Eller föräldrar, det är dom fan inte värda att få bli kallade. Ja sådana som har barn men inte bryr sig om dom. Skickade just ett meddelande till Victors pappa…’

Grattis! Du har vunnit högsta vinsten ÄNNU EN GÅNG! Det här var 13e gången du missade din sons födelsedag! Fattar du han fyllde tonåring 1 Januari – stort för Victor!

Är det så jävla mycket begärt att höra av sig?

SUCK!

Jag har så många gånger försökt få honom att inse hur ledsen har gör Victor, och varje gång så förstår han.

Och kanske, kanske kanske kanske, hade jag hoppats på att detta år skulle vara det första som han faktiskt hörde av sig – för bara ett ynka litet grattis.

Ibland kan man tycka att man borde få genomgå ett lämplighetstest för att bli förälder.

Det finns så många idiotiska föräldrar – för många!

Skämes ta mig fan!

Mammas kille <3

Mmm fast nu känner jag mig aningen illamående. Funderar på en resa till något varmt härligt land där det inte finns svensk television. Fast en resa på tio veckor känns omöjlig. Vad är värst, se sig själv på teven eller höra sig själv? Eller kanske både och? För ötsgötskan är hemsk, så jag tänkte om jag sätter ljudlös på teven så kanske jag skulle kunna genomlida att faktiskt titta på programmet. För jag måste väl titta? Jo det är klart jag måste.

Jag har fått höra från de erfarna tvprofilerna att det är värst första gången.

Äsch – sluta upp med mig nu!!!

Det kommer bli skitkul! (Hahaha)

God fortsättning och allt det där förresten, hoppas det nya året börjat bra. Vi har bara slappat. Gjorde en insats i köket igår och bytte gardiner. Tog adjö av julen för denna gång. Även om jag älskar julen så är det skönt att plocka undan julgrejerna. Och på något vis så känns det fräscht att få hänga upp vardagsgardinerna igen.

Och förhoppningsvis kan folk bli som vanliga igen, ingen stress och hysteri.

Underbara vardag.