Det blev en solig fredagkväll minsann, vore ju härligt om värmen kom på riktigt nu. Hörde att det har inte varit såhär kallt i majmånad på trettiofem år. Vet inte om det stämmer men det känns tusan som om vädergudarna inte riktigt kan bestämma sig. Imorgon ska det tydligen bli varmare och på söndag med, så vi håller väl tummarna för det.
Idag bakade jag och grabbarna inför Lets Dance finalen. Tyckte ni rätt man vann? Jag tycker båda har varit helt fantastiska, men Jesper är nog den som förändrats mest från första början. Anja dansar ju helt fantastiskt, man skulle kunna tro att hon är en riktigt proffsdansare. Är det något program som jag skulle vilja vara med i så är det Lets Dance, skit vad roligt det skulle vara! Jag sa det till barnen här hemma ikväll, och jag försökte övertyga dom att morsor faktiskt också kan dansa. De skrattade bara och nu hoppas dom på att det blir en ny säsong av Lets Dance och att jag ska få frågan att vara med. Hahahaha jag dansar aldrig nykter, skulle bli jobbiga veckor både för mig och barnen.
Men ni hallongrottor, så galet gott! Så länge sedan jag åt hemmagjorda hallongrottor, hade glömt hur gott det var. Enkelt och klart underskattat, det blev det perfekta godiset till kvällen.
Hallongrottor
4 1/2 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
200 g smör (eller margarin)Fylling: Hallonsylt (eller jordgubbssylt om man hellre föredrar jordgubbsgrottor)
Sätt ugnen på 200°C.
Blanda samman mjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker i en skål. Skär matfettet i mindre bitar och tillsätt det. Arbeta snabbt samman till en deg, gärna i matberedare. Om du låter degen vila en liten stund i kylen blir den lättare att hantera.
Forma degen till valnötsstora bollar. Lägg i muffinsformar på plåtar.
Fyllning: Gör en fördjupning i varje kaka och klicka i lite sylt.
Grädda mitt i ugnen i ca 10 minuter. Låt kallna på galler.
Häromdagen var vi hemma hos min vännina Caroline. Vi känner varandra sen långt långt tillbaka. Victor har tjatat om att han vill ta hål i öronen (igen!) så jag tog med pöjken så han fick göra det. Caroline är guldsmed och gör superfina smycken. Har bloggat om hennes fina skapande tidigare, hon är verkligen grym. Ska visa i ett senare inlägg vad hon jobbar med just nu.
Blir så glad och inspirerad av kvinnor som Caroline, tjejer som vågar tro på sig själva och gör de dom brinner för. Mera sådant!
Victor blev nöjd, nu önskar han sig två diamanter till öronen.
Engla-Freja tyckte det var kul att reta Victor. Är du rädd för att det ska göra ont nu? Va? Va? Va? Jag frågade om hon själv kommer ihåg när hon tog hål i öronen? Men det gjorde hon inte, vilket inte var så oväntat. Engla-Freja hade nämligen fyllt precis året när jag tog med henne till Caroline och tog hål i hennes öron. Hon sa inte ett pip, och det har aldrig varit några problem. Idag är hon glad för att jag tog hål i öronen på henne när hon var liten så att hon inte kommer ihåg något. Hade jag inte haft hål i öronen redan så hade jag inte vågat ta hål nu, så det är tur att jag redan har.
Tänk vad skit jag har fått för att jag valt att ta hål i öronen på henne så tidigt, likaså med Tuvis. Nu var hon lite större än Engla-Freja när hon fick sina hål men ändå så blev jag hängd på bloggen för mina val. Jag var en egoistiskt förälder som misshandlade mina små barn för att jag ville att de skulle ha örhängen. Men jag kan försäkra er om att de aldrig har lidit och idag med facit i hand så var det nog kanske bra att tjejerna fick ta hål tidigt. EmmyLou har inte fått hål än, hon ville också ha örhängen när Victor fick men jag väljer att vänta med henne av en anledning. Hon har nämligen örat som sin trygghet, sin gosegrej liksom. Böjer på öronsnibben och pillar hela tiden så fort hon blir trött. Jag tänker att det är värt att vänta då, ifall det skulle bli något problem pga det. Eller om hon blir ledsen för att öronen inte är lika gosiga som innan. Ja ni fattar.
Så tänker jag i andra kulturer, där man tar hål i öronen på barnen när de är nyfödda. Det sägs det inget om, men jag som är svensk som gör det på mina barn när de är runt året får minsann veta att det är fel enligt vissa.
Vi får se när hon slutar med napp, då kanske inte öronen är lika gosvänliga längre 🙂
I eftermiddags så började jag jobba med ett nytt projekt. Just nu känns mitt huvud som en enda stor röra efter all brainstorming. Men det är superkul att få vara med från början och bygga upp något nytt. Jag vet inte om jag får skriva så mycket mer om det ännu, men så fort jag får så kommer ni få veta.
Nu ska tant natta sig själv, förhoppningsvis så sover Mathilde-Isabelle lika bra inatt som hon gjorde igår.
Kram / Madeleine