Klockan är 06.45 och jag har precis laddat moccamastern med sex koppar kaffe. Sedan i torsdags kan jag räkna alla timmars sömn jag fått på en hand. Jag börjar bli trött men samtidigt befinner jag mig i världens mest underbaraste lyckobubbla.
Vi har fått en frisk vacker dotter. Så oerhört tacksam över livet.
Micke somnade vid runt 23 igår kväll på soffan, efter några timmar ropade en liten Tuva-Li från övervåningen att hon saknade sin pappa. De tog inte många minuter förens de somnade om igen. EmmyLou däremot hade inga planer på att sova. Efter den här natten kan jag konstatera att hon är en riktig ”tuttunge” som bara vill ligga vid mammas tutte och äta. Lilla fröken jobbar hårt på att få igång bröstmjölken ordentligt vilket är jätte bra.
Men nu tänkte jag väcka en utvilad Micke med en kopp kaffe så han får ta över några timmar så jag få sova en stund. Mina eftervärkar är riktigt jobbiga och eftersom EmmyLou i princip har ätit hela natten så har smärtan varit hemskt ibland. Tänk att livmodern drar ihop sig när man ammar, kvinnokroppen är helt fantastisk. Nu fick jag ett helt apotek injicerat i kroppen på förlossningen efter att Emmy kom ut bara för att förebygga i blödningar och för att livmodern skulle dra ihop sig men att amma är det bästa. Risken för blödningar och problem med livmodern är ganska stor när man fått så många barn som mig. Och då tar man det säkra före det osäkra.
Tack alla för era kommenterar och tankar ni gett oss. Helt otroligt vad fina ni är som följer oss, jag blir rörd.
Så fort jag landat lite ska jag berätta allt om när lilla EmmyLou föddes ♥
Godnatt…
