Efter lite minst sagt trevligt firande igår så är jag grymt taggad inför mina nya fortfarande hemliga framtidsplaner. Döhhh jag vet visst är jag skitjobbig! SÄGSÄGSÄG! Nja håller lite på det, bara för spänningens skull. Men jag kan avslöja att ni kommer få följa med mig på nya äventyr snart.
Nåväl inför detta så krävs nu en shoppingrunda. Jag behöver hitta ett schysst skrivbord. Det ska vara ett skrivbord som inte bara är bekvämt utan som är snyggt (såklart) , för trivs man i sin arbetsmiljö så flödar energin och inspirationen. Och jag ska vara motiverad like hell!
Jag har efter några velande diskussioner med mig själv kommit fram till att skrivbordet ska vara vitt. För att gå ihop med sängstomme och andra möblemang i sovrummet. Kontoret får alltså sin plats i vårat sovrum. Det finns egentligen inga andra alternativ så valet blev enkelt. Men för den sakens skull inte alls dåligt tvärtom det kommer bli superbra. Med sällskap av en öppen spis så kommer atmosfären bli harmonisk.
På ren östgötska ”Uschaaaaaan så bra döh”
Så det blir väl till att leta nu då.
Övriga familjen är på väg till finspång för en eftermiddag fylld med hockey. De små barnen älskar att få följa med och titta på storebror när han lirar hockey. Själv börjar jag tycka att det är aningens otäck. Det smäller i sargen och tacklas hej vilt. Fy sjutton. Som morsa blir man lätt lite pist off när någon tacklar omkull ens unge, yeah yeah det hör till sporten, men tackla för faen inte omkull min unge för då jäklar. Ni fattar problematiken. Arg morsa – hockey match = Bad combination. Jag stannade hemma med twinsen.
Till kvällen planerar jag att fortsätta min planering i sovrummet och tillverka en hemmagjord anslagstavla. En personlig anslagstavla. Hoppas maken ger mig permiss för jag ser framemot en kväll i ateljen. Och så ska jag hälsa på lilla pappa på kyrkogården såklart. Åh jag kan inte säga det en gång för mycket men jag ”SAKNAR DIG PAPPA, tänk om du kunde varit här hos oss nu, du skulle vara så stolt över din lilla tjej”. Tänkte på honom senast igår. Vi tittade på idol, och Elin Blom sjöng till sin pappa – Forever Young och det är inte själva låten i sig visst den är jätte fin, men det handlar om grejen, att hon hyllar sin pappa. Mäktigt, coolt och otroligt vackert! Just sådana situationer gör mig ledsen och får mig att tänka på pappa. Det liksom bara kommer över en, det faktum att han inte finns. Jobbigt. Men ikväll tänder jag ett ljus hos honom och sjunger – Håll mitt hjärta…
Ta hand om varandra!