Ursäkta mig då för f*n!
Barnen somnade skapligt. På riktigt faktiskt. Visst Victor snart 12år somnade senare, men han gör inte så mycket väsen av sig. Precis när vi föräldrar skulle få lite vuxentid och somna framför tvn så vaknar lillprinsen. Suck! Men vad gör man då? Jo man försöker få honom somna om. Efter många försök att få den lille att somna så gav vi upp. Alltså han är ju lite i obalans eftersom han inte riktigt mår så bra. Detta kanske gör hans sömn blir lite oregelbunden? Dessutom så har han natten innan här sovit dåligt pga av alla sladdar som snurrat i vägen (EKG). Ja han sov på eftermiddagen lite längre än vi vanligtvis låter honom göra.
Hur som lillprinsen pigg, vaken och vill INTE sova!
Vi tar upp den minst sagt överförtjusta lilla krabaten, han vinner. En liten stund uppe kanske får honom att törna in om ett tag. Han snor omkring i soffan, tycker det är galet kul att få vara uppe med mamma och pappa helt SJÄLV, ja ni förstår WOW! Då hör vi grannarna…
”DUNK DUNK DUNK”
Ooops, någon som INTE vill att lillprinsen ska vara vaken. Okej såklart vi tystar honom. Inte för att han låter sååå mycket ändå. Efter en stund hör vi…
”DUUUNK DUUUNK DUUUNK”
Någon som VERKLIGEN stör sig på lillprinsen. Men fasen, tagga ner! Vi stör aldrig annars på kvällarna eller nätterna. Vi har aldrig fester, eller spelar hög musik. Tycker ”någon” överreagerar. Okej om man stör varje helg med fester eller sådär, men ett barn!?
Hur ska det gå när det kommer bebisar? Två stycken, vem vet de kanske får kolik båda två. Och då vet alla som haft barn med koliksmärtor att det kan väsnas en del. Oj oj…
Nu har pappa gått in i sovrummet, för att tappert göra ett försök, förhoppningsvis somnar husets stökigaste granne om vi har tur.
Om inte annars så somnar mamma i soffan snart…
Zzzzz zz zz z…