Jag trodde våren skulle komma. Men inte. Det har verkligen bara vräkt ner snö hela dagen. Man skulle hållt sig inne idag men vi trotsade vädergudarna och gav oss iväg. Messi skulle ju flytta.

Vi pussade på honom och pussade lite till. Hade ett litet snack med honom innan vi närmade oss ett avsked.

”Sköt dig nu lille gubben, och ta hand om dina nya föräldrar. Skulle det vara något så måste du tala om det och dra dig aldrig ifrån att höra av dig – jag älskar dig”

Jag vet visst är det fånigt, men sån är jag, lite fånig.

 

Och tack för ett härligt mottagande 🙂 Jag känner mig som hemma här på minbebis!

Efter mycket svett och tårar så börjar nu äntligen mitt kontor likna ett kontor. Det tar ett tag att få ordning i pärmar, få igång skrivare och kopiator, nämen få lite ordning. Tar visst längre tid än man tror.

Dessutom har jag suttit och jobbat en stund också. Imorgon ska vi nämligen åka till Norrköping, och då passade jag på att jobba in lite. Det värsta eller ska jag säga det bästa är att jag stormtrivs med mitt arbete, så övertid är inga problem 🙂

När vi åker imorgon så ville inte William följa med oss, så jag utnyttjade goda-grannar-tjänsten. Undrar, kan man ha bättre grannar egentligen? ”Självklart kan jag ta hand om William, jag hämtar honom på skolan så får han hänga med ner till sporthallen”  TACKSKADUHA Pelle!

Pelle är inneboende hos våran granne Linus. Två grabbar med livet framför sig, de lever livet och glädjs för det lilla. Spelar gärna hög musik och retar gallfeber på sjubarnsmamman över. Men kort och gott är dom är urgulliga.

När vi spelade in avsnitten av Familjen Annorlunda så skojade dom lite med kamerateamet och givetvis tog jag kort, måste leta rätt på dom imorgon . I förda sumodräkt och allt. Vi har så mycket roliga minnen sen inspelningsperioden. Tänk vad vi skrattade många gånger. Jag röstar för att Tv4 kan visa lite bloopers av programmet, det skulle roa många tror jag 🙂

Nej nu måste nog även jag få ett par timmars sömn!

PUSS :-*

Så jaha det är nu jag får tacka för mig! Nu flyger jag vidare mot nya äventyr. Det här är mitt sista blogginlägg på aftonbladet. Tack för den här tiden!

Det känns lite konstigt. Så många gånger som jag loggat in här skrivit och delat mina tankar och åsikter, nu kommer jag inte göra det mera.

Nu byter jag blogg!

Hoppas mina trogna läsare följer med mig över till min nya blogg. Där ska vi minsann skratta, bråka, gråta och leva rövare.

Min nya blogg hittar du HÄR!

PUSS // Madeleine

Så här är jag, morsan till de sju barnen som ni kan följa varje måndag på tv4 20.00. Och nu är jag här på minbebis också. Med en ny härlig blogg. Känns spännande!

Tänkte jag skulle göra ett glatt första inlägg. Men måste tyvärr vara en aning allvarlig och förbannad.

Var det någon som såg gårdagens avsnitt av kvällsöppet med Ekdahl? Det handlade om mobbning – vad gör vi åt mobbning? Skolverket dömer ut de vanligaste antimobbningsprogrammen som används i svenska skolor. Och de gör dom rätt i! Man pratar om kamratstödjare och att det är så himla bra att de finns. Men vilka blir utvalda att bli just dessa stödjare? Jo de populära på skolan, de som redan har ett övertag med tankte på deras popularitet. Klingar fel i öronen på mig. En pojkes pappa satt med i debatten, hans son tog livet av sig pga av mobbning.. Han sa något så träffande ”ett barn mobbar inte förens en vuxen sagt att det är okej” Och visst är det så. Tar ingen vuxen tag i problemen så blir det automatiskt okej att mobba.

Han sa även något annat som fick mig att verkligen förstå hur allvarliga problem det faktiskt är på våra skolor runtom i landet. Visste ni att femtio barn dör om året pga av mobbning i skolan. Det är ett barn i veckan. I VECKAN! HELT SJUKT!

Kjell Ericsson känd radiopratare och komiker från ballar av stål var också en av de som satt med i debatten. Han berättade om när han gick i skolan och blev kallad för tjockis. Wille Crafoord var där av motsatt anledning – han var en mobbare. De båda hade olika åsikter och upplevelser från skoltiden. Programmet avslutas med att Wille Crafoord uppträder med en av sina låtar som i ämnet handlar om mobbning. Jag hörde inte hela låten (som tur var) men jag uppfattade en textrad ”har du en gång varit mobbad så är du alltid mobbad” Say what? Kjell Ericsson uppfattade låten som väldigt provokativ och kränkande – vilket även jag gjorde. Han uttryckte sitt intryck av låten med att på ett mycket smakfullt sätt säga ”Wille, vissa står och trampar på samma stället i livet precis som du gör i din karriär – ibland går den inte framåt!” Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Wille Crafoord ger mobbarna ett förnöjt ansikte i kvällsöppet men nu kommer hans karriär säkert ta fart! Och det är fruktansvärt!

Mina tankar går till alla de som i skolan blir utsatta för mobbning <3

Peace.