Vädret var underbart idag, nu kommer nog våren ändå. Man vill inte vara inomhus om man absolut inte måste. Men är man inte två föräldrar hemma när man har sju barn så kan det bli en aning problematiskt att gå ut med alla. Men inget är ju omöjligt, och med vanan inne så går det faktiskt. Tålamod!!! Och så kan det ju vara som så att jag blivit välsignad med ganska snälla barn trots allt. Otroligt hjälpsamma när de vill.
Victor och Oliver går ju för egna ben numera och lustigt vore det annars, stora grabbarna. Wille han börjar ju skolan till hösten så han får allt traska på han med. Sen har vi ju lilla Engla-Freja som är 3år där kan man ju tycka att en ståbräda vore okej, men nej nej även hon föddes med två fungerande ben, så hon går. Däremot Adam som bara är 1½ år, han kan ju inte gå långa sträckor, nja eller jo det kan han ju, men ska man någonstans och verkligen vill komma fram i någorlunda tid så är det ju bra om han kan sitta i vagn. Och twinsen har såklart vagn. Med andra ord så fattas det en vagnplats när man är ensam hemma med alla kids.
Tack för baby Björn!
Jajemän då åker selen fram. Utan baby Björn skulle jag inte klara mig. Frågan är hur jag ska få ihop det när twinsen väger lite mera, ryggen lär ju paja. Men då får det bli en ståbräda för Adam helt enkelt.
Men haha grannen bara gapa idag när jag skulle ut på promenad. Ungar och hundar överallt =)
Väl hemma igen så var barnen helt färdiga. Studsmattan hemma hos Sara gjorde susen. Engla-Freja kröp ner i soffan med baby Colin. Stolt storasyster minsann, Och för en gångs skull så hade jag mobilen sååå lägligt. På bild 1. myyys på bild 2. poserar (fjortis kallas det visst) bild 3. HJÄÄÄÄLP Colin kräks!!! Bahahahaha man ser verkligen skräcken i hennes ögon. Hon blev så arg, fast argast blev hon nog när jag skrattade åt henne.
Alla sover nu gott sedan några timmar tillbaka, och jag får som vanligt ta min ”ensamtid” framför burken. Och innan Charlie vaknar så ska jag passa på att läsa lite bloggar.
Någon kanske har något bra tips på LÄSVÄRDA bloggar???