Jag ligger nedbäddad i sängen. Febern kom krypande igårkväll och golvade mig totalt. Jag vet inte om det beror på att barnen smittat mig eller om det faktiskt beror på att jag för fem dagar sedan slutade med min medicin.
Jag tog det ganska stora beslutet för en vecka sedan efter noga övervägande, men jag har tänk på det länge länge. Endometrios är ett helvete, men att må så dåligt som jag har gjort pga biverkningarna av medicinen är inte heller roligt!
Dels har jag gått upp väldigt mycket i vikt, då menar jag jättemycket! Dessutom känner jag mig ofta ledsen, uppgiven och likgiltig. Ni vet avtrubbad på något sätt. Det positiva med medicinen är väl att jag inte har haft några monsterblödningar vid menstruationen och inte heller riktigt lika ont. Så… jag har pendlat mellan i fall jag ska välja pest eller kolera kan man säga. Visst kan man träna och få en stark kropp även fast man äter medicinen, och tro mig jag har det men helt utan resultat. Jag liksom sväller upp som en ballong av medicinen och vad jag än gör så kan jag inte förhindra det. Skitjobbigt. Det här har ju också fått mig att må fruktansvärt psykiskt dåligt, och samtidigt känner jag mig off ändå av tabletterna. Svårt att urskilja vart alla känslor kommer ifrån. Men min omgivning har upplevt mig som nedstämd och inte alls som jag brukar. Jag som alltid annars är glad och vill hitta på saker.
Direkt när jag slutade med medicinen bara efter tre dagar så hade jag gått ner tre kilo. Det verkar som om provera binder vätska? Nästan så man kunde tro att jag var gravid eller fått urinvägsinfektion eftersom jag fick springa på toa och kissa hela tiden. Men jag känner mig inte alls så svullen och det är såååå otroligt skönt! Däremot så kom blödningarna tillbaka direkt och ja, man skulle ju kunna klara sig utan dom. Och nu ligger jag med smärta och vrider mig. Jag hade glömt att det gjorde såhär ont.
Men jag har en plan och den ska jag hålla fast vid nu. Det finns inget botemedel mot endometrios, det finns bara sådant som kan undertrycka symptomen exempelvis hormonbehandlingar. Att ta bort livmodern och äggstockarna är inte heller alltid en lösning som så många verkar tro. Men sen finns det säkert olika saker som funkar bättre och sämre för olika människor. Studier görs för att utvärdera kostfaktorernas påverkan men vetenskapligt finns få små studier och slutsatserna är ännu inte konklusion. Motion är alltid bra för välbefinnandet och när jag tänker tillbaka så mådde jag absolut bäst när jag rörde på mig och följde ett rörelseschema samt undvek allt för mycket kolhydrater. Men så hamnar man i det där ekorrehjulet, när man ständigt har ont och inte kan träna pga smärtan och till följd av det också slarvar med maten. Just nu kan jag inte äta så mycket för att jag har ont, men på måndag ska jag verkligen göra mitt allt för att äta rätt och trots smärta försöka komma igång med motionen. Jag funderar starkt också på att börja med akupunktur, det kanske funkar? Men mest av allt så ska jag fokusera på träningen nu när jag inte äter någon medicin.
Jag tänker på alla andra som har endometrios, jag lider med er och jag tänker på era anhöriga. Det borde verkligen finnas mera och flera specialiserade team runtom i landet.
Nu ska jag inte förpesta er med mina krämpor mera. Nu blickar jag framåt och försöker få tillbaka den där positiva livsstilen igen.
Tittar ni på IDOL ikväll? Vem vinner? Hjälp jag tycker det är skitsvårt, gillar dom alla tre.
Och innan jag glömmer det! Jag har en vinnare i lamptävlingen som jag publicerade i samarbete med thesofastore.se på instagram förra veckan. Hemskt ledsen att jag är sen med att presentera vinnaren. Men den lyckliga är… tada @rutigorandig 🙂
Stort GRATTIS mejla dina uppgifter till mig madeleineilmrud@hotmail.se så ordnar jag så du får hem din vinst!