Jodå jag lever. Mitt illamånde i kombo med en envis förkylning jäklas med mig bara. Denna förkylning gör mig tokigt snart på riktigt. Har snorat i tre veckor nu, med återkommande feber till och från. Och det sätter sig alltid i bihållorna. Övriga i familjen verkat klara sig ganska hyffsat. Bortsett från att Charlies ögon bråkat lite under helgen och Colins kräka. Ja just det ja, jag är världens sämsta förälder som skickar övriga syskon till dagis när ett av barnen kräks här hemma. Skönt att någon vill berätta för mig som är sjubarnsmamma när man ska hålla barnen hemma från dagis. Fantastiskt! Snälla ni jag om NÅGON vet hur jävla irriterande det är när föräldrar lämna sina sjuka barn på dagis. Det uppskattas inte kan jag lova. Eftersom vi är en stor familj så tar det sju gånger så lång tid att bli friska. Colins förkylning drog med sig en tråkig hosta som resulterade i en kräka. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte i detalj beskrev det tydligt för vissa av mina bloggläsare. Alltså jag tar det igen, Colin hostade så mycket så han kräktes. Det var slemigt. Appropå slem, jag kan inte äta bröd på morgonen. Just nu lever jag på finn crisp, ni vet min dietfrukost favorit 🙂 Tack gode gud för finn crisp säger jag bara. Det är det ända jag får i mig på morgonen. Lilla hjärta verkar också gilla finn crisp, hon sparkar glatt i magen varje morgon vid frukost. På fredag är det dags för ultrajud på mödravårdcentralen och jag längtar så mycket. Något som jag inte längtar efter är att ställa mig på vågen. Jag har redan gått upp sådär 13 kilo. Man känner liksom direkt att man inte är så smidig längre. Hoppas dock på att jag kommer vara i form snabbt efter förlossningen. Jag räknar med att komma i mina kläder redan i juli. Tanken var fortsätta att träna nu under graviditeten om inte illamåendet varit så ihållande. Suck.
Igår hade vi en riktig slapparmåndag. Charlie, Colin och jag låg och tittade på barnkanalen hela förmiddagen ♥
I söndags så besökte vi leklandet något som alltid är uppskattat 🙂
Colin tyckte lilla Ina var mer spännade än självaste leklandet. Han älskar bebisar, vekligen älskar. Han vill inte släppa bebisen. Så jag kommer nog få fullt upp i Maj när Colin blir storebror. På gott och på ont kanske…
Jag har börjat dregla över nya vagnar. Vet inte alls vilken jag vill ha. I vanliga fall så brukar jag falla direkt för en vagn, men den här gången hittar jag inte den där vagnen. Tror jag måste besöka några affärer och känna lite på dom för att hitta den rätta.
Och medans jag letar vagn så får pappa Micke busa md barnen i bollhavet. Det tycker jag låter rättvist 🙂
