Söndag. Lucia, 3e advent och ännu en natt med värkar? Kroppen har lugnat ner sig lite. Kanske är det därför värkarna har tilltagit? I två nätter har det hållt på, och kanske blir det en 3e? Som tur är så har det lugnat ner sig under dagarna. Och varför är det så egentligen? Ja att det oftast är på natten man får värkar? Tror mig har läst någonstans att det är just då kroppen sätter igång, när man är som mest avslappnad. Och kanske är jag nu för lugn? Såklart det fortfarande finns en inre stress då Adam fortfarande inte mår bra, men det har lugnat sig som sagt och jag känner mig aningen mer avslappnad.
Men något i mig sa ikväll att vi faktiskt skulle gå ner i källaren och plocka upp vaggan. Det blev Mickes uppgift. Så nu står den här, obäddad dock. Men den är här. Känns verkligt. Men skrämmande. SHIT, hur ska förlossningen bli?
Jag längtar verkligen efter att få bädda, mysa och bara njuta av mina små bebisar. Något annat som verkligen lockar just nu är att sova på magen. Jag är en sova-på-magen-människa och jag lider. Känner mig aldrig riktigt utvilad. Lägger kuddar under magen, bakom ryggen, mellan benen ja överallt, men inte sover jag bättre för det. Och Micke undrar var alla kuddar tar vägen, haha.
Dagen har vi spenderat i Vadstena. Victor har spelat DM i hockey. Det slutade med en rejäl smäll rakt in i sargen, men det gick bra endå, jag har en riktigt tuff grabb. Sen tog vi en tur till mormor och morfar när vi ändå befann oss i närheten. och det slutade med middag, mycket trevligt. Tack för det!
Och tack snälla fröken D för presenterna. Två barbamamma filtar till två barbamamma bebisar. De ska få följa med till BB minsann 😉
