Ni som känner mig och följer mig på bloggen vet att jag inte tar åt mig av negativa kommentarer. Många tycker att man måste ”tåla” det när man blir offentlig. Nej jag ser mig inte själv som någon kändis. Hur många gånger jag än fått skriva autografer och ta ett kort med folk därute som sett oss på tv eller följer min blogg så blir jag fortfarande väldigt paff när frågan kommer. Självklart tar jag gärna ett kort eller skriver en kråka. Det är lite overkligt men väldigt roligt. Däremot så håller jag absolut inte med om att man måste ”tåla” negativa kommentarer och det näthat som oftast genomsyrar. Kritik är en annan sak, men oftast är det samma personer som ger den och gör det antagligen för att synas eller rent av bara jävlas.
Jag blir inte förvånad längre. Däremot rädd för hur sjuk världen egentligen är. I förrgår så publicerade jag en bild på tvillingarna när de pussades. Samma bild lade jag ut på instagram.
Jag fick jätte gulliga kommentarer, men också mindre gulliga.
”Thats dusgusting”
”creepy”
”It sickens me how parents make their twins kiss… its just wrong and gross… they are related”
”incest”
Men vad är det som är äckligt med att tvillingpojkar på tre år ger varandra en puss? Jag tycker det är supergulligt! Det visar hur stark syskonkärleken är. Vad är det för människor som skriver sånt här skit. Människor som blivit uppfostrade i länder där vapen är tillåtna? Är det sån otrolig skillnad på hur man ger och visar barnen kärlek? Konstigt.
Mina grabbar kan bli så osams och är i många fall väldigt olika. Men när det väl gäller så är brosan bäst. Mammahjärtat bankar lite extra när de slänger armen om varandra. Det är syskonkärlek det.
Nu ska grabbarna göra livet surt för morsan ett tag. De busar för fullt och jag får inte ett dugg gjort 🙂
Hey Ho Let´s Go!