Min vy från sängen i förmiddags. En fin klädställning, med små kläder som nu börjar ta plats. En vagn som står och väntar och en bäddad växasäng. EmmyLou och Tuvis har legat bredvid mig i sängen och tillsammans så har vi myst och tittat på Trassel efter ett välförtjänt röj imorse. Vi har pratat bebisnamn, EmmyLou tyckte kort och gott att den kunde heta bebisen. Ja varför inte?
Varje kraftansträngning får mig att tömma all energi jag har i kroppen just nu. Ringer telefonen så måste jag sätta mig ner annars flåsar jag bort den stackaren som sitter i andra änden. Helt normalt att bli andfådd när man är gravid men man skulle kunna tro att jag har hjärtproblem. Det är väl så, min kropp säger ifrån nu! Helt okej efter snart tio barn kan jag tycka, men visst är det helt fantastiskt egentligen hur kvinnans kropp står pall för den stora påfrestningen det faktiskt är att bära ett barn!?
Jag längtar sååå mycket efter att kunna ta promenader, röra på mig och träna. Tittade på bilder från tjejmilen i New York förra sommaren och från extreme run i höstas, då var jag ju faktiskt gravid i v. 14 eller vad det 15 och kunde genomföra det loppet. Det är jag fasen stolt över fast jag med facit i hand egentligen inte skulle varit så jäkla stolt och tagit mig igenom alla tuffa hinder kanske. Envis och tjurig som synden. Men som jag längtar efter det igen! Så mycket så ni anar inte 🙁 Gnälligt värre hehe…
Tänkte jag skulle komma igång lite smått och ta små steg fram för att bygga upp min mammakropp igen. Inte stressa och hetsa som jag gjorde sist, det blev bara pannkaka och jag tror det var därför min kropp inte svarade på träningen på samma sätt som tidigare. Jag måste få tipsa er om en tjej som jag inspireras så mycket av som jag pratar lite med ibland, vi träffades på barnmässan i Örebro. Hon är så himla grym och utbildad PT och förutom det också makeupartist, haha skulle kanske sno några tips på den fronten också. Men hennes träningstips blir man inspirerad av. Hon bloggar inte bara om det utan också hur det är att vara mamma, för inte så länge sedan fick hon sitt första barn, en urgullig liten krabat. Så älskar jag ju värmländska också, mina barn blir tokig på mig ibland när jag kör mina dialektbyten haha. Tror faktiskt det kan vara en dold talang hos mig 😉 Kika in hos Viktoria ni hittar henne HÄR ♥
Bebis har redan blivit bortskämd av mormor, livets efterrätt sägs det ju. Det kommer jag förhoppningsvis också kunna bli mätt på sedan. Kläderna har mormor köpt på Lindex, så söta. Vi är så glada att vi har mormor.
Hade en jättefin virkad vagnmobil, samma som jag hade till EmmyLou när hon var liten. Den fick Buster tag på och tugga sönder, gaaah den hunden alltså! Men han skämdes efteråt så han visste nog minsann vad han gjort. Tänkte jag skulle försöka se om jag hittar någon ny fin mobil, med elefanter och moln kanske? Det finns ju så många duktiga virkare där ute. Blir alltid lika imponerad när jag ser folk som är så talangfulla som virka och stickar fint. Något jag aldrig varit bra på. Har försökt ett flertal gånger men misslyckas alltid. Samma med er som syr, ni är så himla duktiga. Träslöjd var mer min grej…
Mickes jägarexamenpresent, en älgsnuttis 😀
Har man en jägarfarsa så måste man ju ha en och annan älg hemma. Vi fick den i present av våra vänner som driver thefashionroom.se, vet inte om de har några hemma på lager men för er som gillar älgar så kan det vara värt att kolla upp.
En annan sak som jag måste visa er som jag faktiskt aldrig sett tidigare. Extended size! Har ni sett det förut? Smart eller hur? När bebis växer så kan man enkelt göra bodyn större i takt med att de växer. Tummen upp för det!
Känns fortfarande lite jobbigt inför torsdag med tillväxtultraljudet. När man är mitt uppe i det så tänker man inte alltid rationellt. När man är i preggobubblan så hinner man ju tänka en himla massa också. Och jag med så många barn tänker att det har gått bra så många gånger, så vad är oddsen för att det ska gå bra igen… Ni fattar säkert! Man blir medveten om risker när man varit med några gånger. Sen vore det ju lustigt om man inte oroade sig och tänkte överhuvudtaget, för det hör till graviditeten. Sen ska jag inte säga att jag är hysterisk på något sätt, men just inför torsdag känns det faktiskt lite jobbigt. Jag har alltid fått små bebisar, och det kanske är så även denna gång eller inte!?
Lade ut en bild på instagram och frågade hur mycket mina följares barn vägt. Många berättade om sin erfarenhet av tillväxtultraljud och hur det gått. Nu känner jag mycket lugnare och är så himla glad över alla svar jag fått! Tack tack tack ♥
Bättre att få riktiga erfarenheter och upplevelser av riktiga människor än att läsa sig till saker både här och där. Då kan det bli ännu snurrigare. Verkar som många gjort tillväxtultraljud men ändå fått barn som vägt mer än resultatet av ultraljudet. Så nu ska jag inte vara mera orolig för det tänker jag.
Hela tiden kommer det nya kommentarer och det glädjer mig enormt mycket att ni vill dela mer er och stötta mig och andra. Vad fina ni är!
Hoppas ni får en bra dag. Nu ska vi äta lunch och sen kanske det blir en kort stund ute i friska luften.
Kram / Madeleine