våra barn!!!! Så underbara ♥ Alla hjälpte till 🙂

Tjejerna fick följa med mig och köpa tapeter och inredningsdetaljer. Jag hade en bild i huvudet hur jag ville att det skulle se ut. Viljorna var många men till slut så kunde vi alla enas om en och samma tapet. Och medan jag grejade med detta så slet Micke i huset. Jag åkte och hämtade Victor, vi stannade till och köpte pizza till 14 personer och fortsatte att jobba. En hel del saker skulle fixas för att färdigställa det vi påbörjat. Mycket hade vi hemma så det var ju bra och det andra köpte vi.

Vi uppdaterad både Rickard och Angelicas mammor med vad som föregick hemma. Vi hade ju en plan på att skicka iväg dom dit för att vi skulle kunna jobba helt ostört. Tyvärr så var de inte hemma så det blev svårt, istället så gav vi Rickard och Angelica lite andra uppgifter, typ att att bara hålla sig undan. Och mellan varven fick mammorna lite bilder som den nedan.

Alla befintliga lister skulle målas förutom de vi kastade som var förstörda av katturin. Vi köpte nya. Bruna fönster blev vita, dörrarna blev också vita. Och tapet skulle upp efter att vi spacklat och slipat. Vägglist köpte vi för att jag tycker det är snyggt. Nytt golv skulle på efter att Micke bytt ut spånskivor…

Till slut började vi se ljuset. Några gånger tappade vi humöret hahaha, kan hända att det kom några grodor ur munnen om både det ena och det andra 🙂 Då påminde vi varandra varför vi gör det här, och vet ni hjälpte direkt! Så blev man peppade att fortsätta. Och ju mera förändring det blir desto roligare.

Och såhär blev det. Glöm inte bort att titta på förebilderna en gång till innan ni tittar på efterbilderna…

Min fotoposter från artbyem.se gjorde sig bra bredvid Best Friendpostern och Angelicas mage ♥

Visst blev det väl sååå fint!!! Alltså jag älskar verkligen att färgsätta och inreda och skulle kunnat hålla på hur länge som helst. Men att se våran vänners reaktion på allt detta var dock höjdpunkten. Oslagbart. Och totalt värt slitet! Ni kan läsa mera om det HÄR!  Det här kan vara det roligaste vi gjort ärligt talat! Nu har vi tänt ett ljus och en vilja hos dom att fortsätta kämpa och bygga upp allt det där de drömt om ♥

Det här är hemlisen som vi har styrt med under helgen och därför har jag inte hunnit uppdatera här på bloggen. Först hade jag en tanke på om jag skulle bloggat längst vägen men jag ville inte riskera att avslöja oss för Rickard och Angelica. Jag filmade när vi avslöjade överraskningen, filmen ligger på instagram som du hittar HÄR! 

Best friends are people who make your problems their problems,
just so you don’t have to go through them alone!

Kram / Madeleine

Hemlisar och dregel!

Ledsen för glesa uppdateringar i helgen. Vi har grejat med hemlisar och all våran tid har gått till att fixa med det 🙂 Jag ska visa er imorgon! Det kommer bli såååå roligt!

Mathilde har börjat dregla något enormt, jag tror det kan vara tänder på gång? Hon gnager på sina små händer hela tiden, stoppar allt i munnen och det verkar klia. Det är ju så himla olika när man får tänder. Jag frågade mina följare på instagram när deras barn fått sina första tänder och det var brett utspritt i åldrarna.

Det gör absolut ingenting om det dröjer lite innan tänderna kommer eftersom jag helammar.

Våran glada skitunge! Hon växer så det knakar nu 🙂 Jag har varit tvungen att uppdatera garderoben lite nu igen. Storlek 68 är det som häller nu. Ni vet ju att jag älskar newbie ♥ Deras nya kollektion höstkläder är sååå fina. Förutom denna färg som Mathilde har på kläderna på bilderna så är det mycket lila just nu. Till EmmyLous stora förtjusning, åh vad fin bebis är mamma! 

När vi var i Linköping i fredags, eller var det i torsdags? Herregud jag tappar dagarna hehe. När vi köpte läragåstolen så köpte jag på mig lite nya sängkläder till barnvagnen. Snart är liggdelen ett minne blott så jag passar på medan hon ligger i den 🙂

Fastnade för det här vintriga settet från Vinter&Bloom. Passade perfekt i buggan.

Nu ska vi stressa iväg och fortsätta med det där hemliga igen så vi blir klara 🙂 Wiiiii!

Tittar in ikväll! Puss och kram

/Madeleine ♥