Känner mig grå idag. Har kräkts sedan jag öppnade ögonen. Inget smakar och så fort jag äter så vänder det, inget får jag behålla. Det låter kanske klyshigt, men jag mår sämre av att vänta flickor. Aldrig har jag varit så dålig som när jag väntade Engla-Freja. Fick inte behålla något då heller. Det resulterade i att jag fick väldigt lätt för att svimma, vilket jag gjorde och gick gipsad från handleden och upp till axeln högggravid. Tackskavihasåkuldetva. Droppbehandling var det enda som fick mig piggare då, och det blir nog så denna gång också. Ringde till Micke förut och grät ”jag kräääääks” precis som om han skulle kunna bota mig genom telefon. Men det blev lite bättre när han med sin mjuka röst sa ”lilla gumman då”.
Ska försöka få in mig lite nudelsoppa och en smörgås nu. Sen hoppas jag på att kunna göra lite körkortsteori…