Ibland blir det inte som man tänk att det ska bli. Men ibland blir det bättre. Jag har tatuerat mig och hade en bild i huvudet hur jag ville ha det. Men när jag letade teckensnitt så hittade jag inget av det jag hade tänkt mig. Istället blev det en mix av två olika kan man säga och det blev så himla fin!
When the soul is dancing ♥
Ett citat från en kär vän som sa det till mig för ett par år sen. Sedan dess har jag inte kunnat sluta tänka på det. När själen dansar är man glad, lycklig och strålar. Och jag älskar att dansa. För mig betydelsefullt och vackert.
Det var artisterna från ArtsInk i Norrköping som tatuerade mig. Så proffsiga. Jag hade föreställt mig en viss smärta som alltid blir när man tatuerar sig. Jag blev chockad och glatt överraskad när det inte kändes något. Det var precis som om han satt och skrev med en vanlig bläckpenna på mig. Ägaren till ArtsInk berättade att de använder sig av en annan utrustning mot vad andra i sverige använder sig av. Maskinen de använde sig av roterar istället för att slå in färgen, dessutom så tatuerar dom inte igenom alla tre hudlager som många andra gör. Konst från Filippinerna där artisterna kom ifrån. Så till alla er som är rädda för att gadda sig så rekommenderar jag ArtsInk i Norrköping, det är smärtfritt!
Så till något helt annat, ikväll blev jag väldigt upprörd och ledsen. Jag är besviken på samhället, lagar och sjukvård som låter vissa människor falla mellan stolarna. Jag såg det med egna ögon och jag ville bara gråta. Jag vet att jag inte kommer kunna släppa det här. Jag kommer älta. Sen kommer jag ifrågasätta. Jag tog faktiskt kontakt med en journalist efter det jag såg, någon måste ta upp problemet till ytan. Jag förklara i morgon när jag har sovit på saken.
Godnatt!