Sitter i soffan, borde gått till sängs för länge sedan. Men jag njuter, känns härligt att bara sitta här. Pappan i huset har antagligen somnat på övervåningen brevid två tvillingar. Vid ett tillfälle trodde jag att helvetet skulle bryta ut. Kidsen somnade i bilen på väg hem från Linköping ( inte så oväntat) och blev såklart pigga efter en powernap på sådär 40 minuter. Hörde på tonfallet från övervåningen att tålamodet sviktade lite granna. ”Det är ett misslyckande Madde, hör du det!?” Men jag hörde inte. Försök att köra bil samtidigt som du sitter i baksätet och håller barnen vakna liksom. Just nu har min kära man sämre tålamod än annars, han har slutat snusa. Nyårslöfte.
Min dator är klar nu. Den bästa av dom bästa har fixat den. Evigt tacksam är jag. Aldrig mer windows 8, onödigt krångligt. Så ett tips till er som funderar på ny dator, testa windows 8 innan ni köper det. Äntligen kan jag nu jobba med min dator som vanligt. Äntligen.
Skulle googla på en sak, och snubblade över Kitty Jutbrings blogg. Ni som ”känner” mig vet att jag inte är någon bloggläsare direkt (ävenomjagskulleviljasåfinnsintetidenallagånger) men jag fastnade på hennes blogg i alla fall.
Kitty har för inte så länge sedan blivit morsa för första gången. Grattis för tusan! Nu sitter jag här med tunga tårar i ögonen som snart är på väg att väga över och trilla ner. Det måste vara alla jäkla hormoner. Vi mammor har mycket hormoner och kommer alltid att kunna skylla på det.
Jag kände igen mig i bloggen, även om jag har 8 barn. Dessutom så kände jag igen mig i tänket då jag blev mamma för första gången. Tycker ni ska kika in hos Kitty, Per och lilla dotterna Nikki-Lo. Även om det i graviditeter och föräldraskap kan vara väldigt jobbigt ibland så är det ju så fantastiskt härligt att känna en så stor kärlek till ett barn och det här kan Kitty förmedla på ett öppet och fint sätt.
Hennes ”öppenhet” och sätt att skriva på fick mig att tänka över mitt egna sätt att skriva på. Jag är öppen, men har nog inte tagit mig tid att få ner allt jag skulle velat få ner här. Går man tillbaka i tiden så var det mer text och mindre bilder här på bloggen. Och det är inte bara tidsbrist som varit avgörande i mitt fall. Det här är trots allt en ”bok” som är öppen för alla. Vill man ge allt av sig själv? Ja jag tror nog jag kan göra det. Jag har ju redan välkomnat några miljoner in i mitt vardagsrum, och kommer snart göra det igen. Det här är jag, enkelt. Inget lustigt. Men jag kan erkänna att jag backade ett tag, det blev lite för mycket. Visste inte om det var värt ”öppenheten”, För många vill och har gärna åsikter om andra. Nej jag tar inte åt mig, det blev bara störande. Men inte ens det är det längre. Jag ska ge mer av mina tankar och känslor och det kommer ni få se mera av på tv snart. Making babys gör att man blir lite känslig tror jag minsann
Den 15e januari får ni slå på tv4, då börjar vinjetten rulla. Och den 28e januari börjar Familjen Annorlunda att sändas.