För 22 år sedan kunde jag titulera mig tvåbarnsmamma. Då föddes en blond liten kille som från början faktiskt var tänkt att heta William men som blev en liten Oliver

Han var så liten när vi åkte hem från förlossningen. Han hade en pastellgrön nalle puh dress på sig och en vit liten mössan med öron när vi åkte hem. Hans pappa var världens stoltaste och håll så hårt om sin pojke. Jag minns den dagen som igår.

Ofattbart att det redan gått 22 år. Storebror Victor väntade stolt hemma på att få träffa sin lillebror. Det blev kärlek vid första ögonkastet, något som sedan förvandlades till en härlig syskonkärlek med många bråk Idag när de är stora vet jag ändå att de alltid ställer upp för varandra  Så tänk på det alla ni småbarnsföräldrar som kämpar med syskon som alltid kivas med varandra. Det blir bättre och oftast får de en väldigt fin relation. 

Småsyskonen ser upp till sina äldre bröder. Och när någon fyller år så blir det altid kramkalas!

Grattis Oliver på din födelsedag! Vi älskar dig

Hej fina ni Har ni det bra?

Idag är vi ute i trädgården och grejar. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så var vi förra veckan och köpte lite virke på Mickes jobb till ett litet projekt som vi håller på med. Värmen de senaste dagarna gjorde att vi inte riktigt orkade med det då men nu är vi på gång och ska göra färdigt det. Visar er så fort vi är klara

Igårkväll så åkte vi ner till hundbadet och badade Cosmo. Han älskar att bada, det är nog bland det bästa han vet. Just nu är han inne i en period där han fäller hur mycket hår som helst så det var nog behövligt att tvätta honom ordentligt.

Jag tänkte passa på att föreviga mig, Micke och magen. Det blev inte så många bilder Hundar och barn överallt är inte den bästa förutsättningen för att få till fina bilder.

Det blev i alla fall en bild på oss ihop

Min älskade Micke, han har inte riktigt tålamodet att fotografera. Men han kämpade på riktigt bra

Den blicken…

Tur att han älskar mig trots mina på påhitt. Nu ropar Micke på mig utifrån så det är bäst att jag går ut i trädgården igen.

Vi hörs senare

Kram!

Igår var vi varit på tillväxtultraljud och äntligen fick vi se mini i magen igen

En välmående liten bebis som följde sin kurva. Som alla mina barn så trodde barnmorskan att den här lilla sötnosen skulle väga kring 3 kg när den kommer. Den beräknade storleken på bebisen vid den här veckan är lite större, men helt inom ramen för vad som är okej. Jag tror vi fick -8% när barnmorskan mätte. Men samtidigt så har jag aldrig fått stora bebisar så det var helt normalt.

Det var perfekt med fostervatten i magen också, och vi fick ua på allt barnmorskan tittade på. Känns tryggt och lugnande.

Längtar ihjäl mig nu, tänk att bebisen snart är här. Det har gått så fort nu helt plötsligt.

Sen har nog jag som jag tidigare skrivit haft svårt att förstå den här graviditeten till 100% (efter mitt missfall sist). Även om jag vet och har fått bekräftelse på att allt är bra så har jag inte kunnat tillåta mig själv att tro att det är bra. Har försökt svälja de jobbiga tankarna och inte tänka så mycket på det, hållit mig sysselsatt när katastroftankarna kommit. Även om det inte kommit så ofta som det kanske låter som, så har det varit extremt jobbigt när det väl varit så. Men det har funkat för mig att hitta på saker då, jag har liksom blundat för det och ”tuffat” på. Jag har inte heller delat så mycket om graviditeten som jag gjort tidigare när jag väntat barn. Har inte vågat fullt ut, kanske lite vidskeplig? Och sen är det kanske inte så roligt att dela med sig av jobbiga saker. Men jag jobbar på det, jag vet ju att bebis snart är här. Och jag vet också att jag inte är själv om att må lite knas, vanligare än man tror.

Micke säger ofta ”förstår du att vi har en bebis snart?” ja jo det har vi ju. Snart har vi ju en bebis

Lycklig och tacksam över att få uppleva det här igen, och ha en stor kärleksfull familj

Finaste stickade filten får följa med till förlossningen

Fick ett så gulligt babynest av min mamma, lagom stort så det får plats i bed side cribet. Lätt att tvätta också vid behov.

Ser ni att det ser ut som att bebis blåser bubblor Så himla gulligt! Och lilla näsan i profil.

Efter besöket hos barnmorskan så stannade vi till på apoteket och handlade lite grejer som behövs tills bebis kommer. Amningskupor, en babysalva och värktabletter. Lite bra-ha-saker helt enkelt. Jag letade efter nappar också, NUK använder jag alltid till våra barn när de är bebisar. De har funkat absolut bäst, och det är efter att barnens farmor introducerat dem. Vi hade lite problem med att Engla-Freja inte kunde greppa nappen som bebis, vi testade alla möjliga nappar. Då sa farmor att vi skulle använda NUK, hon köpte en napp och Engla-Freja tog den direkt Efter det så använder jag alltid NUK.

Men vi hittade inga nappar på apoteket så vi åkte vidare till leksaksaffären i hopp om att det kanske skulle finnas där. Men det fanns inga där heller.

Jag får beställa NUK på nätet istället

Kram / Madeleine

 

Regn och mera regn. Tråkigt men välbehövligt väder. Barnen var så rastlösa igår och bråkade om vartannat. Jo det händer att barnen bråkar här hemma också, det händer både nu och då ska jag säga. Så för er som tror att det alltid är frid och fröjd på Holmsvägen i Motala så måste jag göra er besvikna, eller kanske mera lättade? Självklart visar sig syskonkärleken på olika sätt och vis även hos oss

Micke blir också lätt rastlös av sig, och just nu mer än någonsin. Man pratar ju oftast inte så mycket om hur pappan mår i väntans tider. Men det är nog minst lika ansträngande för pappan som för mamman att vänta barn. Missförstå mig inte nu, det är klart som sjutton att mamman får dra det ”tunga” lasset med illamående foglossning och annat mindre festligt under alla månader man är gravid. Men rent psykiskt kan det nog vara lika tufft för den blivande pappan att väntar barn som för mamman.

Jag kan bli ledsen och tjurig över att jag inte tycker Micke förstår hur tungt det kan vara för mig, rent av frustrerade att han inte känner det jag känner. Men så försöker jag sätta mig in i hans roll, hur tufft det måste vara för honom att känna sig så maktlös ibland. I en redan så rastlös själ så kan det vara tufft för min kära make att hantera väntan. Och så mitt upp i allt dåligt väder också Inte lätt att handskas med det kan jag säga, men jag gör mitt bästa.

Igår fick grabbarna för sig att fiska, och har man lovat att fiska så får man allt stå för sina ord. Tvillingarnas bedjande ögon snälla mamma följ med!? Mmm okej, jag gör väl det då! Var inte alls så pepp på att stå i ösregnet, men det gav mig ganska många skratt ändå så det var helt klart värt det.

Micke skällde på barnen när de trasslade ihop linan på fiskespöt, och Charlie ropade efter sin pappa när det blev bottennapp Hahaha det var parodi på hög nivå. Örjan lax fick utlopp för alla sina känslor. Och vi skrattade allihopa.

 

Hurra vad roligt! 

Pappa jag har fått bottennapp igen! 

Att min älskade familj ens överväga att vi ska köpa en båt är ju ganska roligt. Jag får upp bilder i huvudet på sos – en segelsällskapsresa Alla i familjen är någon av karaktärerna. Nej jag tror jag måste avstyra de drömmarna. Vi får helt enkelt stå vid sidan av kanten och fiska, och glatt vinka när alla förbipasserande turister glider förbi på kanalen.

Det blev ingen fisk som tur var. Ni som känner mig förstår. Jag lider av iktyfobi, och tycker jag var modig som ens följde med på detta äventyr. Googla så fattar ni.

Idag verkar vädret ha ordnat till sig, och vi ser framemot att se damerna spela fotboll ikväll ⚽️ Ska ni också kolla?

Tittar in lite senare, ta hand om er så länge!

Kram / Madeleine

Tacos i all ära, många gillar det andra inte. Man kan ju äta tacos på olika slags sätt och tillsätta många olika smaker så variationen är stor.

Jag personligen har tröttnat lite på den vanliga tacosen. Och försöker hitta på lite nya kombinationer, man vill ju dessutom att det ska gå snabbt att laga maten i alla fall nu på sommaren när man helst vill vara ute i solen.

Därför tänkte jag tipsa er om mina smarriga krämiga fajitas. Det går snabbt, det är enkelt och de är perfekta att värma på dagen efter om man vill göra matlådor.

Nu tog jag lite vad jag hade hemma, men var inte feg att slänga flera ingredienser. De kan inte gå fel när man gör den här enkla rätten.

Krämiga Fajitas med smak av paprika och chili! Oemotståndligt goda.

1 kg blandfäs

2st Creme Fraiche paprika/chili (se bild)

1 stor gul lök

Svartpeppar, grillkrydda, vitlökspulver

Riven tacoost

riven parmesan

6 stora tacobröd

Stek blandfärsen ihop med hackad lök, krydda efter tyckte och smak med svartpeppar, grillkrydda och vitlökspulver. Till sist vänd ner den smaksatta crème fraichen. Låt allt puttra ihop en liten stund, och dra sedan undan stekpannan så färsen får svalna lite. Under tiden sätt på ugnen så den hunnit bli varm på ca 175 grader.

Ta fram en ugnsform och tacobröd. Lägg köttfärsen ihop med riven ost och parmesan i mitten på tacobrödet och vik ihop till fajitas. Sedan lägger man alla fajitas i ugnsformen och strör över lite extra ost och krydda. Grädda i ugnen tills alla fajitas fått en fin färg ☺️

Viola så var det klart! Superenkelt verkligen. Jag brukar även ha i paprika och ibland krossade tacochips i mina fajitas. Supergott! Man kan som sagt variera lite som man själv vill. Men ett måste är alltid att ha en god sallad till och min magiskt goda dressing, samma dressing som jag har till min tacopaj som blivit viral Så sjukt många som testat att göra den och som gillar den.

Ni måste testan den och absolut ta receptet på dressingen. Ni hittar det inlägget/receptet >>HÄR!<<

Viker ihop fajitas

Så gott! Och är man problem med gluten så kan man såklart välja glutenfria bröd (det gör jag).

Hoppas ni testar att göra egna fajitas, så enkelt och gott. Och gillar man inte paprika/chili så kan man alltid krydda köttfärsen med tacokrydda eller något annat. Går att göra på så många olika sätt.

Smaklig måltid

Kram / Madeleine

Vi har tagit vara på solen nu i några dagar. Har inte varit så aktiv varen här eller på Instagram. Enligt de metrologiska proffsen så kommer kylan snart. Kanske att vi får ett par dagar till med sol men sen ska det bli kallt. Så trist om det stämmer, vi får verkligen hoppas på en varm sensommar. Vi vill ju bada och njuta av sommarlovet så mycket vi bara kan. Även om jag älskar hösten så vill jag gärna ha en lång sommar annars blir hösten och vintern så lång.

Micke är tillbaka på jobbet igen den här veckan, semestern är inte slut för hans del riktigt ännu men de bad honom om att hoppa in en vecka under sommaren för att få ihop schemat. Han har svårt att säga nej, och vill så klart ställa upp. Men just nu ångrar han sig nog lite, speciellt om det bara är den här veckan som värmen ska hålla i sig.

Det blev några av barnens favoritmat idag, grillad lax och färskpotatis. Som alltid så finns det alternativ, både fiskpinnar och korv. Själv äter jag ju inget från havet, har aldrig tyckt om det. 

Men visst ser det gott ut? Senare idag ska jag tipsa er om ett annat supergott recept som är snabbt och enkelt. Håll utkik! Tror många av er kommer att gilla det. 

Colin har vuxit något enormt den här sommaren, han är snart längre än mig. Det är verkligen så olika på våra tvillingar, lika men ändå olika. Colin har alltid varit den större killen, och det har följt dem sen de föddes.

Colin är nästan lika lång som Adam nu, han har också haft en riktigt tillväxtperiod nu. Lång och smal, jag ska bli basketspelare säger han och skrattar.

Den här lilla teaterapan väntar spänt på att bli storasyster. Varje dag säger hon att bebisen snart ska komma. Hon hör sina syskon prata om det och längtar. Men tänk, hon har ingen aning om vad det innebär. Nu tror jag inte det blir några problem, men man vet ju inte hur hon reagerar på ”konkurrensen”. Livia får väldigt mycket uppmärksamhet av alla här hemma, minstingen i familjen. Bortskämd med pussar och kramar av alla, det är nog alla våra barn i och för sig. Till och med våra stora barn, Micke säger att jag ”fjantar” mig men han är likadan faktiskt

Teaterapan!

Mina koko Loco rosor börjar slå ut kameleont rosen som jag säger. Den ändrar färg hela tiden. Lila, rosa och beige. Två av mina plantor dog i vintras så jag var lite orolig att det inte skulle komma några rosor på de plantorna som klarade sig. Det är helt klart en känslig ros så till vintern som kommer så ska jag vara noga med att skydda de från frosten. Men visst är den vacker?

Blev en sväng ner till stranden igårkväll också. Härligt att vi har så många badställen så nära inpå.

Kram / Madeleine

 

Efter lite vila och mat så blev man en ny människa! Och det svala vädret gjorde nog sitt också, nu har solen kommit tillbaka men det är mycket mera behagligt efter den lilla urladdningen.

Jag passade på att tvätta upp lite av bebis kläder idag när det regnade, känns overkligt. Lite läskigt och helt underbart Jag vet att många kanske tycker det låter konstigt när jag skriver så här. Det är ju inte mitt första barn och man kan tycka att jag borde ha rutin på det mesta. Det har jag väl också, men efter det som hände sist så har jag svårt att våga tro att det ska gå bra en gång till. Hela den situationen och missfallet har nog blockerat mina känslor lite. Har man inte varit där så kanske man har svårt att förstå? Jag tar inget för givet, det har jag aldrig gjort men nu kanske den känslan är starkare än någonsin.

För mig är den här processen ett steg i att faktiskt förstå att jag ska bli mamma igen. Och det är ju inte så att jag inte alls har fattat det innan, missförstå mig rätt nu. Jag vet såklart att vi ska få en bebis, men jag kanske inte har vågat att släppa fram alla dom känslorna ännu. Har inte ”boat” som jag gjort med de andra barnen, har inte uppdaterat lika ofta om den här graviditeten. Inte tagit lika många bilder. Är väl helt enkelt lite mera försiktig den här gången.

Men idag fick jag en känsla av att bebis är ju här när som helst. Inte långt kvar nu. Några veckor, snart är vi inne i juli och månaden efter så förväntas bebis komma. Så nu får jag helt enkelt ”boa” i racerfart ☺️

Det är något magiskt över att få tvätta de där kläderna. Bebis första kläder Nu kan vi åka till förlossningen! Vi är redo… 

Eller ja, nästan redo. Vi har fortfarande inte köpt ett babyskydd Rutinerade föräldrar vart det ja Bebisen har ingen bilstol att åka hem i.

Googlar ihjäl mig, vilken ska vi ha? Det måste vara ett säkert skydd, och gärna ett som är lätt och som passar ihop med våran Bugaboo och YOYO-vagn. Nästan inga krav alls. Har nog några tips på bra babyskydd med dessa krav så får ni jättegärna skriva till mig

Alla kläder är så gulliga

Det här är min favoritpyjamas, det var bland det första jag köpte när jag fick reda på att vi väntade barn. De söta små kaninerna, de lila rosa och blå ballongerna. Så gulligt!

Köpte nya pyjamasbyxor, så otroligt bekväma. Tänker att jag ska ha med dom till förlossningen. Det är inte gravidbyxor utan vanliga byxor. Men de var rättså höga i midjan så jag tänker att det är skönt att ha efteråt sen. Och nu så kan jag ha midjan under magen, det lät ju för roligt Men ni förstår vad jag menar. (googlar fortfarande babyskydd)

De här sista veckorna så lägger bebis på sig mycket. 150-200 gram per vecka. Det är nu de tuffa veckorna brukar komma. Jag har ju med undantag för förkylningar och annat mått otroligt bra den här graviditeten, oförskämt bra om jag får säga. Det är väl lite därför också jag har haft svårt att förstå att jag faktiskt är gravid. Det och att jag har moderkakan i framvägg så det tog väldigt lång tid för mig att känna de ordentliga sparkarna.

Här är den kulan! Ska tvinga med mig min kära make till standen nu så vi kan föreviga magen på bild tillsammans. Ska ta så mycket bilder nu som jag bara kan Innan det är för sent.

Jag och tjejerna körde en Live på instagram förut, EmmyLou uttryckte verkligen att hon ville att vi skulle göra det. Varje gång hon frågat om det så har jag varit upptagen med annat, men nu tog jag mig tid och EmmyLou tyckte det var såååå roligt Vi kanske får göra det snart igen. Tycker ni om att titta på Live?

Kram / Madeleine

För ett par veckor sedan så fick jag ett ryck och ville bygga en spaljé till trådgården. Eller ja, redan för ett år sedan hade jag tankar på att det skulle vara fint att bygga en spaljé/portal med rosor som kunde växa runt den. Då blev det inte av, men nu tänkte jag att vi skulle slå slag i saken och jag passade på att önska mig det i födelsedagspresent.

Jag hittade inspiration när kikade på nätet, det fanns en fin spaljé på Pinterest från en butik i Holland. Vi kunde ju köpt den färdig men det skulle kosta ca 2400kr och då kunde jag inte själv bestämma måttet. Så vi bestämde oss för att bygga en själva ☺️

Micke jobbar på K-Bygg så första dagen på hans semester så var han tillbaka på jobbet Allt för att göra frun i huset nöjd. Jag, Livia, Mathilde och Engla-Freja följde med.

Vi köpte 45×45 reglar, armeringsjärn (detta mätte vi ut enligt våra mått så stor som vi ville att spaljé skulle bli) och fyra stolpspjut som vi satte ner i marken för att få reglarna att stå stadigt.

Micke mätte ut var armeringsjärnet skulle sitta och gjorde små hål där vi sedan försiktigt kunde hamra in armeringen.

Men innan det så målade vi spaljen vit. Jag kan absolut inte ta åt mig äran för det här jobbet, mer än att jag en grym projektledare och kanske på sin höjd drog några penseldrag. Det är ju alltid något.

Så här ser jag nästan alltid ut hemma. Pyjamasbyxor och en stor tisha, håret i en slarvig uppsättning och tofflor. En fantastiskt tjusig matchning Bambi på hal is passar ju rättså bra…

Och såhär blev det! Så himla lycklig över resultet, det blev så jäkla bra Micke stötte bara på lite problem när han skulle slå ner stolpspjuten, det visade sig att det var sten under jorden som gjorde att han inte kunde slå ner spjuten så långt ner som han velat. Men jag tycker det blev bra, så fint!

Nu ska rosen Lykkefund få växa runt spaljen, den är snabbväxande och otroligt söt. Liten och nätt, gillar den. Jag köpte två stycken som jag planterat på varsin sida.

Men jag tror också jag ska sätta någon mera ros, har inte bestämt mig för vilken ännu. Ska känna lite ”påt” innan jag köper någon.

Hoppas någon kanske blev inspirerad att göra en egen spaljé Nästa projekt vågar jag inte ens nämna för Micke haha. Men jag skulle vilja hitta på något med våran balkong på övergången. Den är för tråkig Kanske får bli till nästa sommar då?

/Madeleine

Vilken kväll det blev igår! Och så varmt det har varit. Jag vet att vi inte ska klaga, men jag känner mig absolut berättigad att få göra det just nu. Den typiska svensken som aldrig blir nöjd? Men måste det vara allt eller inget? Vi lever ju i ”lagomlandet” så en mera behaglig temperatur skulle ju sitta fint nu tycker jag.

På övervåningen var det över 40!!! grader på kvällen. Helt omöjligt för barnen att sova där. Så allihopa sov i vardagsrummet där våran ena ac står.

Jag borde lagt mig tidigt, men fick sitta i telefonkö på 1177.

Tuvis har fått en allergisk reaktion av något, exakt vad vet jag inte. Jag gav henne en Clarityn på förmiddagen och då kändes det bättre men inte helt bra. För stunden kanske det hjälpte en stund. Men sedan blev det värre till kvällen och rätt som det var så svullnade hon upp kring ena ögat, vid tinningen och fick upphöjda utslag på hela kroppen. Eftersom det kändes som att de mest satt i ansiktet så ville jag ändå ringa och rådfråga hur jag skulle agera om det skulle bli värre. Vi har vid flera tillfällen fått åka upp akut vid starka allergiska reaktioner. Redan när Oliver var liten så fick vi en anapen spruta som vi fick bära med oss överallt. Det aldrig roligt att behöva injicera adrenalin direkt in i muskeln men när allergin kommer är man så tacksam för att mediciner finns.

Vi har inte behövt använda en sådan spruta på Tuvis men vi har varit inlagda med övervakning för hennes allergi, så hellre ringa att rådfråga en gång för mycket än en gång för lite.

Kön var lång när jag ringde, men till slut kom jag fram. En gullig dam svarade på mina frågor och sen kunde vi till slut försöka lägga oss. Jag ville bland annats dubbelkolla hur många betapred jag kunde ge Tuva. Betapred är ett kraftigt verkande kortisonpreparat som hämmar inflammation och allergiska reaktioner, man brukar använda det för att lindra symtomen vid exempelvis astma, allergiska tillstånd, ormbett och svårare reaktioner vid insektsstick.

Både jag och Micke är känsliga mot tex myggor. Minst en gång om året så blir Micke myggbiten så illa att han får hoppa på kryckor, och varje gång vi kommer upp till akuten så tror personalen att han blivit ormbiten Det tror man inte, att en liten mygga kan åstadkomma. Nu har vi mediciner hemma till honom, men han behöver nästa alltid också en omgång med antibiotika när det blir såhär så vi måste ju alltid söka för det.

Idag regnar det här i Motala, någon kanske hörde mina böner Det är lättare att andas och luften är frisk. Så skönt med en urladdning.

Nu ska jag laga lite lunch, det blir spaghetti och köttfärssås. Sen ska jag ska försöka vila en stund, helt slut efter den här vakna natten.

Ta hand om er så länge

/Madeleine

Den här bilden speglar våran familj så bra. Och jag blir lite full i skratt när jag ser den Lite kaos, mycket skratt och flera olika viljor.

Idag gjorde vi en liten utflykt till glasskiosken och köpte glass till alla som ville ha. Det blev mjukglass, kulglass och Mathilde väljer nästan alltid en sandwich. Det är hennes ”safecard”, det hon kan tänka sig att äta. Skönt att det funkar, för det är väldigt tråkigt när hon väljer bort allt och sitter där utan något. Nu frågade jag henne innan vi åkte om hon ville ha en glass, hade hon inte velat det så hade jag fått ta med mig något till henne som hon gillar. Allt det där har vi lärt oss nu, det går av bara farten. Syskonen har också lärt sig hur de ska förhålla sig till maten och godis i Mathildes närhet. Vi säger tex aldrig att något är äckligt, även om man skulle tycka illa om någon maträtt eller något speciellt så får man hålla det för sig själv. Selektiv ätovilja /ARFID en sjukdom som påverkar hela familjen och det kan vara väldigt jobbigt för alla.

Just nu går det ganska bra, vi har sommarlov och kan ”underhålla” matsituationen. Mathilde får det hon kan äta och vi försöker försiktigt uppmuntra till att smaka på nya saker. Bara uppmuntra, aldrig tvinga. Det är så viktigt att man introducerar nya smaker på den berördas villkor. Vill någon läsa mera om Selektiv Ätovilja /ARFID så kan ni klicka på det under mina kategorier

En annan sak, hur dyrt har det inte blivit med glass? Det är ju helt galet! Glassarna kostade 350kr och då köpte vi inte ens glass till alla. En liten sandwich 22kr, rena rånet. Vågar inte ens skriva vad mjukglassen kostade Men ibland måste man få unna sig lite, och det var det dags för idag.

Det blev en väldigt sen kväll, eller natt kanske jag ska skriva. Vi har vänt lite på dygnet tror jag minsann. Har ni också gjort det?

Kram / Madeleine