Vilken dag! Jag vet inte vart jag ska börja Jag vaknade med ett ryck och trodde hjärtat skulle hoppa ur kroppen på mig. Micke ropar Madde jag börjar jobba nu! Han hade försovit sig och det slutade med att jag fick skjutsa honom till jobbet. När man vaknar med ett ryck så man nästan börjar skaka i hela kroppen för att man blir så rädd då vet man att man är vaken Det var bara att studsa upp, väcka William och slänga sig in i bilen. Micke skulle cykla till jobbet men det hann han ju inte.
Väl hemma igen så var det dags att väcka resten av gänget som skulle göra sig klara för skolan. De brukar gå ganska smärtfritt, men just idag så var Colin inte alls på sitt bästa humör. Engla-Freja blev stressad för hon skulle redovisa på musiken och ville absolut vara där i god tid. Ja ni fattar det blev ett härligt morgonkaos deluxe, men alla kom i tid. Sen smakade morgonkaffet extra gott framför barnteven ihop med Mathilde och EmmyLou. Vi riktigt myste ner oss och åt en god frukost.
Micke ringde och berättade att veterinären hört av sig, Toffies progesteron-test hade kommit tillbaka. Det var goda besked för enligt provsvaret så var det just idag som det var perfekt att para Toffie. Det där vet man ju i och för sig aldrig med exakt säkerhet men eftersom det var goda provsvar så var det nu det gällde. Jag ringde upp Nathalie och berättade och hon packade in sig i bilen och styrde kosan mot Motala. Enkel resväg på några timmar, nu blev det bråttom att synka Toffies löp med den stiliga pomeraniankillen. Jag packade i ordning en liten matsäck till Toffie och gjorde henne startklar för ett kärleksmöte. Klart damen skulle bli lite fin innan, jag fick hjälp av EmmyLou som borstade pälsen på henne.
Jag hann att prata med Nathalie på telefon några gånger innan hon kom fram. Helst hade jag ju velat följa med när Toffie skulle träffa sin fästman men eftersom allt kom väldigt snabbt inpå så hade varken jag eller Micke möjlighet att vara med. Nu litar jag på Nathalie till 110% så inte för den delen, men ni vet ens hund är ju ens bästa vän. Klart man blir lite orolig och nervös, konstigt vore det väl annars.
När Toffie följt med Nathalie så var det dags för mig att förbereda lunch och sen hämta barn i skolan. Vi åt, jag tog disken och motvilligt ett varv med snabeldraken innan jag bytte om och begav mig mot mödravården.
Äntligen så skulle vi göra vårt tillväxtultraljud Det har liksom varit en av de stora etappmål, en milstolpe. När vi gjort detta ultraljud så är det inte långt kvar. Jag minns när jag fick tiden, då tänkte jag att det var en evighet framåt i tiden, men nu är vi ju här! Galet, läskigt och spännande Marie välkomnade oss med ett stort leende som alltid. Och sen fick vi se våran lilla dotter igen. Jajemän, det är fortfarande en liten tösabit hahaha. Det är väl sjutton om jag måste överbevisa dig sa Marie och skrattade
Hon var så fin, den lilla näsan och den lilla munnen. Man såg verkligen så tydligt att det är en kopia av Mathilde. Vi längtar så mycket efter henne nu. Hon hickade och försökte snutta på navelsträngen. Dags att ge henne lite riktigt käk nu va? Tyckte Micke. Men riktigt ännu får hon inte komma, ge henne sådär en fem, sex veckor till sen så kan jag tycka att det är okej att komma. Nu väger hon ca 2 kilo så ett litet kilo till så är hon färdigbakad. Marie tippade på att hon skulle väga 3150 gram när hon föds, får hon rätt ska jag köpa en whiskey till henne. Hur nu fasen man kan tycka att det smakar gott ♀️
Moderkakan låg inte heller för ”banan ut” trots att den ligger i framvägg. Det var också skönt att se att det förhoppningsvis inte ska bli några problem när förlossningen startar. Vi satt kvar en stund och pratade, kändes som om det var första gången på hela dagen som jag verkligen kunde slappna av lite och andas ut.
Vi berättade allt för barnen när vi kom hem, de var så nyfikna på sin lillasyster. Sen fixade Micke till lite tacos till allas stora förtjusning. Jag fick en sådan där känsla att jag borde hörde höra av mig till Nathalie igen, jag hade inte hört någonting från henne och jag var ivriga att få höra hur allt gick. Tillbaka fick jag en bild på Toffie ihop med sin fästman, och visst sjutton hade dom fått till det Så nu blir det Toffiebebisar, och jag och Micke blir mormor och morfar. Herregud så roligt! Imorgon kommer våran älskade vovve hem igen och sen flyttar hon tillbaka till Nathalie i god tid innan det är dags att valpa. Behöver jag nämna att jag kommer inackordera mig på Nathalies ö i sommar
Till något annat, jag måste tipsa er om min nya strandbag, eller stråväska som den också kallas. Ingen köpt reklam på något vis, utan bara för att jag vill visa er. Fastnade pladask för den! Alltså hur fin Om man inte vill ha den som en väska så blir den ju en väldigt fin inredningsdetalj på altanen i sommar kanske? Ställa den någonstans med lite blommor eller växter i, så fint!
Köpte den på rusta för 249 kr, och den fanns med lite svart på sig också.
Jag hoppas jag får användning för den många gånger i sommar. Hoppas det blir ett riktigt härligt badväder. Men med vädret som har varit idag så blir man ju dock lite orolig för om det ska bli en kall och blåsig sommar. Det sägs att det ska komma snö Det måste vara ett skämt!?
Nu sprang klockan iväg igen, jag borde svimmat för länge sedan efter en händelsefull dag. Hoppas på en liten sovmorgon imorgon om jag har tur.
Och sen har jag planer på att börja tvätta upp alla bebiskläder
Var rädda om er!
Kram / Madeleine
