Efter en liten bilresa igår så var vi framme vid Knistad Herrgård på eftermiddagen. Jag somnade sista biten i bilen innan vi kom fram och vaknade till en härlig herrgårdssyn med vackra vyer. Jag kan tänka mig hur fint det är på våren och sommaren här.
Vi blev väl bemötta av personalen och Dan som äger Herrgården. Kändes så himla familjärt. Eftersom vi kom lite sent så fick vi skynda ner till skjutbanan på en gång och Dan följde med. Han berättade lite om Herrgården och hans egna intresse av jakt. Vi fick sällskap av hans ena jakthund som direkt visade tecken på glädje så fort vi hörde skotten avlossas. Jag har ingen direkt erfarenhet av hundar i jakt så därför var det så himla häftigt att se hur hunden reagerade.
Micke var nervös och spänd, inte konstigt egentligen det här är något han drömt om länge och nu skulle det bli verklighet. Skjuta lerduvor är något av det roligaste som finns, jag kände mig hemma direkt. Bara av att höra och känna lukten av bränt krut, dofterna av åkern och skogen intill. Tillbaks till barndomen.
Väl på plats så lade sig nervositeten och tänka sig för att vara första gången som Micke fick skjuta lerduvor så vart det mitt i prick! Nybörjartur muttrade Micke som helst av allt vill vara väldigt ödmjuk inför skjutlyckan. Jag tyckte han kunde sträcka lite extra på sig.
Till hjälp så hade vi instruktören Bosse, en härlig karl i sina bästa år med många års erfarenhet av jakt. Hård och noggrann. Jag kommer tjata på er tills det sitter! Det får inte finnas några undantag, vapensäkerheten måste sitta! Egentligen så ska du inte ha jackan på dig, imorgon vill jag se en annan klädsel. Sträck på dig, akta fingret, vila kinden mot bössan. Det gav resultat och det gick ju väldigt bra trots ”stockholmsklädsel” hehehe! Skämt o sido.
Efteråt så frågade Bosse när det var dags att kalva? Antar att det är svårt att missa kalaskulan nu. Sen sträckte han lite på sig och berättade stolt att han fått ett barnbarn i dagarna. Roligt. Efter en stund så tyckte han att han kände igen oss, ja det är ni med många barn. Sen berättade han att han själv är uppvuxen i en lika stor familj med lika många syskon.
Jag ville verkligen hoppa på och skjuta några leriga duvor jag med. Tuvis är så rolig, hon berättade för sina nyfikna syskon när vi kom hem sent på kvällen att pappa han har minsann skjutit leriga duvor. Och på väggen satt det många ”Olofar” hahaha 🙂
Jag kan inte låta bli att tänka på hur roligt det hade varit om pappa varit i livet och kunnat vara med. Han älskat det! Miljön, livsstilen, maten och sällskapet. Det låter kanske konstigt men på något sätt så identifierar jag mig med det här på något sätt och för mig så betyder familjen väldigt mycket.
Jag hoppas verkligen att jag själv förmedlar och formar lika fina barndomsminnen för mina barn som jag själv har från min barndom. Jag vill hellre att mina barn ska kunna se tillbaka och bli påmind om skogen och vår natur än dataspel och snapchat. Även om utvecklingen är helt annan nu, är det viktigt att påminna om det vi har runtomkring oss.
Det blev kvällsfika i baren med öppen brasa. Det blev lite av en födelsedagsfest faktiskt, Engla-freja fyllde nämligen tio år igår. Det hörde Dan och hämtade en stor påse med godis 🙂 Dan ”Herrgårdspatronen” vilken mysig figur med härlig inställning till livet! Det är alltså Dan som driver Herrgårdsbloggen, superkul tycker jag! Spännande att få följa hur det går till på en Herrgård och hur det är att driva en Herrgård, blandat med en massa annat kul som händer i livet. Jag kommer framöver att coacha Dan lite i bloggandet och jag tror definitivt att många är nyfikna på att läsa det han skriver. Roligt med annorlunda blogg också, inte som alla andra livsstilsbloggar där allt handlar om inredning, utseende och barn hehe 😀 Tur att man kan välja det man är intresserad av eller hur, en blandning av lite av varje, gott och blandat! Det ska bli roligt att få hjälpa Dan med det här. Glöm inte att göra ett avtryck på Dans blogg, vet att han skulle tycka det vore roligt. Du hittar bloggenHÄR!
Varken jag eller tjejerna ville lämna Herrgården men klockan gick och eftersom vi hade en bit hem så blev det dags för oss att åka. Tanken var att hela familjen skulle följt med och att vi skulle legat kvar under helgen men eftersom jag inte känner mig helt hundra och har haft jobbiga förvärkar så känns det bättre att vara på hemmaplan.
Vi planerar däremot att åka tillbaka under helgen och då förhoppningsvis hämta hem en nyexaminerad jägare 🙂 Tack för alla hejarop, vet att Micke blir peppad av dom! Och så himla himla roligt att höra om allas erfarenheter av jakt. Tack Åsa för tipset om filmen Ripjakt med stående fågelhund. Hittade några klipp på youtube och filmen fanns att beställa så det ska jag göra. Kanske blir att investera i en extra frys framöver också hahaha.
När vi kom hem så tog det en stund innan alla landade, men till slut så somnade barnen. Jag skrattade gott åt min vän Maggan och Sophies nyårsfilmer, de är på mallis och firar nyår nämligen. Varför ska man fira högtider när de ska firas liksom, jag skulle absolut kunna tänka mig ett besök av tomten om ett par veckor igen 😉
Ikväll ska vi ha myskväll, titta på film och gotta oss i soffan. Tittar in senare!
Kram / Madeleine