Jag har ett mål!

Reklam i samarbete med sporttema

För ett tag sen så bestämde jag mig för att ta tag i träningen igen. Jag har ju väntat med flit pga av att jag varit så orolig över att bröstmjölken ska försvinna om jag skulle börja tidigare. Det hände nämligen med EmmyLou och det var en stor sorg. Jag är en sådan människa också, att tar jag för mig något så måste jag göra det med hela hjärtat om det ska bli gjort. Allt eller inget, ja jag funkar så både bra och dåligt. Men för att få kontinuitet och bli sporrad i det hela så vill jag ha snabba resultat och då måste jag gå in i en bubbla, fokusera och bara bestämma mig. Så…nu bestämde jag mig.

Jag har också lärt mig ganska mycket om mig själv efter mitt senaste misslyckande när det gäller träningen efter EmmyLous födelse. I och med att bröstmjölen försvann och med den stora besvikelsen så blev det både psykiskt och fysiskt påfrestande och då blev allt bara pannkaka. Kroppen svarade inte alls på den träningen jag lade upp, trots att jag gjorde allt enligt ”boken” och visste att upplägget funkat sååå många gånger tidigare, det blev snarare tvärtom. Med mycket saker som också kom emellan så tog det lång tid innan jag hittade ett fungerande sätt att motionera på.

När jag väl kom igång så rivstartade jag med att springa tjejemilen i New York tillsammans med SpringTime. En oförglömlig resa och upplevelse som jag definitivt ska göra om! Det gav mig mersmak och snart så hade jag anmält mig till extremrun. Det inte så många visste då var att jag var gravid igen i vecka 14 med Mathilde. Trots det så klarade jag ALLA hinder förutom ett (det stör mig fortfarande lite grann). Båda dessa lopp var otroligt påfrestande med roliga och båda genomfördes under olika villkor. Trots att jag är en tävlingsmänniska så är jag väldigt nöjd med min prestation.

Man kan träna på olika sätt och ha olika mål med sin träning. Jag har med åren satt mera realistiska mål och anledningar till att jag vill träna. Tidigare var det mycket för att jag ville ha en snygg smal kropp, ja ni hör hur dumt det kan låta! Klart man vill ha en fin kropp, men vad som definierar en fin kropp är inte omslaget på Elle eller reklampelarna för Vouge. Man blir såklart väldigt påverkad av sin omgivning och där har jag tänkt om väldigt mycket. Jag vill ha former, jag tycker kvinnor med former är vackra. Men jag skulle för det även också vilja ha magrutor, men av helt andra anledningar. För att jag skulle vilja prestera bättre i ett lopp och för att det säger en hel del om allt slit som ligger bakom det. Sen om magrutorna syns eller inte är en helt annan sak. Man får liksom omvärdera sina anledningar och mål. Och med sagt så vill jag också förtydliga att jag inte alls har fördomar om de som väljer att lägga sin själ i träningen och postar det. Det är en livsstil och de har sina anledningar, kanske exempelvis en finess tävling?

Jag har ett mål!

Givetvis har jag ett mål, jag vill komma i form för min egna skull och för mina barns skull och är inte det världens bästa anledning så vet jag inte!? Jag vill vara pigg, kunna leka med barnen obehindrat och bygga en stark kropp. Det får mig att må bättre i min endometrios dessutom och det hoppas jag håller i sig. Det finns ju hur många studier som helst som påvisar alla fördelar med att träna så det är ju ingen hemlighet. Att vara tjock har inte lika många fördelar, man kan skoja om att det är bra att det finns lite att ta av och absolut så kan det ju vara. Men faktum är att fetma påverkar kroppen väldigt negativt. Risken för olika sjukdomar är stor och sådant kan skrämma mig. Utåt sätt är det en jäkligt svår balansgång, man får inte hetsa till att människor får en skev kroppsbild så det kan resultera i anorexi osv. Och man ska heller inte förespråka fetma. Sunt förnuft och lagom är bra, lättare sagt än gjort många gånger! Jag tycker att det är upp till var och en så länge man själv mår bra ♥

Just nu vill jag förbränna fett, gå ner i vikt och stärka bålen. Mitt absolut bästa tips då är alla gånger att promenera! Och jogga/springa! Och lägga om kosten! Efter sin förmåga kan man alltid röra på sig på detta vis. För mig är då ett löpband det allra bästa. Och jag får träningen gjord utan ursäkter! Jag har haft löpband i flera år och med facit i hand så vet jag att det funkar för mig. Jag blir påmind om att jag ska träna varje morgon när jag ser det, för jag har det framme av just den anledningen. Godmorgon Madde dags att träna! Visst är det bra 🙂

Det här löpbandet är såååå jäkla bra! Det jag hade innan hade ju gjort sitt efter sisådär sju åtta år men det går inte jämföra med det här, för det här är awesome!

Lite produktinformation…

Löpband Gilavar är utrustad med en dator rik på funktioner och en kraftfull motor på hela 3,5 HK (grymt!). En robust konstruktion med väl tilltagen löpyta och max användarvikt på 150 kg garanterar dig hög komfort under hela träningspasset, och varje träningspass under lång tid. Datorn med hela 99 träningsprogram samt 3 pulsbaserade (löpbandet optimerar din träning genom att justera hastighet utifrån din aktuella puls, pulsbälte inkluderat), 3 användardefinierade (program per användare) och ett optimerat för fettförbränning samt håller dig hela tiden uppdaterad med den information du behöver.Är inte detta nog så är den förberedd för MP3 så du kan lyssna på din favoritmusik, eller varför inte placera en bok eller din surfplatta i hållaren för detta enkelt att bara koppla in Spotify när det finns inbyggda högtalare. När bandet inte används kan det fällas upp för att spara plats och rullas undan på de inbyggda transporthjulen. Dessa med flera funktioner gör Gilavar till ett riktigt eftertraktat löpband, för det här som jag hittils nämnt är bara lite av allt! Elektroniskt justerbar lutning 0-22 % (sjukt bra!) Löpmattan är 138×52 cm (älskart!) Fläkten under träningspassen är också en favoritfunktion! 

Väldigt många har frågat om löpbandet på instagram när jag uppdaterat min instagramstory. Här har ni det! Min nya bästa kompis 🙂 Jag är glad över att jag tog tid på mig att kika runt innan jag bestämde mig för det här. Det finns väldigt många maskiner på marknaden i olika prisklasser och det här blev min favorit! Helt klart det löpband du får mest för i denna prisklass! Just nu får jag erbjuda er ett grymt kampanjpris med en rabatt på 5000 kr!!! Hur grymt 😀 Man kan också ta det på 12 månaders avbetalning och det är ju ett väldigt bra alternativ. Att investera i hälsan är bra!  För att komma direkt till kampanjen kan ni klicka → HÄR! ← Där kan ni också läsa mera om denna produkt!

Jag tänker att jag framåt ska filma en träningsvideo och visa er mera av löpbadet och alla superbra funktioner. Förutom löpbandet har jag plockat fram lite vikter och med dessa kör jag enkla övningar.

Jag försöker alltid klämma in ett pass på morgonen när Mathilde sover och de andra barnen åkt till skolan och dagis… 

Jag hoppas ni vill heja på mig mot mitt mål! Vi kan väl hjälpas åt 🙂 Ha en fortsatt fin fredag så hörs vi senare!

Kram / Madeleine ♥

På språng!

Ett inlägg på språng.

Jag har precis varit och hämtat Engla-Freja som varit hos mormor och hälsat på. Hon gick dit direkt efter skolan för att krama om mormor lite medan morfar Håkan åkt till veterinären med Morris (katten). Han fick en hormonspruta, tydligen så kan hypofysen på en del katter efter kastrering bli påverkad. Så nu håller vi tummarna för att Katten lugnar ner sig. Vi ska ge det en vecka, märker de inte av någon skillnad så blir sista utvägen att ta bort honom. Det var vad veterinären rådde oss till, och man gör ju allt som går för att allt ska bli bra.

Vi ska åka och handla mat, jag och ett gäng busungar. Alla har olika önskemål. Jag vill ha gul sås, ris och kyckling. Jag vill ha kött och potatis. Jag vill ha spagetti och köttfärssås. Kan vi äta carbonara? Det känns som om det kommer bli en konfliktfri shopping 😅🙈 Själv ska jag äta ägg, finncrisp och avokado. Smarrigt faktiskt.

Tittar in senare!

Kram / Madeleine

Tack! Träna och kronhind!

Tack tack tack ♥ Kan inte säga tack nog för alla fina kommentarer och meddelande jag fått ang min mamma. Ni är så himla fina som bryr er, känner med oss och uppmuntrar med era fina snälla ord. Det gör så mycket verkligen och man blir glad. Mamma hälsar så mycket och vill tacka er också ♥

Sen finns det dom som man hade önskat skulle höra av sig under dessa dagar. Det däremot är bara ledsamt och tråkigt. Men ännu en gång så lär man sig!  Jag borde inte ta åt mig så mycket men faktum är att jag gör det. Just i jobbiga situationer som dessa, då tar jag åt mig så sjukt mycket att det gör ont i kroppen.

Jag har under dessa dagar börjat träna, det är bra på flera olika sätt såklart men just att få ta ut sig när man är lite arg och ledsen inombords är såå skönt. Det är befriande. Och idag kändes det inte lika jobbigt som för några dagar sen när jag började. Många har undrat över mitt löpband och jag l o v a r att jag ska uppdatera om det imorgon. Jag är så jäkla nöjd, det är superbra!

Än så länge så tycker Mathilde att det är roligt att titta på mamma när hon springer omkring i vardagsrummet. Jag är glad om det kan hålla i sig så jag kan fortsätta att träna enligt min plan, för jag har en plan! I åtta veckor ska jag köra stenhårt, och med det menar jag att jag inte ska avvika en enda gång från min plan. Sen kommer jag givetvis unna mig något gott ibland, inte under de första fjorton dagarna för jag har lärt mig att jag måste rensa kroppen från allt som har med godis att göra första tiden annars trillar jag dit igen. Nu är jag fast besluten om att jag ska bygga en stark mammakropp.

Nyvaken liten Mathilde i mammas tröttna famn… Herregud så trött jag ser ut!

Jag är trött, de här dagarna har varit jobbiga. Mamma fick trots antibiotika intravenöst under några dagar väldigt hög feber igårkväll 🙁 Jäkla skit! Men idag har hon tjatat till sig att få åka hem, på heder och samvete fick hon lova att återkomma om det blev värre. Jag hoppas hoppas att det vänder nu och att hon inte behöver återvända till avdelningen. Hon har en himla massa tabletter som hon måste ta nu ganska länge framöver.

Det jobbiga blir nu att ett beslut ang katten 🙁 Fina Morris, han är sååå fin men har ett väldigt hett temperament. Han har allt och lite till, såå himla bortskämd med både kärlek och stimulans. Men att han utan att bli provocerad av någonting bara kan hoppa på mamma och Håkan och bita till är ju inte sunt. Han blir helt svart om ögonen när han blir på det humöret och beter sig lite konstigt. Vi ska besöka veterinären imorgon för att se vad dom har att säga. Han är kastrerad och har tidigare fått några lugnande tabletter men det hjälper ju inte alls.

Någon som varit med om något liknande? Kan man göra något?

Det viktiga är mamma! Det får inte hända en gång till, nästa gång kanske det blir ännu värre och vad som skulle kunna hända då vill jag inte ens tänka på. Jag menar det här är vad läkaren sa väldigt allvarligt! Så även om det är jobbigt så kan vi ju faktiskt behöva ta bort katten.

Under dagarna tre har jag fått en hel del bilder från skogen och ett glatt jägargäng. Mickes första jakt, som han väntat på den. Det är en sak att ta jägarexamen men för att kalla sig för jägare så krävs det sååå mycket mera. Men vet ni, idag fällde Micke sitt första vilt 😀 En stor fin kronhind med en slaktvikt på 80 kilo. Sååå himla roligt! Den kommer mätta många munnar.

Glad jägare 🙂 

Jag längtar själv efter att kunna ta jägarexamen. Men jag måste nog vänta lite till, ja tills Mathilde blivit lite större så jag kan lämna henne hemma hos pappa. Efter nyår då ska jag avsätta en helg på Knistad, den absolut bästa jägarskolan.

Kram / Madeleine

Det gör ont i hjärtat av att se någon man älskar må dåligt!

Veckan började inte alls bra. Jag har fått boka om allt och ställa in planerade möten och bara tänka på min familj.

Det började i lördags, min mamma blev biten av sin katt (inte första gången) ordentligt i foten. Direkt när hon smsade mig och berättade så propsade jag på att hon skulle ringa vårdcentralen. Men det gjorde hon inte envis som hon är. Äsch jag tvättar lite med tvål och vatten och lägger om med lite sprit! Jaja jag vet ju att hon gör som hon vill även fast jag tjatar, så jag svarade bara okej men jag tycker ändå att du ska ringa till vårdcentralen. Och egentligen så borde hon ju veta bättre eftersom hon med facit i hand vet hur illa det kan bli eftersom den här lilla busiga katten har bitit henne förut så det blivit infekterat. Hon trodde väl inte att det skulle bli så illa och med planer för helgen så valde hon bort att söka vård.

Igår morse pratade jag med min vännina Emelie och då berättar hon att hennes sambo blivit biten av deras katt i fingret (av misstag då kissen trodde det var godis han bet i). Hon tvingade iväg Johan till vårdcentralen och han vill antibiotika på en gång. Bland det värsta du kan bli biten av är katt hade de sagt. Och det var nog tur att han fick medicin direkt för helt plötsligt blev hela fingret svullet och rött. Jag fick en känsla direkt av att jag ville höra av mig till mamma för att nära hur det gått med foten. Jag kände på mig att det kunde blivit illa och mycket riktigt så hade det blivit det. Inte så bra! Och så fick jag en bild på en fot stor som en boll helt lila/blå och röd. Då blev jag arg och skällde på henne! De hade ringt vårdcentralen men det skulle ta flera timmar innan de skulle ringa upp. Stackars mamma var helt uppgiven och kändes smått förvirrad, jag hörde i telefonen hur hon började frossa och hon började klaga på att hon frös. Vi lade på och jag ringde upp 1177.  Efter 20 minuter blev jag kopplad till en supertrevlig sjuksköterska nere i Skåne. Jag förklarade läget och det första hon sa var åk till akuten på en gång!!! (Om du över förmodan läser detta, tack snälla för snabba och livsviktiga råd ♥) 

Väl uppe på akuten så fick mamma svårt att andas och mådde illa, hon fick syrgas och snabbt efter det så togs det prover. Domen blev sepsis eller som man sa förr blodförgiftning. De satte två infarter i vardera arm och började behandla intravenöst med antibiotika. Efter det blev hon uppskickad på en avdelning för vidare utredning.

Snabbt som sjutton så åkte jag och tog ett utvecklingssamtal som var planerat, hämtade hem alla barn. Victor fick vara barnvakt medan jag åkte hem till mamma och packade kläder och nödvändigheter, åkte och handlade med lite smått och gott och ordnade med mat. Jag vet hur jobbigt hon tycker det är att ligga på sjukhuset där hon själv har jobbat i över 30 år. Tänker att lite uppvaktning i allt det jobbiga kan pigga upp. Men hon var så trött och hade de jobbigt. Lilla mamma 🙁

Hela natten har hon fått intravenöst i båda armarna och den senaste rapporten jag fick var att det inte ser bra ut ännu. De har väl inte fått bukt på det, och nu skulle starkare mediciner sättas in. Jag ska alldeles strax åka dit, en liten stund innan det är dags att hämta hem alla barn. Micke är iväg på den berömda premiären av älgjakten, det kunde inte komma mera olägligt. Men så är det väl ibland, livet bråkar lite med en. Så just nu är det lite rörigt men huvudsaken är att mamma blir friskt! Usch jag mår så dåligt av sånt här, det gör ont i hjärtat av att se någon man älskar må dåligt. Jag blir liksom också påmind om andra jobbiga saker som jag fortfarande bearbetar. Saker som både gör mig fruktansvärt arg och ledsen. Håller tummarna för att det ska bli bättre!

En bild från i somras på mamma och Victor ♥

Ta hand om er, och glöm inte att krama alla som betyder något lite extra ibland!

Kram / Madeleine

 

Plump!

Tog en bloggfri dag igår. Dagen gick i ett med både städ och fix. På eftermiddagen så kom Victors exflickvän på besök, vi hörs fortfarande av då och då och barnen blev verkligen superglada när hon överraskade dom med ett besök. Tuva-Li slängde sig om halsen på Angelica och kramade henne. Hon stannade hela kvällen och vi spelade kort och umgicks.

Vi brukar spela kort med barnen, lite av vårt helgnöje. Sällskapsspel och kortspel är ett mysigt sätt att umgås med barnen tycker vi. Plump är favoriten.

Någon blev glad för sista given 😀 

Medan andra inte var lika glada haha!

Wille vann omgången igår, han fick lov att vara lite mallig faktiskt. Han blev plump en enda gång under spelets gång. Man kan säga att han hade lite flyt några av gångerna också hehe. Men sen är det himla roligt att se hur duktiga barnen blivit. Brukar ni spela något sällskapsspel med era barn? 

Nu ska jag mysa ner mig i soffan med några gosiga tjejer som vill titta på vaiana. Tittar in senare!

Kram / Madeleine