Idag har jag fått hjälp i köket av den här lilla damen. Hon är så otroligt hjälpsam. Lite mer än vad man kanske ber om Just nu är hon inne i den berömda kansjälv-fasen. Hujedamej man glömmer fort hur duktiga dom är de där tvååringarna. Vi var inte helt överens om dagen middag heller, Mathilde vill helst äta korv och sallad varenda eviga dag. Man kan slita håret för mindre, hur jag än fjäskar eller försöker få henne att prova andra maträtter så totalvägrar hon. Stop säger hon högt och tydligt och visar med handen. Jag vet att det oftast kommer av sig självt, det går inte att tvinga i den små liven. Ibland kan det ju rent av bli värre ork man tvingar i barnen mat.
Tänk om någon berättade det här för mig vid första och andra barnet, det hade underlättat min vardag så mycket. Med risk för att jag låter lastgammal nu så kan jag berätta att på den tiden när mina första två barn kom så var det klockan man gick efter. Då var det mat var tredje timma slaviskt utan några som helst undantag. I alla fall den första tiden när barnen var väldigt små. Sen skulle man följa kostcirkeln och allt vad det innebar, och vid varje bvc besök så frågade sköterskan allt om hur det gick. Ibland ljög jag mig blå i ansiktet, sen kände jag mig värdelös efteråt. Hur kunde jag misslyckas så makabert med mina barn när alla andra verkade klara allt så galant?
Idag vet jag bättre, jag känner mig trygg och tvivlar inte på mitt föräldraskap på samma sätt längre. Perfekt kommer man antagligen aldrig känna sig, men så länge man ger kärlek och omsorg till sitt barn så räcker det. Så till alla nyblivna föräldrar, påverkas inte av andras pekpinnar, lyssna på dig själv och lita på din magkänsla. Så länge ditt barn går upp i vikt och mår bra så gör det som känns rätt för dig och er.
Idag blev det krämig sweet chilikyckling med pasta. Så himla lätt att laga och otroligt gott. Gillas av de flesta i familjen. Jag har inte exakta måtten på alla ingredienser men jag ska göra mitt bästa för dela med mig av receptet här nedan.
När Mathilde tröttnade på att hjälpa mig så visade hon sina ”skills” som storasyster
Det kommer nog gå bra när ”mini” kommer, tänk så mycket kärlek bebis kommer att få. Och obeskrivligt många pussar.
Mathilde fick ha sin nya klänning från Livly Clothing idag, måste bara passa på att visa den. Visst är den rar
Här kommer receptet på sweet chilikycklingen…
Du behöver: kycklingfilé (jag har ca 2 kg), 1,5 purjolök, 1 stor röd paprika, 2,5-3,5 dl sweet chilisås och 3 st 5 dl grädde 40% valfri pasta eller ris Kryddor: grillkrydda, vitpeppar, svartpeppar, paprikakrydda och vitlökskrydda (obs ej vitlökssalt).
Jag steker kycklingfilé tillsammans med alla kryddor, och jag kryddar ordentligt, snåla inte med grillkryddan. Sen tillsätter jag purjolök och röd paprika som jag steker ihop med kycklingen tills den blir mjuk.
Jag silar alltid ner min sweet chilisås i en kopp, för jag vill inte ha med chilikärnorna. Hur mycket sweet chilisås man vill ha är helt efter egen smak. Men till ca 2 kilo kyckling så har jag en full kaffekopp ca 2,5-3,5 dl. Fräs kycklingen och grönsakerna ihop med sweet chilisåsen. Blandningen blir nästan lite karamelliserad av den söta såsen. Är man osäker på hur mycket smak man vill ha av chilisåsen så kan man välja att blanda i hälften nu och hälften senare.
Efter det slår du på grädden, jag använder nästan 1 1/2 liter till min gryta, men vi är många. Sen låter jag allt puttra ihop, smakar av och kryddar nästan alltid lite extra med paprikakryddan grillkryddan och lite lite vitlkökskrydda. Vill man ha ännu mera chilismak så kan man efter tyckte slå på chilisås efteråt. Och gillar man väldigt krämiga såser så kan man välja att tjocka till såsen med majsstärkelse. Man kan också välja att att blanda i en Philadelphia i kycklingen innan man slår på grädden, det gör också att allt blir lite krämigare. Man kan även välja att ha kokosmjölk istället för grädde. Mina barn gillar grädde bättre.
Servera med pasta eller ris. Busenkelt att laga och väldigt väldigt gott. Det går inte att misslyckas med den här rätten. Hoppas ni kommer gilla det!
Jag fick sällskap av två tjusiga herrar vid matbordet. De hade mycket att prata om efter skolan. Charlie kom på att han fyller 9 år nästa vecka. Varför är det så himla svårt att komma på vad man ska köpa för present till pojkar i den åldern?
Nu ska jag sätta mig och gå igenom mejlen, ligger lite efter och det hänger över mig. Barnen har gått och lagt sig och sover, ja alla förutom den där lilla kansjälv-damen . Hon tog en tupplur på eftermiddagen, och det skulle jag såklart aldrig gått med på.
Kram / Madeleine