Egentid. En kopp te, tända ljus och bloggen.
Läste igenom era kommentarer från mitt tidigare inlägg. Min reaktion är väl ganska normal? Jag som förälder lämnar mitt barn på förskolan, jag lägger över ansvaret på personalen och litar till fullo på att dom gör ett fantastiskt jobb. Det måste jag. Annars skulle jag aldrig kunna lämna mina barn där. Det pedagogiska arbetet har jag inga invändningar om. ”Våra fröknar” gör ett fantastiskt jobb. När jag sen ska hämta mina barn och kläder är borta så reagerar man, är det fel? Och faktiskt, att ni vill berätta för mig att det är svårt att hålla koll på alla hypotetiskt tänkt 20 barn när man kanske bara är 3 personal är ju lite roligt. Ja det är 6,6 barn per personal. Jag har 8 barn, jag om någon vet hur det är med logistik kring det. Och även om jag har äldre barn i skaran så betyder inte det att dom har mer koll än de små. Tonåringar tycks mellan varven tappa bort den här med ordning och reda.
Therese skrev ”Jobbar som förskollärare på en småbarnsavdelning, och vantar, strumpor, hårspännen o dyl är det lite svinn på. Vi har lite annat att göra än att leta efter dessa. Typ ta hand om barnen och ge dem en pedagogisk verksamhet. Och mig veterligen står det inget i läroplan att pedagogerna ansvarar för barnens kläder”
Jag förstår att det är svårt, jag är human och jag vet att även dagisfröknar är dödliga precis som alla vi andra. Men när det händer gång på gång att saker försvinner så blir man ledsen. Ja ni får hänga mig för att de inte var märkta, det var fel av mig att inte märka dom direkt för det är såklart jätte viktigt.
Men frågan kvarstår. Vem har då ansvar för barnens kläder? Står det inget om detta i läroplanen? Charlie och Colin är 3 år, ska vi lägga ansvaret på dom? Nej det kan ju inte vara så pedagogiskt eller? Vem på förskolan ansvarar för vad barnen har på sig när de går ut och leker? Personalen kanske? Och samma vid avklädning? Man hjälps åt och hålla koll självklart, man måste ha en dialog mellan föräldrar och personal på förskolan. Men vem ansvarar för kläderna på dagis när vi föräldrar inte kan vara där och ansvara själva?
Hur gör man på andra förskolor? Pratade med barnens faster idag, hon håller på att skola in sina små pojkar på ett dagis i Linköping. Hon berättade för mig att på deras förskola så får alla barn hänga upp sina vantar på en lång lina. På så sätt slipper personalen hålla koll på vems vante som är vems (även om man kanske lär sig med tiden eller?), och som förälder så ser man dom direkt när man kommer och hämtar sina barn.
Nog om barn. Jag är kär, nykär! Ni vet sådär fånigt förälskad som man bara kan bli när man är nykär. Man kan inte sluta tänka på sin kärlek, i varje moment och rörelse så dyker den upp. Man blir alldeles sprallig och man känner sig speciell i dennes närhet. IQ Berlin heter han. Det var kärlek vid första ögonkastet!
Har länge gått i valet och kvalet om jag ska köpa den och så slog jag till när isacouture hade blackfriday kampanj. Det bästa jag gjort! Älskar den här parkan, kommer att ha den i flera år.
Skorna kommer från ACNE och tischan från ESTER ELENORA
Dags att släcka alla ljusen och gå en trappa upp, jag kanske hinner läsa några sidor ur min bok innan jag somnar. Annars så borrar jag in näsan i Tuvis lilla nacke och sen är det kört. Det finns inget som är så underbart som att få somna intill ens barn.
Godnatt ♥