Tjoho…
Månad: juli 2011
Födelsedagskalas…
Farfar fyller år, så nu sitter vi i bilen på väg till Linköping igen. Tycker det är svårt att komma på bra presenter. Men det blev ett citrusträd 🙂
HM Love!
Den nya lilla kavajen…
Min beskyddare!
Så det blev ialla fall en liten kvällstur, men aldrig utan min Devil. Skulle inte känna mig säker utan honom på kvällen. Min fina lille vovve. Och visst nu är man igång igen – härlish!
Kvällsmat…
Jag och Engla-Freja delar 🙂 Ibland får man unna sig minsann!
Frossar…
Såå mycket fint det finns i nya HM katalogen. Hoppas tomten kommer tidigt i år 🙂
Vi åker wigglekart!
Sommarens roligaste aktivitet, för både små och stora 🙂
Mera barn?
Så här är det, jag får ganska ofta mejl från människor som frågar om vi ska skaffa flera barn? Och om vi ska det när? Eller om inte varför? Jag har sju underbara, vackra och välskapta barn. Jag skulle gärna kunna skaffa ett till lika vackert barn. Men (missförstå mig inte) jag måste se till mina begränsningar, familjens bästa och barnens bästa. Jag vill att barnen ska få 100% uppmärksamhet och jag vill att barnen ka kunna få ha sina fritids intressen. Jag hade det. Barnen gillar att idrotta, alla våra barn gillar det. Ekvationen är egentligen enkel. Tiden räcker inte till. Och jag vill finnas där vid fotbollskanten hejandes för alla våra barn. Och det är näst intill omöjligt redan nu.
Vi är en aktiv familj. Vi gillar att sporta och röra på oss. Utrymme för ännu flera barn finns inte, inte nu. Och jag vill att de minsta barnen ska få växa upp utan ännu mera ”konkurans”. Det här betyder absout inte att vi med flera barn, många barn är sämre föräldrar men oavsett hur mycket du än älskar dina barn och vill göra allt för dom så har dygnet i alla fall bara 24 timmar. Och fortfarande kan man inte klona sig själv vid behov.
Dessutom så är jag i behov av att bara vara mig själv, alltså bara vara Madde. Jag vägrar att bli endast mamma. Barnen växer ju trots allt upp och vips så sitter man här hemma och inte har något liv. Jag vill umgås med mina vänner utanför sandlådan. Förstår ni vad jag menar? Men äsch en sladdis om tio år då är jag inte för gammal, frågan är bara om jag hunnit bli för bekväm?
Kusinvitamin…
I Linköping…
Myser vi hemma hos farmor och farfar. Med skogspromenader, grillat och lite kusinträff. Trevlig söndag och snart blir det kubb i trädgården och lite fotboll framför tvn. Härligt!