Föräldraskapet är inte alltid lätt. Det är det största i livet. Självklart vill man inte misslyckas, men tyvärr så måste man nog göra det ibland för att lyckas. Föräldraskapet handlar inte om att vara bäst på något sätt, det är ingen tävling. Man gör förhoppningsvis det bästa för sina barn. Man hittar sina sätt, bygger upp sina värderingar och väljer sina vägar. Ensam är inte alltid stark, men visst vill man klara sig själv. ”Hon har ju åtta barn, hur fan fixar hon allt?” Så brukar jag också tänka om saker som är jobbiga. Jag måste bara klara det för det är ju en miljard andra som klarat det innan. Men vad vet jag om det egentligen? Fast det känns bra att tänka så. När man får sitt första barn så kan man ge det 100% uppmärksamhet. När barn två kommer så kan det röra till vardagen lite. Det är väldigt stor skillnad att gå från ett barn till två. För mig personligen var det den tuffaste tiden i mitt föräldraliv. Jag grät och fattade inte hur jag skulle få ihop allt. Att jag var väldigt ung gjorde kanske inte saken bättre heller. Jag ville bevisa för alla att jag klarade av det. Dessutom fick jag inte amningen att fungera. Kände mig ganska misslyckad som förälder. Nej jag var inte en sämre mamma än någon annan men det tog lite tid för mig att komma in i rutiner. Jag fixade det uppenbart, och det gör man fast det inte känns som det alltid. Vet att det finns många nyblivna tvåbarnsmorsor som kan behöva lite tips och råd från oss andra föräldrar. Så hur får man ihop vardagspysslet när ett barn blir två barn? Hur gick det för er? Dela gärna med er av era historier!
Tack 🙂