Vad är det perfekta förhållandet egentligen? Jag älskar mitt förhållande, trots att det ibland är bättre och sämre. Men det det gör mig ändå nyfiken på vad som är perfekt? Folk gifter sig och skiljer sig stup i kvarten, men varför? Jag kan bara se till min egen historia.
Flicka blev kär i pojke, trodde det skulle vara för livet. Flicka blev gravid därefter ensamstående. Femton år och kärleken kändes ganska opålitlig.
Ja det kändes ju som en otroligt bra start på livet och synen på förhållanden. Till min trygghet, för jag tror det har påverkat mitt liv är att mina föräldrar alltid hållt ihop. De fick mig nog att tro att det finns någon speciell för alla. Någon man faktiskt ska dela hela sitt liv med.
Jag var egentligen alldeles för ung för att bli vuxen och ens tänka på att ha ett förhållande.
Men nu när jag är vuxen, eller åtminstånde förväntas vara vuxen så inser jag att kärleken var alldeles för allvarlig. Vilket den är när man är femton.