Tomten är far till alla barnen, God Jul!

Har ni sett filmen tomten är far till alla barnen? Jag kommer på mig själv med att skriva om detta varje år men det är lite precis så vi firar våran julafton! Jag ser det bara positivt att alla barn får träffa alla sina föräldrar på en dag som denna. Och oavsett så kan man lägga allt annat åt sidan just på julafton för barnens skull. Micke kan tycka det är jobbigt, och det får jag respektera. Det är inte alltid det är lätt och det är det ingen som har påstått heller. Men jag känner en enorm lycka och värme i hjärtat att vi faktiskt alla är sams och kan umgås.

Det blev fullt hus. Och barnen var fulla av förväntan!

Lycka att få till ett foto på alla barnen samtidigt ♥

Mina fina barn. Tänka sig jag fick nio helt fantastiska, coola, kärleksfulla, underbara och kärleksfulla barn! Tacksam.

Vi började med ett efterlängtad julbord. Alla var superduper hungriga. Williams riktiga (biologiska) pappa Tobbe hade fixat revbenspjäll. Micke hade stekt över tvåhundra köttbullar och julskinkan var klar.

Tobbe…

Sen kom tomten och ringde på dörren, samma tomte som förra året 😉

EmmyLous min var olslagbar! Hahaha så söt hon är, inte det minsta rädd. Hon gick rakt fram till tomten och klappade honom på kinden precis som hon kände honom sen länge. Annars brukar ju barn bli lite rädda första gången de träffar tomten, men nää inte Emmy.

Julklappsöppning, glada miner och kramkalas, allt på en gång!

Den som har väntat längst på den här dagen är nog i alla fall Victor. Det var första gången på hans snart arton år som han firade jul med sin pappa. Någon som alltid har fattas honom, någon som han varje år hoppats ska komma. Jag är glad för Victor skull, glad över att han äntligen fått kontakt med sin pappa. Att fylla igen de här arton åren av saknad kommer ta tid, och man bygger inte ett förtroende på en dag. En dag i taget, och idag var en dag full av lycka!