Fick för några dagar sedan en kommentar från en liten flicka som tyckte jag skulle lära mig lite om genus. Fantastiskt att en trettonårig flicka råder mig till detta. Som till synes vill verka så insatt i ämnet så hon vill råda mig till detta, pga att hon själv blivit lärd genom (vad hon vill tro) är något som är rätt och genom en blogg. En blogg som jag känner är oviktig att nämna. Så detta får mig att fundera över hur stark genomslagskraft en del människor har. Hur en öppen kanal kan forma en del människor. Barnet som följer denna blogg är tretton år. Hon skriver om genus, är en feministisk småbarnsmorsa med hår under armarna och breväxlar med seriemördare. Så vad tycker vi om det kära mammor? Visst låter det sunt att en trettonårig flicka följer en sådan blogg!?
Jag är delad i mina åsikter. Jag tycker absolut feminismen har har gjort mycket för människan och för kvinnan. För er som inte vet vad feminism står för (då jag vet att jag har en del yngre läsare) så är det en politisk rörelse, som står för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen. Alltså människors lika värde. Då har vi rett upp det. Vill tillägga som en liten parantes i detta att feminism tidigare betydde kvinnliga egenskaper hos män. Det kanske förklarar hårväxten under armarna hos en del feminister?
Men jag anser INTE att man måste vara feminism för att uppfostra sina barn rätt. Jag anser självklart att alla ska ha samma förutsättningar och lika värde.
Genus är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns beteende. Ordet genus är latin för sort eller släkte. Det var feministerna som började använda ordet genus istället för könsroll.
Sådärja!
Men kom igen! Så om mina pojkar bär blått, leker med gevär, ser upp till superhjältar och supersoldater så begår de våldsbrott? Vi pratar om barn som leker inte barn som blir hjärntvättade. Varför är det då rent statistiskt så att män begår fler våldsbrott? Det vet man inte. Det finns många olika forskningar som talar för att färger och lek kan påverkar. Men lika många forskningar säger att det inte är så. Man väljer vad man vill tro själv. Det är mycket som påverkar människan. Det sociala, biologiska och medfödda faktorerna. Min högsta önskan var att jaga tjuvar och bovar när jag var liten. Jag ville ha en pistol och kalla mig för polis. Lika mycket som jag älskade höga klackar, smink och kläder. Jag är ensam tjej med fyra äldre bröder dessuom är jag sladdis. Var gjorde mina föräldrar fel? För jag var ett helt ”perfekt” barn!?
Sen kan vi snacka om lika rättigheter och bla bla… Men från första början hade det som skapade oss en baktanke. Mannen fick en annan fysik än kvinnan, för att kunna jaga och försörja familjen med mat. Kvinnans kropp är gjord för att bära barn och dessutom amma dom. Är vi överens? Vill man idag omfördela sysslorna så är väl det helt okej, dessutom så tycker jag absolut att kvinnan ska ha samma lön som mannen och tvärtom. Men kanske, bara kanske är det så att det som var från början kan skilja mannen från kvinnan? Därav också en viss statistik.
MEN vill man kasta skit på andra, göra sig hörd, få uppmäksamhet så kan man göra det på ett respektfullt sätt. Alla tycker och tänker trots allt inte likadant (tackocklov) Har man en blogg så får man ta ansvar för den, och har man dessutom läsare som är tretton år så passar det sig kanske inte som mamma att skriva om hur ens underliv ser ut, och har man dessutom egna barn som kan ta illa upp en dag pga av detta så är det ännu viktigare att tänka över vilket innehåll man publicerar.
Fördomar ska krossas, alla ska behandlas lika oavsett kön och genus. Det vill vi uppnå. Men när en feminism morsa skriver negativt om mina barn (för jag tolkar det som min barn) för att pojkarna bär blått och flickan bär rosa blir jag förundrad och ärligt talat lite förbannad. Det är våra barn som kommer att interagera med dina barn och du lär dom att fördomar är helt okej. Det är INTE okej!
Min dotter bär rosa kläder och får leka med läppstift. Hon får också leka med bilar och se upp till suprhjältar. Mina söner får leka med barbiedocker och använda nagelack. Men de får också leka med stridsgubbar och traktorer. Hemma hos oss har vi inga fördomar och alla är lika värda. Detta trots att barnen vet sitt genus, pojke och flicka. Vill de senare ändra sitt genus så är det också helt okej.
Engla-Freja har precis köpt ett nytt gevär och Charlie älskar sin nya rosa napp.
Mina barn är fria individer som är lyckliga oavsett färger och genus. Det är enligt mig ett bra föräldraskap. Mitt genus är ditt problem. Jag älskar att vara en kvinna som använder smink och jag är inte mindre värd för det. Jag behöver inte yttra mig genom hårväxt under armarna. Vill jag dessutom vara blond så betyder inte det att jag är mindre intellektuell.