Vilken skitdag. Jag kan bara kort sammanfatta den som skit. Det låter kanske hemskt och det är precis vad det är, men inte lika hemskt som för pojkarna som dog när de försökte fly till tryggheten. Den här världen är hemsk. Människor är hemska. I sammanhangen så är våra problem små och obetydliga. Jag skäms över att gnälla över att jag inte vet vad jag ska hitta på att äta, vad jag ska titta på på teven, vilka kläder jag ska ha imorgon.
Jag har ont ibland, så ont så jag mår illa och nästan kräks, ja jag lever med endometrios en hemskt sjukdom. Men jag kan omöjligt ha så ont som mamman och pappan som valde att sätta sina barn i en gummibåt ut på medelhavet utan flytväst. Ibland stannar man upp, ser sig omkring och skäms över hur bra man har det. Som en hård jävla käftsmäll.
Vi bråkar om vardagliga saker. Varför tog du inte disken!? Du har inte rört tvätten!? Du har alltid ont!? Jag orkar inte bry mig om det längre. Idag bestämde jag mig för att jag är en tönt, ja sämst helt enkelt. Jag har blundat precis som många andra, tagit vardagen för givet och inte gjort något åt det.
Nästan som att leva i två olika världar, verklighet som känns overklig. Som scener från ett hemskt drama eller från en skräckfilm. Jag känner mig maktlös och ledsen, besviken på mänskligheten. Hur kommer världen se ut om det fortsätter såhär? Och det här är inget nytt, det har hänt många gånger innan. En bild säger mer än tusen ord och jag förstår varför man vill visa den. En brutal sanning som förhoppningsvis väcker tankar hos folk.
Kan ingen bara rädda alla oskyldiga barn och föräldrar? Så kan vi jämna ut landet med alla andra som vill fortsätta att kriga!? Vi gör slut! Vi lämnar kriget och alla bråk.
Jag skänker pengar, jag ställer upp på allt som har med välgörenhet att göra, men jag vill göra mera! Min träningsresa till Marbella känns just nu bara självisk och ytlig. Tänk hur många jag skulle kunna hjälpa för dom pengarna. Jag vet att man inte kan tänka så alla gånger, men jag känner så mycket för alla drabbade och utsatta.
Jag vet inte vad vi ska göra? Men vi måste göra något NU!
Arg och ledsen / Madeleine