Vi har nästan aldrig barnvakt. Hur gör alla andra? Jag gillar inte att lämna bort barnen, jag går ständigt och tänker på hur barnen har det, om de saknar mig, om de är ledsna. Är jag larvig? Jag skulle säkert kunna ordna barnvakt lite oftare. Men den ända jag frågar är då min brorsdotter, henne litar jag på och barnen älskar henne. Men hon jobbar nu och dessutom idrottar hon ganska mycket. Vi skulle kunna fråga farmor och farfar men de bor i Lnköping vilket ligger sådär fem mil från oss.
Så tänker jag på dom här som skaffa en barnflicka, det funkar ju. Men jösses så orolig jag skulle vara. Dessutom så skulle jag vilja att barnen skulle känna henne innan jag lämnar dom med henne. Det skulle betyda att man skull behöva ha en inskolning på sådär två veckor. Vilket man då också skulle behöva betala för.
Usch det här är svårt tycker jag, hur gör alla andra?