Cosmo, vår älskade vän och familjemedlem, har lämnat ett tomrum i våra hjärtan som inte kan fyllas. Från det ögonblick han kom in i vårt liv, med sina stora bruna ögon och viftande svans, visste vi att han skulle bli en speciell del av vår familj. Han har varit med oss genom allt—genom barnens första steg, genom skratt och tårar, och genom otaliga promenader i skogen där hans glädje smittade av sig på oss alla.
Barnen har vuxit upp med Cosmo som sin trogna följeslagare. Han har varit deras skydd, deras lekkompis, och deras bästa vän. När de var små, låg han bredvid deras sängar på nätterna, som om han ville försäkra sig om att de sov tryggt. När de blev äldre, väntade han vid dörren tills de kom hem från skolan, alltid redo att ge en varm välkomstkram med sin mjuka päls.
Cosmo var mer än bara en hund—han var vår trygghet, vårt ljus i mörka stunder, och en källa till oändlig kärlek. Hans busiga kramar och vänliga själ rörde oss alla på ett sätt som inte kan beskrivas med ord. Att komma hem och inte mötas av hans glädjesprång och varma ögon känns overkligt, och vi saknar honom redan mer än vad vi någonsin kunnat föreställa oss.
Vi kommer minnas Cosmo som den som alltid fanns där, som gav oss mer kärlek än vi kunde drömma om och som gjorde varje dag lite ljusare. Han kommer för alltid att leva kvar i våra hjärtan och i de minnen vi skapat tillsammans. Tack, Cosmo, för att du var en del av vår familj. Vi kommer alltid sakna dig.
Jag hoppas du leker med Devil i hundhimlen nu Cosmo 🤎
Det här senaste året har verkligen haft sina uppochner gångar. Men att vi skulle behöva ta farväl av ännu en kär vän trodde jag inte… Det gör så ont!
❤️❤️❤️❤️
❤️
Snygg blogg