Ska jag inte sträva efter att bli! Nää jag intalar mig att jag kommer att bli en mycket förståndig bilförare som alltid planerar min körning. Ohyeah! Vad tror ni, kommer jag att fixa det här? Känns som att jag är bland de sista som tar körkort. En liten intensiv kurs kanske skulle vara något? Gahhh jag blir tokig!!! För jag måste ta tag i det här nu. När tog ni körkort? Ge mig gärna ångest och berätta att ni tog det på eran artonårsdag. Är jag typ sist i världen att ta körkort? Och är jag världens räddaste? Berätta finns det hopp?

Tänk om jag inte kan lära mig köra bil? Det kanske är för sent? 

 

Körkortsångest!

Eller inte så underbar. Vi borde ju vara kompisar vid det här laget. Men icke! Jag tycker den är ganska jobbig. Det blev kanske värre efter att tvillingarna föddes. Själva förlossningen gick ju bra, förutom det att läkaren fick hjälpa Colin ut. Han ville liksom inte komma ut själv och då fickläkaren dra ut honom. Inte med hjälp av sugklocka utan enbart med handen och armen. Ni vet sådär som man kan se när de kör in armen i kossorna. Jag är ju evigt tacksam att de fick ut Colin och att allt gick bra. Den där stolen är obehaglig. Cytologprov, nu är det gjort också. Skönt! Men det var roligt att träffa min gamla barnmorska.Vi har ju träffats genom åren med jämna mellanrum. En underbar människa. Och det är så viktigt att man trivs med sin barnmorska. Har ni bra erfarenheter från gyn och mödravården?