Vet ni vad? Jo idag har jag gått och blivit PT till min make. Han har intalat sig nu ett par veckor att det är dags att göra en förändring. Jag har lyssnat och intalat honom att det faktiskt är dags nu. Grejen är ju den att man måste vilja själv. Micke vill ta sig runt vättern 300 kilometer. Fattar ni hur långt det är att cykla? Helt galet när man tänker på det.
Mina ben var trötta idag. Trettio minuter och jag var helt slut. Jag fokuserade mer på tyngder idag (vilket jag tycker är aptråkigt) men det gick. Tyvärr säger mitt vänsterben ifrån lite och det stör mig. Efter min lilla propp så är det inte helt okej ännu. Hoppas verkligen jag kan bli helt återställd.
Micke körde hela 25 minuter på bandet på ganska hög hastighet. Jag är grymt imponerad. Vi börjar lugnt 😉 Försök att säga det till någon som en gång i tiden varit vältränad och tränat handboll på ganska hög nivå. För mycket ändring i vardagen kan ibland bli pannkaka och så är man tillbaka i gamla vanor igen. Ändå så vill man se förändring ganska snabbt för att bli motiverad till att fortsätta.
Nu tränar inte jag och Micke för samma sak riktigt. Jag tränar för att komma i form, för att gå ner i vikt och orka leka aktivt med mina barn. Micke ska träna för att gå ner i vikt, javisst. Men han ska också bygga muskler och kondition för att orka cykla 30 mil.
Varken jag eller Micke har någon erfarenhet av cykling. Vill ni dela med er av de bästa tipsen så blir vi superglada!
Jag ska inte vara helt passiv under vätternrundan nästa år. Kommer vara cykelänka under ett par timmar och det kan jag ju leva med. Men jag och en tjej till ska jobba med en nyhet inför nästa års vätternrunda. Den här tjejen har semester just nu, men så fort hon är tillbaka så ska vi boka in ett litet möte. Kanske blir att jag åker ner till henne i Jönköping. Skulle vara kul att se lite mera av Jönköping 🙂
Tvillingarna tycker det är kul när vi tränar för de vet att när vi är klara så får de låna våra hörlurar och dansa till musiken 🙂