En ganska sliten mamma låg på soffan hela dagen igår. Det är väl bara att inse att man inte är så ung längre. En utekväll med vännerna resultatet av detta. Men det var det värt. Det var jätte trevligt och välbehövligt att få ett break i allt. Victor skrattade åt mig när jag kom. Fantastiskt att man kan roa tonåringarna i huset ibland också.
Annars så känner jag mig måttligt deprimerad över denna väntan. Alla dessa kartonger som står överallt. Blä det är så trist, och mitt upp i det här så måste man ju ha någon form av ordning trots allt. Man måste städa och städa och städa, men motivationen är inte på topp.
Bilder från förra året såhär dags…
Jag vill inreda. Skaffa en ny soffa. Sätta belysning. Bygga mitt hem. Ja det kommer, men jag vill att det ska vara nu. Otålig. Barnen ska få nya rum. Oliver är överlycklig, äntligen ska han få ett eget rum. Han vet precis hur han vill att det ska se ut. Det ska gå i svart och gult, AIK´s färger såklart. Så drömmer han om en stor säng.
Jag skulle vilja specialbeställa ett nytt matsalsbord. Tänker det ska vara i marmor och att vi skulle kunna få plats hela familjen. Om det är möjligt? Har en bild i huvudet att skulle bli snyggt ihop med några roliga stolar.
Pratade med Sandra idag, några av er vet jag läser hennes blogg redan. Hon avslöjade något roligt idag och jag är jätte glad över att hon verkligen vågar att följa sina drömmar. Grattis säger vi till henne 🙂 Och om ni inte vet vem Sandra är så kika in hos henne HÄR! Jag tycker flera borde våga tro på sig själva, ett perfekt nyårslöfte kanske?! Vi peppar och lyfter varandra. Heja oss 2015.