Igår var vi och tittade på när Oliver spelade fotboll. Han har gått tillbaka till sin moderklubb igen. Efter ett års lärlingskontrakt och ganska många om och men så kände Oliver att han inte utvecklades mera. Speltiden är viktigt för att komma framåt och utveckla sitt spel och där kände sig Oliver inte nöjd. Jag stöttar honom till 110 procent. Man ska göra det som känns rätt i hjärtat! Det blir aldrig bra annars.
Det var ganska tufft i klubben en tid innan han valde att bryta sitt kontrakt. Tränaren som fick sparken, betedde sig som ett riktigt rövhål! Ursäkta mitt fula uttryck men helvete som han betedde sig. Jag både såg och hörde själv. Så osportsligt som man kan tänka sig. Det är såklart på en annan nivå när laget kommer upp i både ålder och divison. Men faktum är att det är våra små barn som är där och hejar på, är bollkalle och ser upp till både spelare och tränare. Då har man bannemej ett ansvar kan jag tycka!
Jag borde kanske inte yttra mig i ämnet för jag är ingen fotbollsspelare, men med sunt förnuft och med det faktum att jag själv driver runt ett ”fotbollslag” varje dag så vet jag att man inte kommer någon vart med att bete sig som en idiot! Av motgångar växer man, men av en bra coach så blir man inspirerad och glad. Och det är väl därför man spelar fotboll, för att man blir glad utav det. På en trygg och stabil grund kan man bygga stora hus. Men sabbar man grunden så faller snart huset ihop.
Att se unga grabbar som vigt hela sitt liv till fotbollen bli motarbetade och nedtryckta är inte okej! Jag har hört flera föräldrar berätta om precis detsamma. Och utan att vara partisk i frågan så måste man ju acceptera att alla inte går ihop med alla. Så är det ju. Men är man tränare för ett lag så får man ju helt enkelt lägga de känslorna på hyllan och enbart koncentrera sig på uppgiften – att träna fotboll! Nu är inte tränaren kvar och Oliver blev inte personligen drabbad av det så mycket mer än att han inte fick speltid som han hade velat. Men självklart blev han påverkad och tappade lusten!
Jag vet en match vi var på, den här tränaren stod och skrek vid sidan av planen att spelarna var värdelösa och totalt kassa! Där står Adam och är bollkalle, han hör alla dessa ord (skällsord) och blir illa berörd. Mamma jag vill inte spela kvar i den här klubben längre. Jag är rädd för tränaren. Tänk om jag får en sån tränare. Hur förklarar man det, eller hur försvarar man något sådant?! Vill jag ens försvara det?
Klubben har så många lovande och duktiga spelare. De kanske borde värna mera om dom. Inte bara fokusera på spelet utan även hitta känslan bakom spelet. Och glädjen.
Har ni varit med om något liknande? Varför kan det inte bara få vara sportsligt, utan aggression? Moral i idrottsvärlden är viktigt. Jag blir så ledsen över sånt här 🙁
Det var så fint att få se Oliver spela igen. Och att få krama om honom efteråt. Han hade den där spelarglöden i ögonen. Roligt ♥
EmmyLou hejade på sin storebror. Han är inte lite populär den där storebrorsan. Sen sprang de omkring och tjoade. Att få se en hel fotbollsmatch när man har med sig barnen är nästan helt omöjligt.
Vad roligt att så många tyckte jag passade i gult! Försöker vänja mig hehe, ser alltid bättre ut på andra. Ni undrade vart kläderna kom ifrån, jag glömde kanske skriva det? Tröjan kommer från veromoda, jeansen från hm och skorna klickade jag hem från Adidas hemsida. Verkar som om många inte hittar just den skon som jag har på bilderna så jag länkar, ni hittar skorna HÄR! (länkar för att jag vill, dvs ingen dold reklam!)
Nu ska jag packa ihop mig och ta bilen mot Linköping! Önska mig lycka till så hörs vi senare ♥
Kram / Madeleine