Den trötta mamman tittar in. Dagen till ära så har hon också nagellack. Det var inte går, minns faktiskt inte när jag målade naglarna sist?
Jag fick för mig att jag skulle unna mig lite nya kläder till våren och sommaren. Nuförtiden så är det alltid barnen man handlar till och längst ner på priolistan ligger mamma och pappa.
Jag har inte haft någon vidare lust att anstränga mig heller, man blir kanske lite trött på allt just nu, i alla fall så har jag känt så. Och då är jag inte så sugen på att ta hand om mig själv. Jag går gärna i mina utslitna joggingbyxor här hemma. Oerhört bekvämt.
Sen får jag alltid en ”vårdepp” så här års. Jag älskar ju ljuset och värmen, och det faktum att vi är på väg mot sommartider. Så jag vet egentligen inte varför jag känner mig lite vissen vid den här årstiden. Men har alltid haft en olustig känsla i kroppen kring påsk, och sen går det över, som tur är 🙂
Hur som, jag blev lite piggare av röda naglar. Jag måste tipsa er om mitt favoritlack. Ni hittar det HÄR! Så jäkla billigt också!
Och visst sjutton blir man lite gladare av att hoppa ur de där slitna joggingbyxorna. Jag älskar klänningar och kjolar, och den här vita lilla karamellen ni kan se på bilden ovan blev en favorit, koftan också. Jag köpte dessa plagg från H&M.
Fick en spontan puss av min lilla Livia. De spontana pussarna är bäst. Jag älskar när barnen kommer fram och kramas ♥
Vi har i dagarna två haft möten över nätet. Jag har vid det här laget hunnit bli proffs på det. Det är ju så man får ha sina möten idag pga pandemin. Jag är en supersocial människan och föredrar att ta möten där man personligen träffas. Men just att man kan lösa det så här över nätet tycker ja är helt fantastiskt och väldigt smidigt.
Adam pluggar i Linköping och det är en bit dit, så att ha möten på det här sättet tycker jag är bra. Om man nu ska se något positivt av hela den här situationen vi fått anpassa oss till.
Och jag tror säkert att digitala möten över nätet är något som man till stor del kommer att fortsätta med när pandemin över. Vad tror ni?
Utvecklingssamtalet med Adam gick bra. Roligt att få ta del av hur det går på skolan.
Jag är så imponerad över att Adam fixar att pendla varje dag. Han är så duktig och han tycker det är roligt. Jag vet när jag jobbade i Örebro, jag fick pendla dit varje dag och det var pest och pina. Jag hade svårt att anpassa mig till att pendla, och jag var trött mest hela tiden. Att pendla är nog inte för alla.
Idag hade vi möte med psykologen, ang Mathilde och hennes selektiva ätovilja. Och idag var första gången som Micke var med. Kändes bra att vi alla kunde samtala ihop, så att Micke kunde berätta hur han känner om allt. Dessa samtal har blivit så viktiga för mig. det är tungt men ändå befriande att få prata av sig. De första samtalen vi hade tog väldigt mycket energi av mig, och det kan det fortfarande göra men numera känns det lättare att andas efteråt.
Imorgon har jag ett telefonmöte med Mathildes specialistläkare. Då ska vi prata om hur vi ska vidare, någon form av plan hoppas jag ska finnas.
Men innan det ska jag plantera Dahlia och bara njuta av att fylla krukorna med jord. Ska visa er imorgon 🙂
Kram / Madeleine