Vilken natt! Tuva-Li har varit otröstligt ledsen. Man känner sig så maktlös som förälder och det riktgt tär i själen. Mitt lilla hjärta. Mellan varven när man fått några microstunder av sömn så har jag drömt om klänningar. Herreguud det måste ju funnits något annat mer viktigt jag kunde drömt om? Jag blir så trött på mig själv, att man kan påverkas så mycket av en liten tillställning. Nu ska jag inte tänka mer på det, möjligtvis senare idag (gråtskrattar). Till min förtjusning så såg jag i alla fall i morse en liten antydan till ett risgryn i överkäken på Tuva-Li. Måtte det nu gå fort så hon kan få bli en glad tjej igen.
Det kanske inte var en bra dag att ta tag i träningen men vilken dag är egentligen bra. Ursäkter finns alltid eller hur.
Jag äter vanligtvis frukost efter morgonträning, men idag fick det bli lite vitaminer innan. Jag behövde det verkligen.
20 minuter power walk
30 sek x 3 plankan
Avrundade med lite lår och sätesmuskelträning – statiska utfall 10 x 3
Jag ville kräkas. Helt färdig i kroppen och det irriterade mig ”hallå Madde orkar du inte det här?” För ett tag sen hade det här varit lätt som en plätt. Tillbaka till ruta ett. Fan.
Frukosten bestod av finncrisp med ost och två kokta ägg. Lite tunt, för jag borde pillat i mig något mer mättande. Men när jag möttes i köket av Engla-Frejas kreativa sida så orkade jag inte.
Kan man göra något annat än att bara älskat? 🙂