Min vecka och det betyder att Oliver är här. Min älskade underbara unge. Alla blir så glada när Oliver kommer, alla går liksom och väntar på ”mammaveckorna” dom är bäst!
Igår kände jag dock att tiden tryter, tänk om man hann med allt man tänkt. Oliver kom nämligen hem med DEN matteläxan – YES! Jag avskyr skolmatte, tycker det är skitjobbigt. Den är förknippad med skolångest. Blä. Micke brukar få ta den biten med matematik i hemmet. Allt annat tar jag gärna. Vilken otur att Micke inte var hemma igår. Så det blev till att ta tag i det själv. Och vilken tur att det just var DEN matteläxan, nu snackar vi mååånga sidor. Men det gick bra, Oliver var aning omotiverad och tjurig över att han just fått den läxan, det räckte inte med att jag var omotiverad liksom. We did it – yeah! Fast det var ganska trevligt, vi pratade om allt möjligt. Det blev våran lilla kvalitets tid – mamma och Oliver tid. Och jag är så glad över att alla mina barn känner en sån tilltro till mig, en avslappnad relation. Mina barn ska ALLTID känna att de kan prata med mig om allting. Underbart.