Sitter mitt i kaos. Adam gråter, han hittar inte sitt underställ till hockeyträningen. Charlie hade bara testat hans grejer och trots mina tydliga förvarningar om att understället inte skulle hitta sin plats igen så lyssnade ingen av dom och nu är det borta. EmmyLou tuffar omkring här hemma, glädjen över att kunna gå har öppnat en helt ny värld för henne. Hon går och hämtar sina skor och vill att vi ska hjälpa henne att ta på skorna. Tuva-Li leker med dockor och pratar med sina roliga låtsasvänner. William tycker att lillasyster är läskig när hon pratar med någon som inte syns. Engla-Freja bråkar med Colin, han har hällt ut alla hennes pärlor. Colin hävdar att det inte var han, för han har ju varit nere vid kanalen och ätit glass, träffat en drake och räddat en vampyr. Devil ligger här bredvid mig på golvet, han tittar på mig med sina stora bruna ögon, rullar en boll till mig ibland i hopp om att vi kan gå ut och leka. Katterna ligger utspridda, latar sig och har det gott. Ibland undrar jag om det inte skulle vara ganska tillfredställande att vara katt. Nio liv, mycket kel och en varm gosig päls. Pappan jobbar, han jobbet jämt känns det som. Själv har jag en hel jäkla lista på vad jag skulle behöva få gjort idag. Men vet ni vad, jag skiter i det. Idag ska jag bara vara, ta hand om mig själv. Andas. Umgås med familjen och ladda på med en massa energi.
Jag vill inte ge någon försköning av livet på bloggen. Jag lever precis som alla människor, sitter i mina (ganska sunkiga) tajts, osminkad och rufsig i håret. Vardagen är sådan, småtjafs och inte så glamourösa dagar.
Men det är helt okej och jag trivs med det. Mina barn är det finaste jag har och det är definitivt viktigare än någonting annat. Folk frågar hur jag får ihop allt? Och sanningen är väl att ibland får jag inte ihop allt, det blir körigt. Men det är också helt okej har jag lärt mig.
Sedan årsskiftet lovade jag mig själv en sak och det var att tänka mera på mig själv, inte ha så stora krav och tillåta mig själv att göra saker utan att må dåligt över det.
Idag väljer jag att strunta i måstelistan och är precis som jag är!
