Det sägs att alla har dubbelgångare. Jag tycker mig se likheter mellan människor både nu och då, men när det kommer till mig själv så har jag aldrig sett någon som är lik mig eller som jag liknar. Ja fram tills idag då. En vännina taggade mig i en bild på instagram, det var en modell som var hårt sminkad. Visst kunde jag kanske se vissa drag men efter att ha tittat på den här modellens på instagram så fick jag en mindre chock. Jävlar vad lika vi är! På vissa bilder skrämmande lika faktiskt.
Rätt så häftigt jag är helt betagen av det!
EmmyLou är fortfarande inte bättre, hennes feber vill inte ge med sig. Pratade med en supertrevlig sköterska på vårdcentralen idag men tyvärr kunde hon inte ge oss en tid till läkaren. Precis när hon skulle boka in oss så svor hon över att någon annan tagit tiden. Men vi fick en tid till imorgon/idag. EmmyLou har mer eller mindre gråtit hela dagen och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Är det öronen så ser man ju att de tar sig om öronen, är det halsen så vill de inte äta eller dricka. Ni vet alla dessa tecken, men Emmy visar inget av det. Hon har en djup hosta är slemmig och har hög feber. Hoppas hon får lite antibiotika imorgon och att det ger med sig!
Nu har jag precis tittat på undercover boss, jag fullkomligt älskar det programmet. Har ni sett det? Tänk er att bygga upp sitt varumärke, ha väldigt många anställda och sen gå undercover för att se hur allt funkar. Ofta går det ju bra, men mellan varven så är det ju en del rötägg som jobbar på företagen. Bäst är när lojaliteten och de genuina människorna blir uppmärksammande och hyllade. Då gråter jag alltid, jajamän som en liten unge! Men tänk er själva att få ge bort något extra till någon som sliter för ens företag. Att se att framgången inte käkat upp fotfästet för alla höjdare! Jag älskart! Så nu vet ni det, skulle jag någon gång driva ett stort företag så skulle jag alltid vara givmild och generös. Jag skulle aldrig kunna bli en girig, snål och överlägsen människa. Business är business men ödmjukhet kommer man långt på i livet! Det sa alltid min pappa. Madeleine du måste alltid vara ödmjuk.
Kram / Madeleiene