Tolvans barnvagn, så mår jag och tusen tack!

Tack snälla för alla grattishälsningar

Det värmer otroligt mycket att så många gläds med oss.

8532AF93-3324-4520-8B35-99FD8CEAA343

Jag har haft svårt att faktiskt förstå att vi ska bli en till i familjen. Det har varit mycket oro eftersom vi fick uppleva ett MA (missed abortion) i slutet på förra sommaren. Det var tufft för mig och jag blev väldigt dålig efter det. Aldrig mera sa jag till mig själv efter det.

Men livet ville något annat. Nu börjar jag våga tro att det faktiskt är någon som sparkar i magen och jag har börjat köpa små kläder till henne eller honom. Vi vet inte ännu vilket kön det är. Här hemma är gissningarna många. Micke säger flicka, han känner igen alla tecken säger han Han hade ju rätt sist så han kanske har det även den här gången. Och för att förtydliga – det spelar absolut ingen roll! Bara allt går bra och bebisen mår bra. Vi har även bestämt barnvagn, vi vill ha syskonvagn och därför blev beslutet enkelt. Vi visste båda två vilken vagn vi ville ha (visar vilken vagn längre ner i inlägget).

A2F7B445-2DB7-434F-A18B-C6ABBA87FC62

Bebisen kommer i augusti och vi har kommit nästan halvvägs in i graviditeten.

6524ED03-327B-4FFD-A5FC-F46AF5FC09BE

Rent fysiskt skulle jag säga att jag mår väldigt bra, lite foglossning och lätt illamående ibland. Dessa ”spökveckor” har därför varit lite jobbiga, rent psykiskt. Jag har nästan önskat att jag ska må dåligt för att jag ska förstå att jag är gravid. Låter kanske väldigt tokigt, men alla graviditetsymtom är ju ett tryggt tecken på något sätt. Speciellt eftersom jag tidigare graviditeter mått dåligt.

Micke påminner mig ofta om hur bra jag mådde med Livia, men det  har jag lyckats förtränga.

Jag ska försöka njuta så mycket jag bara kan och vara glad över att jag mår bra

Barnvagnen blir en Bugaboo Donkey 5 och jag har valt färgen Taupe. Inte så otippat va? Älskar färgen! Lätt att matcha med andra färger och enkel att hålla fräsch. Sen gillar vi verkligen vagnen för att den är enkel att köra och har många bra funktioner. Den uppdatera modellen har flera nya funktioner, ska  visa er sedan när vagnen kommer hem.

D0B4B4A0-1A59-4933-9DC2-47AB69B14CDC

Vi har köpt alla våra Bugaboovagnar från BabyPlus och är så nöjda. Bra service, snabb leverans och mycket billigare än i Sverige.

Är ni på jakt efter en barnvagn så kan jag varmt rekommendera BabyPlus

Jag tittar in lite senare, och tack igen för alla hälsningar!

Kram / Madeleine

Hej från bebis! Och tittar ni på youtube?

Våran lilla tolva Låter ju helt galet när man skriver det. Och ja, säger det. Men det känns inte alls så ”konstigt” som det låter.

Jag förstår verkligen att man kan höja på ögonbrynen när man hör om någon som har elva barn och som väntar sitt tolfte. Jag skrattar till och med lite för mig själv när jag tänker på det, hur tänkte man där egentligen?  

Men jag vet ju hur bra alla våra barn har det och hur älskade de är allihopa. De får all våran uppmärksamhet och allt vi gör, gör vi för barnen. Däremot måste vi bli bättre på att kanske göra saker själva ibland, på tu man hand jag och Micke. Det behöver inte vara några stora saker, kanske bara en middag ute. En promenad. Bara något för oss själva. Vi är ganska dåliga på det, eller rättare sagt urusla.

Mitt dåliga samvete kommer direkt, och jag tänker att den tiden skulle vi kunna ta och göra något tillsammans som familj. Och det är ju inte så att vi inte kommer att ha tid att göra saker själv sen när vi blir gamla. Då får vi äta många middagar på tu man hand.

Jag vet, man ska inte känns så. Vi behöver såklart också tid, men jag uppskattar små saker i vardagen framför storslagna barnfria helger.

56A76522-B3C6-4F26-8045-4C7A7F690BB7

Förra veckan så var vi i Örebro. Jag hade ett möte inbokat tidigt och så hade jag en tid hos Storgatans Gynekologiska Mottagning där jag fick träffa Dr Claus Smed Sörensen. En trevlig man som trots att han egentligen gått i pension för mer än 10 år sedan valt att fortsätta att arbeta.

D82D9162-624A-4E5D-AB3F-3D01EE23AED8

Det kändes så bra att äntligen få se lilla mini igen. Jag frågade på en gång om han såg att hjärtat slog. Det är klart att man alltid känner en viss oro för sitt ofödda barn, det är helt naturligt och konstigt vore det kanske annars. Men med tanke på det vi gick igenom tidigt i höstas så har jag den här gången mått otroligt dåligt. Mest psykiskt. Inför varje besök så ekar orden tyvärr jag kan inte se att hjärtat slår.

Det hänger kvar. Och jag har ju inte heller känt mig så värst gravid. Ibland har jag inte känt det överhuvudtaget. Jag borde kanske istället vara tacksam för att jag mår så bra, men alla hjärnspöken kan göra att man blir helt knäpp.

Dr Claus berättade att hjärtat slog och jag kunde andas ut. Usch så jobbigt! Jag har ju känt rörelser, men inte så tydligt som jag velat och då inbillar jag mig ibland att det inte är rörelser. Han berättade också att moderkakan ligger i framvägg även denna gång och där har vi ju svaret på varför jag inte känt sparkar så tydligt. Likadant var det med Livia. Jag som hittills trott att den ligger i bakvägg eftersom moderkakan gjorde det senaste ultraljudet hos barnmorskan.

Allt såg bra ut och mini växer bra. Är så tacksam Och jag känner mig verkligen lugnare.

Hade gärna visat er bättre bilder, men jag fick ingen utskriven. Fick enbart fota och filma skärmen med mobiltelefonen. Det var en extremt aktiv bebis, så pass att Dr Claus hade svårt att se könet Länge länge letade han. Och som en liten försäkring så sa han att det det finns ca tre procent chans att det kan vara fel innan han till slut avslöjade för oss vad han trodde.

Så nej jag kan tyvärr inte dela med mig av vad som gömmer sig där inne i magen ännu. Får vänta tills vi har träffat våran älskade barnmorska och efter det ska vi avslöja för barnen med en liten gender reveal fest.

Huvudsaken är att allt såg bra ut och jag känner mig mycket lugnare.

1359ADA7-0925-435C-A5D5-7E2265A02F0C

Två trötta, gråtmilda och lyckliga föräldrar. En av de bästa dagarna i vårt liv.

4810698C-9BD5-496A-8BDD-D48B66CBC7DA

Jag skulle vilja fråga er annan sak. Jag har fått frågan om vi vill medverka i gravid vecka för vecka. Är det något som ni skulle tycka vara roligt? Tittar ni på YouTube?

Rörligt content är ju såklart alltid roligt, det händer mera och man kan förmedla sin närvaro på helt annat sätt än i skrift.

Ta hand om er, och tack för att ni kikar in här

Kram / Madeleine

Fläskfilé med krämig gorgonzolasås!

Idag fick barnens en av sina favoriträtter när de kom hem efter skolan. Det är ju trots allt fredag

Och kanske kan jag inspirera någon av er att bjuda på det här till middag ikväll? Har delat det här receptet förut, men det är helt klart värt att dela igen

5F48D796-3112-41EF-83F4-21B3D5742813

Fläskfilé med krämig gorgonzolasås (7-8 pers)

Jag gillar egentligen inte alls ädelost men i mat så är det väldigt väldigt gott! Så alla ni som inte gillar ädelost, tro mig det här kommer ni älska! (Och till alla preggosar där ute – ni kan äta detta eftersom man kokar ädelosten )

Gorgonzolasås: 2 msk Smör, 2st 150 gram god gorgonzolaost (eller mer efter tyckte och smak. Vi använder alltid kvibille gräddädel ), 1 finhackad gul lök, 5 dl creme fraiche, 2 msk dijonsenap, 4 dl grädde, salt och peppar. En näve persilja.

Skär centimetertjocka bitar av 2 st fläskfilé och stek i smör. Lägg köttet på en tallrik åt sidan.

På stekspadet gör du nu såsen, fräs löken mjuk men den ska inte få färg och dijonsenap. Häll över vätska – creme fraiche, grädde och och smula ner osten och låt puttra i några minuter smaka av med salt och peppar och blanda ner persiljan. Lägg tillbaka fläskfilén i såsen och låt småputtra på låg värme.

Servera med potatiskroketter (eller ris) och toppa med persilja. Magiskt gott! Har delat denna rätt flera gånger och den är värd att delas igen. Enkelt men fantastiskt gott.

Vem skulle du skulle vilja bjuda detta på

A34E268C-8271-443E-8F50-FFA45BB443CC

Ikväll ska vi iväg på fotboll, tvillingarna ska spela match. De har matcher hela helgen faktiskt.

Jag ska följa med och titta men idag känner jag mig så himla trött. Hela dagen har gått i ett. Har också fått reda på att jag har lite dåliga värden igen. Men denna gång är det inte brist på järn på samma sätt.

Nu ska endokrin få något att bita i, hoppas verkligen det här bara är något som spökar pga graviditeten. Tittar in lite senare och skriver mera om detta. Kanske någon av er som har erfarenhet av det här.

Kram / Madeleine

 

Det finns nog inget som är så hemskt som när man inte kan hjälpa sina barn. 

Fredagen började inte alls på bästa sätt. Livia skadade sig.

Det var tidigt på morgonen och Livia som alltid vaknar med ett leende på läpparna skrek såga tror hela kvarteret hörde. Direkt förstod jag att något inte var som det skulle. Man lär sig höra på sitt barns skrik när något är riktigt fel.

Jag stod i köket och plockade med disken som jag oftast gör innan Livia vaknar. Jag slängde ifrån mig diskborsten och sprang in i sovrummet. Hon stod bredvid sängen och kunde inte gå, när hon såg mig försökte hon ta ett steg framåt men det enda som kom fram var hennes skrik. Hon släpade ena benet efter sig och klagade på att det gjorde ont.

Jag lyfte upp henne och gick ut i vardagsrummet och satte mig i soffan med Livia i famnen. Försökte trösta samtidigt som jag ville se vad som kunde vara fel med benet. Jag såg inget, klämde och kände. Till slut så lugnade hon ner sig lite, och jag satte henen bredvid mig i soffan så jag kunde gå och hämta något att dricka. Det kanske bara var så att benet sov fortfarande? Man vet ju själv hur obehagligt det kan vara när foten somnar och man försöker gå på den.

Man jag hann inte mer än ut i köket så hade Livia försökt ställa sig upp igen och börjat skrika. Det ena benet släpande bredvid, hon försökte stödja på foten men skrek då ännu mera. Kunde hon haft sådan otur och stukat foten när hon klev upp ur sängen? Konstigare saker har väl hänt tänker jag…

Men ingen direkt svullnad som en typisk stukning, man har ju sett en del sådana. Så länge hon satt stilla i soffan och inte behövde använda foten så var det okej. Då skrek hon inte. Jag avvaktade en stund, tittade på foten och tyckte efter en liten stund att foten faktiskt såg lite felroterad ut. Jag ringde 1177 och rådfrågade, de kanske kunde ordna en tid på vårdcentralen åt oss? Jag berättade precis allt som hänt, och att hon dagen innan varit sig själv. Hon hoppade och studsade som vanligt då.

Sköterskan på 1177 kunde inte trolla fram någon tid till vårdcentralen utan rådde oss till att åka till akuten. Jag ringde Micke och bad honom följa med, eftersom de med största sannolikhet skulle behöva röntga Livias fot så var det ju lika bra att han följde med eftersom jag inte kan vara med på röntgen eftersom jag är gravid.

Vi bestämde att vi skulle mötas upp på akuten så skulle vi ta det därifrån. Insåg att jag fortfarande stod i pyjamasen så fick byta om snabbt som sjutton. Lyfte in Livia i badrummet och tvättade av henne  och stressade på med kläderna.

limpusen1

När jag tar på mig skorna så glömmer Livia än en gång bort att hon har ont i foten och ställer sig på golvet igen. Och skriker rakt ut! Samtidigt så hör jag hur foten knakar, det lät nästan som när man knäcker en pinne på mitten. Så jäkla obehagligt! Usch!

Det går på bara några sekunder, satt ju bredvid henne när jag tog på mig skorna. Jag lyfter upp henne och tröstar igen. Älskade unge du skulle ju sitta stilla tills mamma var klar! Hejsan hoppsan, säg det till en treåring med energi som en helt dagis.

Tårarna sprutar och jag tycker så synd om henne. Det finns nog inget som är så hemskt som när man inte kan hjälpa sina barn.

Vi satt en stund på sängkanten tills vi lugnat ner oss lite. Jag smsade till Micke att jag var på gång snart och skulle åka. Men då rätt som det var så rörde Livia foten och verkade inte alls så besvärad längre. Och helt plötsligt så tyckte jag inte att foten var roterad fel, allt såg ut som vanligt. Livia ville själv ställa sig upp och jag hjälpte henne, försiktigt försiktigt men det gick bra. Hon kunde stå på foten igen

Då slog det mig! Foten måste hoppat ur led på något sätt när hon gick ur sängen på morgonen. Jag ringde sjukvården igen och fick prata med en läkare som bekräftade att det antagligen var det som hade hänt. Och med tanke på mina andra barns sjukdomshistorier så blev det nästan självklart. Victors armar har varit ur led så många gånger så det inte ens går att räkna. Till slut fick vi lära oss att själv reponera armarna, och eftersom det inte verkade växa bort i första taget så diskuterade man att operera. Victor kunde inte ens öppna frysen utan att armen hoppade fel, det var jobbigt de gångerna man inte fick den i rätt läge. Hemsk smärta! Likadant har det varit med Adams armar som hoppat ur led, och likadant med EmmyLou. Tyvärr så verkar Livia fått samma problem fast i foten, och har det hänt en gång så händer med all sannolikhet flera gånger

Nu gick det bra den här gången och et rättade till sig av sig självt, men   nu väntar man ju nästan på att det ska hända igen. Försöker ”dämpa” lekarna, men ja det är ju nästan omöjligt att göra med så små barn. Livia var försiktig de första timmarna efter att detta hänt, det gjorde fortsatt lite ont när hon gick på foten. Men det släppte och med också försiktigheten.

Jag var helt slut igår efter den här jobbiga dagen. Både jag och Livia somnade tidigt. Nu håller vi tummarna för att det inte händer igen.

Ta hand om er! Kram

 

Ännu ett litet mirakel

Idag strålar solen och även fast det är kallt ute så känns det ändå som att våren är på gång.

Visst ger det hopp och lycka ändå  

Vi längtar lite extra till värmen och sommaren, och det beror på en liten hemlis som vi har hållit för oss själva ett tag. Och nu äntligen ska jag berätta för er…

26C4E6B8-000C-419B-B4D5-A5E31CFCA681

Känner mig tacksam som får bära ännu ett hjärta. Det finaste man kan bära.

Om allt går bra så blir syskonen 12 i sommar och vi blir föräldrar till ännu ett litet mirakel

Hela familjen längtar och alla tycker det ska bli så roligt. För mig är det fortfarande lite overkligt, men jag börjar förstå det. Sparkarna börjas kännas och vem det nu är som bor där inne verkar det vara en aktiv liten bebis.

Kramar till er från oss!
/Madeleine

STAY KIND

Glad måndag!

Idag har Mathilde varit på förskolan efter ett långt uppehåll. Hon hoppade upp ur sängen i morse och var sååå taggad på att få träffa sina kompisar och alla pedagoger. Ett kärt återseende blev det Känns också så himla skönt att Mathilde nu får sin önskekost. Det är ett måste för att hon ska klara av sin vardag utan jobbiga magproblem. Selektiv Ätovilja ger olika slags problem, inte bara det att Mathilde äter väldigt ensidigt. Hon får brister i kroppen som i sin tur i värsta fall kan ge följdsjukdomar, och problem med magen. Därför är det ännu viktigare att hon får det hon behöver – behovskost.

Varje söndag så brukar vi äta en extra god middag ihop, och sedan så fikar vi alltid. Igår blev det munkar och Mathildes favoritbullar (hon äter bara en viss sort). Men Livia hon älskar munkar och tar gärna en tugga av varje sort

D0E28BC9-B099-4041-B4CF-E4255B337D43

Lyckliga barn!

4EDF2FB5-1E17-411A-9A25-79CFF2D6FEED

17567532-1955-453C-AF3B-AEC1DE22BA2C

Och hur söta är inte dessa t-shirts? Och budskapet viktigare än någonsin STAY KIND!

Jag köpte dom förra veckan när jag var på stan och handlade med Charlie. Han köpte sig en ny rutig vårjacka. Supersnygg. Ska fråga honom ifall han vill visa den? ☺️

Fastnade direkt för dessa små söta dinosaurier tryck. Och tröjorna kostade bara 99 kr Roligt med glada karamellfärger

Klicka på >> t-shirt << för att komma till kläderna.

330CB64F-BE7E-4CC1-84FC-172EEBEA6CCE

Puss syrran

D7206787-DC75-48CD-BC21-E5085F528900

Charlie, Colin och Micke har precis kommit hem från fotbollsträning. Vissa dagar blir sena för att barnen har så sena träningar. Sen kan ni ju räkna ut hur hungriga de är efter, nu ska de äta varm smörgåstårta och sallad. Om ni bara visste vad våran matkostnad ligger på  Man kan säga att de är inne i någon slags tillväxtfas just nu.

Kram / Madeleine

En fin gåva.

Idag ringde det på dörren och jag blev överraskad med ett paket. Vad kunde det vara? Kunde inte alls komma på om jag hade beställt något. Oftast brukar jag ändå ha ganska bra koll på sådant.

Kände inte igen avsändaren. Blev så himla nyfiken, Livia ville hemskt gärna vara med och öppna.

augusti6

Bara det där fina meddelandet fick mig tårögd, och tanken på att någon vill skicka något till oss bara sådär. Så oerhört fint

auguati8

Ett förevigat minne från det allra första ultraljudet, det kan nog inte bli finare än så här. Vi fick en fin målning av bebis första bild.

Åh det är våran bebis utbrast Livia på en gång. Hon såg direkt att det var en bebis. Och sen skulle hon pussa på ”han”, hon säger så att det är en han. Så himla gulligt!

augusti7

Jag tog upp mobilen och skickade till Micke, han blev också så himla rörd och tyckte det var hemskt snällt.

augusti10

Tusen tusen TACK CottonStories.se för den finaste gåvan! Vi är så glada och tacksamma

Kram / Madeleine

Veckan som varit. Och att välja är att avstå – så är föräldraskapet!

Hej raringar!

Veckan har gått i ett, jag har knappt hunnit med att uppdatera.

William fyllde 18 år i tisdags och det firades med buller och bång. Tänk att våran lille kille nu är myndig, känns ofattbart. Fina snälla William, det finns ingen som är så omtänksam som han.

6C05009A-08B7-41DE-9157-E5EC6AEA24E2

Bröderna Victor och William

BED2E7E5-E434-4BDC-8FB8-5CF701FDEC36

Vi har firat William lite omgångar, Victor kom förbi och mormor och morfar. Han har fått pengar till gymkort, fina kläder, armband och mycket mer än vad han någonsin önskat sig.

William önskar sig sällan något, ber väldigt sällan om saker. Och frågar man honom vad han önskar sig så är svaren få. Tacksam för det han har. Och ger man honom något så säger han alltid det här var för mycket. 

Men visst ville vi skämma bort vårat födelsedagsbarn

86F8C8C1-DDC3-4174-B480-5CE84C8CD371

Skulle ta en bild på alla bröderna, tre av dom hamnade på bild. Eller ja fyra om vi räknar med Cosmo som bokstavligen hoppade in i bild Han är ju såklart en av bröderna.

Vi har den här veckan också fått vårkänslor. Det blev lite penséer och påskliljor på framsidan. Nästan alla var med och gjorde fint.

9297E8F5-BE24-4428-8DDA-0A0181AC8F8A

Den lilla arbetsledaren gjorde kanske mera röra än ordning, men till slut blev det fint.

Längtar så mycket efter mina nya dahlior. Jag tror, eller är övertygad om att jag misslyckades att vinterförvarar alla mina knölar. Känner stor sorg över det Det blev ju så himla fina blommor. Inte alls roligt att behöva slänga sådär 40 knölar. Som tur var så lade jag en ny beställning i höstas ifall det skulle gå åt skogen med vinterförvaringen och tur var väl det. Nu väntar jag på ca 55 nya knölar som kommer vilken dag som helst.

BFBCE85D-50D2-4636-A908-FC8D6BED297F

Idag är Micke, Engla-Freja och Adam iväg med tvillingarna i Norrköping. Både Charlie och Colin har två matcher borta.

Förra helgen såg det ut såhär, match hemma och storebror Adam fick hoppa in i tvillingarnas fotbollslag.

Vi har varje vecka fotboll, 6 dagar av 7. Och eftersom Micke är tränare  så tar det väldigt mycket tid. Annars så ställer vi alltid upp och skjutsar i det andra laget också för det är väldigt många barn som har föräldrar som inte kan/vill(?) skjutsa.

Skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här ämnet. Jag förstår om man inte har möjlighet jämt eller kanske inte alls, jag vet själv hur det var när jag var ensamstående och inte hade körkort. Det är klart som sjutton att det inte går att skjutsa barn på matcher då. Men jag anser att det finns föräldrar som skulle kunna hjälpa till som helt och hållet inte bryr sig. Inte över huvudtaget och det förstår jag inte. Nej det kanske inte är superkul att åka både hit och dit och varje gång skjutsa. Men det är väl ändå för barnens skull man gör det!? Att välja är att avstå, och det ligger väldigt mycket i det när man väljer att bli förälder. Man måste inte avstå allt men man får nog faktiskt välja sitt barn framför sin egen fritid om man valt att skaffa barn. Det måste ju finnas något intresse i det som förälder, eller har jag fel?

Micke lägger nästan all sin fritid på att gratis vara tränare, han gör det för barnens skull. Är Adam sjuk eller av någon anledning inte kan medverka på träningen så åker Micke dit ändå och tränar de andra barnen. Han tänker på hela laget och alla barnen. Den här verksamheten är också otroligt viktig för barnen för en del barn har inget att göra utan den.

Det finns också andra aspekter att ta hänsyn till när det kommer till den här frågar också. Ekonomi. Alla har inte råd att skjutsa, en del kanske knappt har råd att låta sina barn få gå i någon sport. Den tanken gör mig ledsen, för jag tycker alla barn ska få chansen att ha ett fritidsintresse.

Enligt barnkonventionens lag i Sverige står det bland annat att alla barn har rätt till lek, vila och fritid. I Riksidrottsförbundets stadgar står det att all idrott för barn ska utgå från barnkonventionen. Så alla barn har rätt att vara med i idrottsrörelsen utifrån sina egna förutsättningar. Men rent ekonomiskt så är det ju omöjligt. Jag vet att det finns fonder att söka, men jag önskar att det vore mycket tydligare information om vart man kan göra det så flera föräldrar skulle kunna ansöka om detta.

Idrotten är viktig för barnen och det jag egentligen ville komma fram till är att det behövs mera närvarande föräldrar

9A20F47D-115C-499E-9FB3-51F2FD6A2775

För en veckan sedan gjorde jag reklam för en av mina favoritbutiker på nätet. Bäst jag skriver REKLAM tydligt nu så ingen tar illa upp för att jag inte reklam märker.

Är så otroligt glad över att få jobba med bra varumärken. Och grejer jag verkligen använder själv.

EAE0E29B-5BB1-4D0C-A006-DD271EAACAE9

Var rädda om er och se till att kolla upp era värden. Det har varit livsavgörande för mig. Ni som följt mig länge vet ju hur sjuk jag har varit på grund av just dåliga värden.

Att lösningen var så ”enkel” som att äta tillskott och vitaminer trodde jag aldrig. Visste inte heller hur sjuk man faktiskt kunde bli av brister i kroppen heller.

Jag fick mitt liv tillbaka och det är jag evigt tacksam för

Så känner ni er trötta, hjärtklappning, dåligt minne och massa andra konstiga diffusa symtom – besök en läkare och kolla upp alla värden. Det kan vara så ”enkelt” som brister.

886D25A8-5001-4EE0-B034-F20E55F77024

Det var lite av veckan såhär långt. Nu ska jag laga lite lunch och njuta av solen en stund. Tittar in lite senare och ska berätta allt om vårt besök i Örebro. Vi var där i fredags och tittade till lilla bebisen i magen.

Ta hand om er så länge!

Kram / Madeleine

Annorlunda och bedårande. Och så mår jag just nu!

Godmorgon från mig och magen

Jag mår så oförskämt bra (just nu). Inget direkt illamående eller några andra gravidbesvär. Tänkt så olika det kan vara. När jag väntade Engla-Freja så led jag av hyperemesis och var inlagd med dropp till och från nästan hela graviditeten. När jag väntade William så hade jag sådan extrem foglossning att jag inte kunde gå.

Det enda som spökar nu, vilket jag inte tycker mig lida av är att mitt TSH värde är väldigt väldigt lågt (sköldkörteln). Så jag får gå på täta kontroller. Endokrina specialister säger att det brukar stabilisera sig. Håller tummen för det ✊

Hur som helst, alla graviditeter är verkligen unika. Och kvinnokroppen är fantastisk

augusti3

Jag är så nyfiken på vem det är som växer där inne i magen. Oavsett flicka eller pojke så är vi så lyckliga. Men vi vill veta så vi kan planera lite mera.

Jag har med handen på hjärtat inte trott att vi skulle få göra detta en gång till. Så jag har gett bort nästan alla bebiskläder och mycket annat också. Bedside sängen som vi hade till Livia lånade jag ut till min vännina, men den ska vi hämta hem någon dag. Men kläder och annat får vi börja om med. Lite har vi redan köpt, och sen får jag ta lite då och då.

Man kan verkligen fastna bland alla fina bebisgrejer när man tittar på nätet. Hittade en så himla gullig pom pom napphållare, har aldrig sett en sådan tidigare. Annorlunda och bedårande. Vet inte om jag får låna bilden och lägga ut den här? Men jag kommer definitivt köpa en sådan  Du hittar den >>HÄR!<< om du vill se den. Visar också när jag får hem den.

Jag har gjort en liten önskelista, beroende på om det är en flicka eller pojke då vill säga. Men just nu ser den ut så >>HÄR!<< om ni vill titta? Sen vill jag såklart fylla på med härliga färger också. Men viktigt för mig är att produkter tex har mycket ekologisk bomull. Är bekväma och håller bra kvalitet. Sen ser jag också framemot nyheten som geggamoja släpper 20e april, verkar vara ett helt fantastiskt samarbete ihop med Mrs Mighetto.

Nu ska jag fota en bild till en kampanj som jag ska publicera idag, kom på att jag var tvungen att ändra om lite eftersom jag tog dessa bilder för länge sedan, innan jag gick ut med att jag var gravid Sen ska vi på fotbollen idag igen, denna gång är det Charlie som har match.

Kram / Madeleine

 

 

 

Första magbilden!

Godmorgon har blivit godeftermiddag.

Livia vaknade tidigt imorse och sedan dess har det varit full rulle. Jag hade några utkast som jag behövde göra klart och har också försökt svarat palla fina meddelanden som jag har fått. Jag finner inte ord för hur fina människor det är som följer mig och oss. Så genuint snälla. Tacksam för er allihopa

CD6571DC-3FAF-41C6-B25F-3FAE8C56460C

Första magbilden

Bebis fick en puss på morgonen av storasyster. Alla syskonen är så gulliga, vill klappa magen och frågar om jag kan känna när bebisen sparkar.

Moderkakan ligger i bakvägg den här gången, med Livia var det tvärtom och då kände jag sparkarna mycket senare. Men nu har jag börjat känna av rörelser, jag har ju också lite ”rutin” på det här så jag antar att jag kanske har lättare att känna skillnad också.

Några av er kanske har sett att media skrivit om oss? Jag blev så himla glad när jag såg Anna Shimodas reportage, kändes så vi på något sätt. Om du missat reportaget så hittar du det HÄR! 

44AC9322-854A-4328-8A83-A5C91F3AA1CC

Nu ska vi passa på att få lite kvällssol innan det är dags för kvällsmat. Jag ska iväg och jobba ett par timmar, men jag lovar att tittar in ikväll igen. Ska visa er något gullig då ☺️

Kram / Madeleine