Idag var vi på BB-mottagningen. Vi skulle lämna pku-test och träffa barndoktorn. På samma plan ligger mödravården och jag hade turen att få krama om min barnmorska Britt-Inger som var där idag. Vi känt varandra i femton år och hon har varit min barnmorska när jag väntat alla mina åtta barn. Vi träffades första gången på ungdomsmottagningen, det var Britt-Inger som berättade för mig att jag väntade Victor när jag var femton år. Det här är en fantastisk kvinna som har betytt mycket för mig genom åren.
Men nu blir det inga mera barn har jag intygat Britt-Inger. Hon bara skrattar, och jag förstår inte alls varför 🙂 Man ska aldrig säga aldrig, men faktum är att vi vill hinna med barnen och alla deras intressen också. Vi vill finnas där vid fotbollsträningar, matcher och andra fritidsintressen. Vi är en aktiv familj och hur man än vrider och vänder på det så kan man inte klona sig själv. Vi är mer än nöjda med vårt lilla fotbollslag nu.
Jag fick en läkartid för att kontrollera proppen i benet och fick smita ifrån en stund. Och som jag skrev tidigare så var det ingen fara i nuläget. Jag skulle hålla koll på att den inte spred sig längre upp mot ljumsken. Hoppas verkligen den försvinner! När jag kom tillbaka så hade barndoktorn redan undersökt Tuva-Li och allt var bara fint. Barnmorskan Marie var i full gång med att ta pku-testet. Det gick jätte bra. Vi har så bra barnmorskor här i Motala, alltid trevliga och glada. Engla-Freja tittar nyfiket hon är väldigt överbeskyddande och måste vara med hela tiden. Lillasyster är hennes allt nu ♥
När vi kom hem så bakade Micke jordgubbstårta. Alltså jag börjar verkligen vänja mig vid den här uppvaktningen nu. Han lagar mat, bakar, diskar och tvättar. Det gör han ju annars också men kanske inte lika mycket som just nu. Sen hur bra detta är för kroppsformen vet i sjutton. Jag hade planer på att återgå till träning och kost ganska omgående efter förlossningen. Trettio kilo är ganska mycket att trolla bort. Tio har redan ramlat av, tjugo kvar. Men jag stressar inte. Jag ska njuta av den här tiden extra mycket. Äta vad jag vill och sen ta tag i träningen så fort mitt ben mår bra igen. Varför stressa liksom?
Skulle tagit en promenad till stan idag också, en amningsbh står just nu högst upp på inköpslistan. Känner mig lite som Dolly Parton med för liten bh just nu. Det var någon som tipsade mig om en sida på nätet där de sålde amningsbh. Tänkte jag skulle kika in där nu 🙂
Tack för tipset!